Inga fossilföretag som AP-fonderna försökt påverka har satt utsläppsmål som ligger i linje med Parisavtalet, enligt en ny rapport från Naturskyddsföreningen. Rekommendationen från föreningen är att AP-fonderna i stället för påverkansdialoger bör avinvestera i alla bolag vars verksamhet går ut på att utvinna och producera fossila bränslen. 

I rapportens förord skriver Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén:

”Genom att flytta investeringar från bolag som förvärrar klimatkrisen till bolag som bidrar till att lösa den kan finansbranschen spela en avgörande roll i att begränsa klimatförändringarna. Men trots att många finansaktörer börjar inse sin betydelse går branschens omställning alldeles för långsamt. ”

AP-fonderna har, enligt rapporten,  under 2020 minskat sina innehav i fossila bolag. Störst framsteg har Första och Andra AP-fonderna gjort genom att avinvestera stora delar av sina innehav i bolag som utvinner fossila bränslen. Flera av fonderna investerar inte i kraftbolag där över 20 procent av omsättningen är baserad på kol, men den gränsen gäller inte för de andra fossila bränslena. Trots dessa framsteg visar granskningen att AP- fonderna tillsammans är investerade i 66 av världens 200 största fossila bolag, till ett värde av 15,7 miljarder kronor. Utifrån sina ägarandelar i dessa bolag kan AP-fonderna, om samtliga av dessa bolags fossila reserver förbränns, tillskrivas utsläpp som motsvarar hela Sveriges årliga utsläpp.

Frågan har ventilerats och förankrats ända upp till etikrådet. AP-fondernas John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd, sa till Joakim Båge i senaste avsnittet av Realtids ESG-podden att det under vissa omständigheter kan vara acceptabelt att investera i bolag vars affärsmodell i grunden är ohållbar.

Nu är inte AP-fonderna ensamma om att hålla fast vid påverkansstrategi. Förra veckan kommunicerade till exempel Folksamgruppen nya klimatmål, och hur dessa skulle uppnås just genom påverkansarbete.

Naturskyddsföreningens förslag till AP-fonderna:

• Avinvestera alla innehav i bolag vars verksamhet går ut på att utvinna och producera fossila bränslen.
• Skapa incitament till förändring hos de kraftbolag som har möjlighet att bli fossilfria. Detta genom att utesluta bolag vars omsättning
• till mer än 20 procent är baserad på fossila bränslen och som inte har antagit omställningsplaner för att bli fossilfria i enlighet med Parisavtalets 1,5-granderasmål. Fonderna kan återinvestera i uteslutna bolag när de uppfyller båda kraven.
• Påskynda finansbranschens nödvändiga klimatomställning genom att avinvestera från och utesluta ohållbara bolag öppet. När det görs öppet bidrar det till en stigmatisering av investeringar i fossila verksamheter eftersom det finns en följa-John-tendens i branschen där fler och fler följer efter. Avinvesteringar och uteslutningar tenderar också att sprida sig till andra finansområden, till exempel krediter och finansiering. Det har en direkt effekt på fossila bolag då det blir dyrare och svårare för dem att finansiera sin verksamhet.
• Förbättra insynen i förvaltningen av de allmänna pensionsmedlen genom ökad transparens gällande ägardialog med övriga bolag i fondernas portföljer.

Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på AP7, tycker inte att slutsatserna i Naturskyddsföreningens rapport ger en rättvis bild.

– Det finns många exempel på att aktivt ägande ger resultat. Om inte ägare fört påverkansdialoger med fossilbolagen hade allt sett betydligt sämre ut, säger han till Aktuell Hållbarhet. 

Till Aktuell Hållbarhet lyfter också Johan Florén upp de positiva effekterna av att allt fler institutionella ägare nu samarbeterar för att driva på fossilbolagen. 

– En fråga som drivits gemensamt av ägare är frågan om fossilbolagens antiklimatlobbying. Att vi nu får en global standard kring detta beror helt på att finanssektorn samlats och ställt krav. 

Läs rapporten i sin helhet här>>