Bankföreningen föreslår en ny databas hos finanspolisen dit alla banker skickar avvikande transaktioner automatiskt. Systemet kan byggas upp på tre år för 200–400 miljoner kronor, enligt rapportförfattaren Martin Andersson, tidigare chef för Finansinspektionen (FI). Detta skriver TT.

– Det är egentligen väldigt lite pengar med tanke på vad bankerna lägger på det nuvarande systemet, där vi fångar så oerhört lite, säger Martin Andersson, som sedan han avgick som FI-chef 2015 är partner på finanskonsultbyrån Oliver Wyman.

I fjol tog Finanspolisen emot över 19 000 anmälningar om misstänkt penningtvätt och samtidigt utfärdades bara hundratalet så kallade dispositionsförbud för sammanlagt 64 miljoner kronor.

I den nya gemensamma databas som Martin Andersson skissar på skulle personuppgifter kunna kodas om för att undvika onödiga integritetsintrång. Databasen är inspirerad av liknande projekt i länder som Australien, Kanada, Nederländerna och Storbritannien, 

– Man behöver inte avslöja vem det är som har gjort transaktionen förrän man ser att det finns ett allvarligt problem. Det går att lösa. Tekniskt är inte det särskilt svårt, säger han till TT och uppger även att man dessutom tar bort banksekretessen genom att lägga det på en myndighet.

Tanken är att finanspolisen och utstationerad bankpersonal på myndigheten med tillgång till databasen ska kunna samarbeta operativt med projekt och utredningar. 

Det stora underlaget från alla banker skulle göra det enklare att avslöja komplicerade upplägg där flera banker har använts, skriver TT och uppger att databasen hos finanspolisen även skulle den kunna samköras med andra rolisregister och med information hos myndigheter såsom Skatteverket eller kanske med utländska myndigheter med liknande system.