Av de svenska bankernas utlåning i Sverige utgörs ungefär hälften, 3 000 miljarder kronor, av bolån. De svenska storbankerna (Handelsbanken, Swedbank och SEB) tappar marknadsandelar framförallt till retailbankerna (Skandiabanken, SBAB Bank, Länsförsäkringar Bank och Landshypotek Bank) som vid årsskiftet stod för nästan 20 procent av den totala bolånestocken i Sverige.

Under 2018 dök bolåneutmanarna upp på den svenska marknaden däribland Enkla, Hypoteket, Stabelo och Alma Bolån som skulle ge sig in i kriget om bolånekunderna.

Men hittills har utmanarna inte hotat storbankernas eller retailbankernas positioner. Alma Bolån meddelade i dag att man avvecklar verksamheten efter svårigheter att ta in finansiering trots att det funnits ett starkt intresse för bolagets bolån. Bostadskreditinstitutet Enkla har på ett år ännu inte lanserat sin produkt ännu. Vad som återstår är en långsiktig finansiering har vd och grundare Alexander Widelund sagt till Di Digital i mars i år. 

– Utmanarna har än så länge ingen effekt på storbankerna. Men det är klart att det kan bli så att utmanarna plockar de allra bästa kunderna från storbankerna. Det kan öppna upp för en mer offensiv prissättning från bankerna. Det är nog kunder som man helst inte vill förlora. Det är förhållandevis bra kunder och låg risk. Där kan det nog få effekt och det kan pressa marginalerna över hela linjen på bolån, säger Tor Borg, fristående analytiker, tidigare på SBAB.

Han poängterar att det gäller för utmanarna att finna de bästa kunderna och sedan känna till hur man hanterar dessa.

–  Jag tror framförallt att många underskattar arbetet de måste lägga ned på kundservice och kundkontakten. Hur digital du än är så får du en kostnad när du tar hand om kunderna. På grund av att det blivit mycket mer regleringar måste du till exempel ta in jättemycket information om alla bolånetagare och hantera den informationen och det blir kostnader för detta. Jag misstänker att många av dessa aktörer har underskattat den administrativa processen. De tror att detta är enkelt att göra. 

Bolåneutmanarna gick in i en tuff marknad där Finansinspektionen skärpte amorteringskravet från och med den 1 mars 2018. Tillväxten i utlåningen har gått ned. I mars 2019 hade hushållens lån från monetära finansinstitut en årlig tillväxttakt på 5 procent, vilket innebär att tillväxttakten minskade med 0,2 procentenheter jämfört med februari.

– Man vill ju egentligen inte att skulderna ska öka snabbare än inkomsterna långsiktigt och det är i ungefär den nivån som inkomsterna ökar nu 4-5 procent. Det känns stabilt.

 – De åtgärder man har gjort med amorteringskrav och andra restriktioner på utlåning har haft den effekten som man hoppades att den skulle ha. Jag tycker att det ser stabilt ut, säger Tor Borg.

Bankerna har ganska stora marginaler bolån. Kommer de fortsätta tjäna pengar på bolån?
– Det tror jag absolut att man kommer kunna göra. Mycket av de höga marginalerna hänger ihop med alla regeländringar och att de har krav på sig att ha marginaler. Men det är absolut så att de tjänar mycket pengar på detta och det skulle jag tro att de kan fortsätta göra. Men däremot tror jag att om vi någon gång i framtiden får se en mer normal räntemiljö, att vi inte har negativa räntor, då tror jag att vi kommer se lite lägre marginaler. 

Tor Borg tror att finansieringen för bolåneutmanarna egentligen är den lättare biten att ordna om det är så att affärsmodellen är tillräckligt bra. Han är även övertygad om att storbankerna har stenkoll på bolåneutmanarna.

– Jag tycker att det är ganska talande att om det verkligen fanns så mycket potential i detta så borde de stora bankerna själva vara intresserade. Inte minst att dem skulle kunna gå in som investerare. Men man vet inte vad som sker utan att någon vet om det. Jag är helt övertygad om att alla banker sitter och tittar på detta och följer dem noga och är beredda att agera om det dyker upp affärsmodeller som kan bli framgångsrika.