– Det gäller i normallägen såväl som krislägen. Den centralbank som vill stötta likviditetsförsörjningen i ekonomin, som nu under coronapandemin, behöver ha möjlighet att utöka sin balansräkning.

Det står nu klart att de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusets spridning hotar att bli både allvarliga och långvariga.

– Vi befinner oss i en situation som behöver hanteras med olika makroekonomiska verktyg och här har Riksbanken en viktig roll att spela, tillsammans med regering, riksdag och andra myndigheter”, sa Stefan Ingves inledningsvis enligt en sammanfattning på Riksbankens hemsida.

Riksbankens direktion har redan fattat ett stort antal beslut för att stödja svensk ekonomi och många av åtgärderna har tydliga konsekvenser för Riksbankens balansräkning, det vill säga Riksbankens tillgångar och skulder. Men det är inte bara i kristider som en centralbank kan behöva använda sin balansräkning för att stötta ekonomin, enligt Stefan Ingves. 

– Som det ser ut idag finns det en stor sannolikhet att det globala ränteläget förblir lågt under en lång tid. Då måste penningpolitiken hitta andra sätt att jobba för att uppnå inflationsmålet än vad vi är vana vid, och många av de åtgärderna får konsekvenser för balansräkningen.

– Ur det perspektivet riskerar förslaget till ny riksbankslag som Riksbanksutredningen presenterat att begränsa penningpolitikens möjligheter att bedriva en väl avvägd penningpolitik i framtiden. Utredningens förslag vilar i mycket på en tro att Sverige ska kunna återvända till en penningpolitik som endast behöver reglera styrräntan för att nå önskade resultat. Men om realräntorna fortsätter att vara så låga som de senaste tio åren kommer det som vi tidigare sett som extraordinära åtgärder att bli nödvändiga inslag i den normala penningpolitiken. Därför är det viktigt att den nya riksbankslagen inte begränsar dessa möjligheter.

–Balansräkningen är vår verktygslåda,  sa Stefan Ingves.