På tisdagen meddelade Riksbanken att reporäntan höjs med 25 punkter till 1,50. Även om beslutet var väntat har det fått stor uppmärksamhet i medierna. En bidragande orsak var att Riksbanken även höjde räntebanan (dock var även detta en väntad höjning).

Nyhetsredaktioner har uppmärksammat att det nu blir tuffare tider för landets bolåntagare.

Riksbanken spår självt en reporänta kring 2,5 procent om ett år. Men det kan bli fler höjningar än så. SEB Merchant Banking räknar exempelvis med en reporänta på 2,75 procent vid årsskiftet.

Samtidigt som successivt höjd reporänta påverkar räntenivån på lån med kortare löptider, pungslås bolåntagarna från ytterligare ett håll. Ett nytt regelverk för banker har utformats som innebär att bankerna succesivt kommer att tvingas hålla mer kapital av bättre kvalitet.

Bankerna poängterar att högre kapital- och likviditetskrav höjer dess kapitalkostnader vilket i sin tur medför högre räntor för kunderna.

Finansinspektionens chefekonom Lars Frisell sade nyligen att han förväntar sig att räntemarginalen på bolån ökar ytterligare några tiondels procent.

Men rent teoretiskt behöver högre kapitalkrav inte nödvändigtvis leda till en högre kapitalkostnad. Flertalet ekonomer har pekat på detta och även Riksbanken har påtalat det faktum att aktieägare, enligt Miller-Modigliani-teoremet, borde nöja sig med lägre avkastning på eget kapital om risken blir lägre.

Problemet med banksektorn är dock att sådant som insättningsgaranti (inlåning från allmänheten svarar för hälften av bankernas finansiering) samt ”för stor för att falla”-problematiken uppmuntrar till ökad belåning och risktagande eftersom det i praktiken är skattebetalarna som står risken.

Att Riksbanken nu börjar höja räntan är positivt. Det är ett tecken att det går bra för ekonomin. Långvarigt låga (real)räntor riskerar även att leda till felinvesteringar och uppmuntra till spekulation.

Att bankerna höjer räntemarginalerna är däremot något att hålla ett varsamt öga på. Låntagarna bör inte bära hela bördan för de nya reglerna om kapitaltäckning. Eller som Riksbankschef Stefan Ingves sammanfattade det hela i ett tal häromveckan:

”I slutändan är frågan om hur kostnaderna kommer att fördelas mellan bankens ägare och kunder en konkurrensfråga. Men eftersom vi nu inför regler som minskar risken för konkurs tycker jag det är rimligt att anta att bankernas finansiärer sänker sina avkastningskrav.”