Stockholms tingsrätt dömde den 15 oktober två bloggande ekonomistudenter för otillbörlig marknadspåverkan, ett grovt brott. Straffvärdet motsvarar ett års fängelse men på grund av deras unga ålder stannande påföljden vid villkorlig dom och böter. Nu överklagar duon domen.

Stockholms tingsrätt förverkade också drygt 900 000 kronor vilket motsvarar vinsten på studenternas aktieaffärer. Beloppet tillfaller staten.

I överklagandet skriver Sofie Jeppsson, från Olsson Lilja Advokater, samt Staffan Bergqvist, från Advokatgruppen i Stockholm, att man yrkar att hovrätten ogillar åtalet i sin helhet och ogillar förverkandeyrkandet.

Enligt Ekobrottsmyndighetens åklagare Jan Leopoldson och senare även Stockholm tingsrätts har studenterna systematiskt under fyra månader tryckt upp aktiekurserna i sammanlagt tio bolag på Aktietorget (nuvarande Spotlight) och Nasdaq First North för att sedan sälja alla sina aktier.

I domen skriver man om en brottsplan som bedrivs som så kallad ”Pump & Dump”. Tingsrätten anser att ”agerandet sammantaget följer ett så pass tydligt mönster att de är att anse som en brottsplan. Agerandet framstår som systematiskt, medvetet och resultatinriktat. Mot den bakgrunden anser tingsrätten att det inte kan ha funnits något annat rimligt skäl till deras handlande än att just stärka marknadspriserna och ge en bild av ett större köpintresse på marknaden än vad som varit fallet, vilket är otillbörligt”. 

De dömda ekonomistudenterna köpte på sig aktier och publicerade sedan investeringsrekommendationer för att på mycket kort tid därefter sälja av hela innehaven till kurser långt under de riktkurser som de själva angett.

Under påhittade signaturer publicerade de investeringsrekommendationer på finanssajten Redeye. Sedan kommenterade de dessa på olika aktieforum på nätet, som bland annat Placera och DI Börssnack och Facebookgrupper som Aktieraketer.

Ekonomistudenterna har hela tiden förnekat brott.

Advokat Sofie Jeppsson skriver i överklagandeskriften att när det gäller ”frågan om analyserna varit vilseledande har tingsrätten lagt stor vikt vid rubriksättningen och angivandet av riktkurser”, men menar att studenterna själva inte agerat i enlighet med dessa. 

Hon menar att hennes klient varken skrivit eller hjälpt till att utforma någon av analyserna. 

”Han har helt saknat kunskap kring riktkurser, hur dessa räknats fram samt huruvida dessa varit rimliga eller inte”, skriver hon.

Vidare skriver hon att kraven på ”den här typen av amatörmässiga analyser inte ska ställas för högt och att de måste bedömas utifrån de forum de publicerats i” och hänvisar till att tingsrätten har skrivit i domen att de risker som uppgetts i flera fall har avfärdats, vilket bidragit till att analyserna varit vilseledande.

De två dömda männen har nämligen pekat på att de har använt sig av friskrivningsklausuler kopplat till investeringsrekommendationerna och därmed belyst riskerna med handel av aktier. Därför anser de att investeringsrekommendationerna inte har varit vilseledande. 

Domstolen menade dock att friskrivningsklausulerna i stället fått en motsatt effekt och bidragit till att investeringsrekommendationerna skenbart gett intryck av att vara mer seriösa än de faktiskt varit.

Detta är det första rättsfallet som prövats av en svensk domstol där man använder sig av friskrivningsklausuler i samband med aktiemanipulation på sociala medier.

Advokat Sofie Jeppsson kritiserar också att domstolen lagt så pass stor vikt på de raderade meddelanden som återfunnits. Hon pekar på att meddelandena saknar datumangivelser. Enligt överklagan är det är uppenbart att meddelandena inte hänger i hop. 

Förklaringen till meddelandena mellan de två åtalade ekonomistudenterna är att de bedrev ett skolprojekt om bagholder (alltså en investerare som behåller sin position i en aktie till den sjunker till botten reds, anm). Kommunikationen mellan dem skedde via messenger och därifrån kommer uttryck såsom ”lägg upp i tråden” och ”sälja”, hävdar försvaret.

Sofie Jeppsson pekar även på att hennes klient endast var 18 år vid handelstillfällena och precis hade börjat intressera sig för aktiehandel. Han blev ombedd att hjälpa till att få fler läsare till den medåtalades blogg genom att länka och kommentera analyserna.

”XXX trodde på samtliga bolag och deras affärsidéer och det var därför han köpte aktierna”,skriver Sofie Jeppsson. Och vidare: ”Försäljningen av innehaven har skett impulsivt vid kursuppgång på grund av hans begränsade resurser som 18-åring”.

Staffan Bergqvist, som försvarar den andra mannen, skriver i överklagandeskriften att det inte förekommit några oriktiga uppgifter i de inlägg som hans klient har skrivit: ”De är författade anonymt med särskild anvisning till läsare att själv göra en egen bedömning”.

I målet kallades börsprofilen Peter Benson från Börsplus som vittne. Enligt Staffan Bergqvist har tingsrätten ”gjort en felaktig bedömning” av Peter Bensons uppgifter.

Enligt försvaret är det en sak att informationen är vilseledande, men en helt annan vilken kunskapsnivå som krävs för att inte bli vilseledd.

Staffan Bergqvist citerar Peter Benson och skriver att det är ”sorgliga typer, naiva och okunniga personer som kan ta intryck av den information som ostridigt inte innehåller några oriktiga uppgifter”, vilket i sin tur beror på ”att kunskapsnivån hos författaren är låg liksom att den generella trovärdigheten av information är låg”.

Med detta vill han peka på domstolen alltså gjort en felaktig bedömning av Peter Bensons uppgifter.