I slutet av december röstade riksdagen igenom regeringens förslag till en ny bankskatt. Flera partier var tveksamma till skattens utformning och riksdagen gav därför i uppdrag till regeringen att i flera avseenden reformera den skatt som då beslutades och infördes.

Bankskatten innebär att nio banker och kreditinstitut, inklusive statliga SEK och SBAB samt kommunägda Kommuninvest, ska betala ytterligare cirka 6 miljarder kronor i skatt årligen. Detta motsvarar en ökning av dessa bankers bolagsskatt med nästan 50 procent, från drygt 20 till omkring 30 procent. De berörda bankerna får betala skatten utöver de 5-6 miljarder som årligen betalas i resolutions- och insättningsgarantiavgift.

–Skatten är inte bara skadlig för hushåll och företag, utan dess selektiva utformning är i sig orättvis och enligt vår bedömning olaglig eftersom den strider mot EU-rätten och dess statsstödsregler, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, i en skriftlig kommentar.

Bankföreningen har nu tagit steget att överklaga skatten till EU-domstolen. Det framgår av ett pressmeddelande.

Enligt Bankföreningen borde EU-kommissionen ha inlett ett formellt granskningsförfarande när den i slutet av förra året bedömde om bankskatten strider mot EU:s statsstödsregler. Bankföreningen överklagar därför EU-kommissionens beslut till EU-domstolen och begär att frågan om statsstöd ska utredas på nytt och mer noggrant.

Förslaget om bankskatt har mött på motstånd från flera håll. Så här skrev till exempel Realtids Per Lindvall i en krönika tidigare i år: ”En riskskatt som tas ut på bankernas utlåning överstigande 150 miljarder kronor, fem räntepunkter vid starten, som sedan kan skruvas upp, är som bäst meningslös och som sämst rent skadlig.”