Nu sväller penningtvättshärvan i Danske banks estniska filial. Andra banker, och då i synnerhet i Lettland, har också varit inblandande, säger en amerikansk expert på penningtvätt till Realtid.se.
Bank

Bankexpert: Danske i Estland bara toppen på isberget

“Penningtvättskandalen är mycket större än Danske Bank. Det är högst troligt att svenska banker och andra utländska banker skulle kunna vara inblandade i en väsentligt större penningtvätt i Baltikum och på Cypern”, säger Sven Stumbauer, amerikansk expert på penningtvätt, till Realtid.

Publicerad 2018-10-04

Sven Stumbauer är verksam på Alix Partners, en konsultbyrå i New York som hjälper myndigheter med oberoende utredningar om bland annat misstänkt penningtvätt.

– Men, tillägger han, fortfarande vet vi inte om det handlar om penningtvätt, skatteflykt eller legala transaktioner. Vi kan i nuläget bara se att det är stora flöden med pengar som passerat genom bankerna.

Sven Stumbauer konstaterar att det skett enorma strömmar av pengar till vissa länder under de senaste åren, när Realtid.se intervjuar honom om den senaste händelsutvecklingen i Estland. 

Efter att nyhetsbyrån Bloomberg i en artikel under onsdagen denna vecka belyst hur stora internationella betalströmmar det är som passerat genom det estniska bankväsendet, har nu fokuset breddats även till andra banker i landet, men även resten av Baltikum.

Lettland är det land som haft största betalströmmar i form av utlandsbetalningar som passerat genom banker i landet, och där den potentiellt största penningtvätten kan ha skett.

– I Lettland har 2,8 triljoner euro passerat banksystemet mellan 2007 och 2015. I Estland är det 1 triljon euro som har passerat banksystemet mellan 2007 och 2015. Även på Cypern har drygt 2,8 triljoner euro satts in och tagits ut från banker där, säger han.

I Estland var en betydande del av flödena i dollar, sett till samtliga utlandsbetalningar, alltså inte enbart de som nu är aktuella p den misstänkta penningtvätten i Danske banks estniska filial. 

Att en stor del av pengarna handlar om dollartransaktioner betyder att någon amerikansk institution måste ha varit med i transaktionen på motpartssidan. Detta kommer givetvis att särskilt intressera de amerikanska myndigheterna, enligt Sven Stumbauer. 

Vad är det för pengar som tvättas?

– De flesta kommer från politisk korruption, säger han.

– Pengarna kan också komma från en illegal transaktion, till exempel en muta vid ett större byggprojekt, eller från en offentlig upphandling där det fuskats.

Han beskriver ett vanligt penningtvättsupplägg som innefattar banker i flera länder.

– Den som tjänat pengarna sätter upp ett bolag i ett skatteparadis. Bolaget kommer att äga pengarna. Sedan flyttas pengarna från till exempel Ryssland till en bank i Lettland och sedan vidare ut till en annan bank i London eller New York. Men ibland handlar det också om pengar som bara skickas jorden runt i syfte att undvika skatt.

Han är mycket kritisk till bankernas styrelser. Danske Banks vd Thomas Borgen avgick som en följd av skandalen men Sven Stumbauer undrar om inte även styrelsen borde ha avgått. Styrelsens riskkommitté borde ha granskat transaktionerna i Baltikum.

Om de 200 miljarder dollar som Danske Bank utreds för i Estland säger Sven Stumbauer att det måste ha ”varit väldigt svårt för en bankdirektör att inte förstå att kunderna inte var bosatta i landet och hade satt upp en struktur för att undvika skatt.”

Banken borde ha frågat sina kunder vad de tjänat pengarna på.

Hur mycket av penningtvätten kan vara rysk?

– Jag vet inte hur mycket, men antagligen skulle en stor del kunna vara det. De baltiska länderna har velat bli Östeuropas Schweiz. De är små länder med en jättestor banksektor som står för en stor andel av BNP. De har historiskt haft en svag bankreglering.

Men det är inte bara ryska pengar som eventuellt har tvättats i baltiska banker.

Nyligen dömde en fransk domstol den lettiska banken Rietumu Banka till 80 miljoner euro i böter. Banken hade i sin verksamhet möjliggjort skatteflykt för ett antal vanliga skattebetalare och mindre företag i Frankrike.

Banken uppskattas med hjälp av Nadav Bensoussan och hans företag France Offshore ha tvättat så mycket som 850 miljoner euro. 

– Det verkar handla om en svaghet i hela systemet och i bankens interna kontrollapparat. I Danskes fall borde de ha gjort en ordentlig due diligence-undersökning. Svenska Handelsbanken har också fått kritik bland annat i Storbritannien. Alla banker har inte agerat enligt reglerna. 

Återigen lyfter han fram styrelsens ansvar i sammanhanget. Den ansvarar för att ledningen agerar korrekt och att banken följer reglerna för att bekämpa penningtvätt, AML – anti money laundering.

– Det som händer påverkar akteägarvärdet och det är styrelsens skyldighet att agera för aktieägarnas bästa. Det är väldigt svårt för någon att ha missat antalet euro och dollar som har strömmat genom banksystemet under ett decennium, säger han. 

Stumbauer anser att bankerna nu måste gå igenom alla historiska transaktioner för de banker i Baltikum som haft kunder som inte haft sin hemvist i de baltiska länderna. De borde äve granska att ingen misstänkt transaktion har rapporterats till respektive lands myndighet.

– Detta borde gjorts på ett adekvat sätt när personerna blev kunder i banken. Det handlar också om att bankinspektionen varit svag i dessa länder. 

Enligt den interna utredningen som gjorts om Danske Bank så började banken för två år sedan säga upp alla de kunder som inte varit bosatta i Estland. Men det betyder inte att banken är mindre skyldig för det, påpekar Sven Stumbauer avslutningsvis.

Platsannonser

Logga in