Ny modell ska ta Hoist Finance uppåt

Hoist, vars affärsidé är att köpa loss portföljer med problemkrediter från banker, har de senaste åren inte varit investerarnas favorit. Sedan en topp i januari 2018 har kursen backat cirka 66 procent. Pandemi-hotet orsakade ytterligare ett trist, och rejält, hack i kurvan. Från mitten på februari och en månad framåt mer än halverades kursen.

Sedan botten i mars har kursen återhämtat sig men i skrivande stund handlas aktien fortfarande cirka 40 procent lägre än i februari.

Under första kvartalet 2020, när pandemi-oron grasserade som värst, gjorde Hoist en nedskrivning av spanska låneportföljer med motiveringen att de operationella utmaningarna hade ökat.

En utmaning under pandemin har också varit att Hoists kunder, som alltså sitter med betalningsplaner för att betala av förfallna fordringar, generellt tillhör samhällets mer utsatta.

– Det vi gjorde ganska snabbt när krisen slog till var att ge kunderna större möjligheter att skjuta upp eller tillfälligt minska på sina avbetalningar. Därför hade vi också en mindre inkassering under andra och tredje kvartalet i fjol, säger Klaus-Anders Nysteen.

Att kunder skjuter upp avbetalningar ska samtidigt inte tolkas som att Hoist räknar med ett större bortfall.

– För oss innebär det bara en försenad inkassering. Och nu ser vi också att det börjar vända vilket är mycket tack vare regeringars stödpaket till sina medborgare och företag.

Och krisen är tveeggad, enligt Klaus-Anders Nysteen innebär den också möjligheter.

– Vi vet att bankerna i Europa får stadigt växande volymer av förfallna skulder på sina balansräkningar på grund av en ökad arbetslöshet. Det är något som kommer ut på marknaden sedan. Och förhoppningsvis tar vår tillväxt fart igen det här året, men kanske framför allt nästa år.

Något som såväl Hoists ledning som aktiemarknaden ivrigt väntar på är att myndigheterna ska godkänna att bolaget applicerar intern riskklassificering, IRK. Det skulle innebära stora lättnader på kapitaltäckningsområdet.

I december 2018 klargjorde Finansinspektionen att förvärvade fallerade fordringar ska ges en riskvikt på 150 procent, vilket i praktiken innebar en höjning eftersom branschen generellt använt sig av riskvikter om 100 procent.

Det innebar att rörelsens kapitalbehov ökade kraftigt över en natt. Lika hastigt gick kapitaltäckningen, CET1, ned från 13,0 procent till 9,7 procent.

Förhoppningen är att en egen IRK-metod ska ersätta schablonmetoden som alltså stipulerar riskvikter på 150 procent.  

Vad hoppas ni att en egen modell för riskviktberäkning ska betyda?
– När de nya riskvikterna började gälla gick kapitaltäckningen ned kraftigt. Jag hoppas att vår egen modell kan innebära en motsvarande rörelse uppåt.

När kan den bli godkänd?
– I år lämnar vi in ansökan och hoppas på besked från Finansinspektionen under nästa år.

Klaus-Anders Nysteen anser också att riskvikter på 150 procent inte speglar verksamhetens reella risker.

– Vi har data som sträcker sig 30 år tillbaka. Och vi har en jättelåg kreditrisk på våra tillgångar – betydligt mycket lägre risk än de flesta andra banker har eftersom vi har betalat relativt lite för de portföljförvärv som vi har gjort. Vårt pris är mycket lägre än nivån på det ursprungliga lånet.”

Ni är reglerade som en bank och finansierar verksamheten med inlåning garanterad av staten. Vissa anser att detta inte är lämpligt?
– Det tycker jag är konstigt. Skillnaden mellan oss och andra banker är att våra kunders skuld är förfallen och inte en ordinär skuld. Men våra kunder beter sig ju precis som andra bankers kunder – de betalar ned sina skulder och har en bankrelation med oss, säger Klaus-Anders Nysteen och fortsätter:

– Att ha en banklicens i botten när man driver den här typen av verksamhet är kanske ännu lämpligare än att inte ha det. Att ha en bra riskstyrning och omfattande compliance när man har den här typen av affärsmodell är bra. Värt att notera är också att vi är det enda bolag i hela branschen som har en investment grade rating.