Sedan Realtid.ses artikel om att Anne Rambergs lön och ersättningar för 2009 hamnade på två miljoner kronor har kommentarer, mejl och telefonsamtal rasat in.

Medan en del anser att lönen är på tok för hög menar andra att den är riktig med tanke på det arbete Ramberg utför genom att vara Advokatsamfundets ansikte utåt.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.

Att jämföra hennes lön med andras är lurigt då det bara finns ett Advokatsamfund i Sverige, med bara en generalsekreterare som suttit på posten i tio år.

Men lönen kan exempelvis jämföras med Dan Brännströms lön. Som generalsekreterare för branschorganisationen för auktoriserade revisorer, FAR SRS tjänade han i fjol 2.662.500 kronor.

Runt två miljoner, 2.063.500, var fast ersättning och 600.000 kronor utgjorde rörlig ersättning. Den rörliga lönedelen baseras på branschens utveckling samt individuella prestationer. Mer specifikt vad det innebär är inte offentligt.

För fjolåret tillkommer även pensionskostnad för Brännström på 738.000 kronor. FAR SRS har cirka 5.900 medlemmar och Advokatsamfundet runt 4.500 ledamöter.

Ytterligare en jämförelse kan göras med det norska advokatsamfundet som ännu inte har sammanställt fjolårets årsredovisning. År 2008 fick Merete Smith, generalsekreterare för Advokatforeningen en total summa på 1.679.776 norska kronor.

Av denna summa utgjorde lön 1.348.408 norska kronor, 106.569 kronor var ”andra förmåner” och 224.799 kronor utbetalades i pension.

Samma år uppgick Rambergs lön och ersättningar till 1.870.460 svenska kronor, kostnader för pension tillkom på 517.657 kronor.

I ett mejl från Merete Smith skriver hon senare:

– Jag hade år 2009 en en lön på 1.339.222 NOK.

I Danmark är löner inte offentliga. Vad gäller danska Advokatsamfundet kan man endast utläsa ur årsredovisningen för 2008 att den totala lönekostnaden, inklusive pension, för samfundets personal (ett fyrtiotal personer som arbetar olika mycket) uppgår till drygt 16 miljoner danska kronor.

I Finland har Advokatsamfundet (Asianajajaliitto) en heltidsanställd generalsekreterare, Markku Ylönen, men hans lön är inte offentlig information och själv vill han inte kommentera saken. Enligt obekräftad uppgift låg Ylönens månadslön i fjol på cirka 10.000 euro, vilket nästan motsvarar årslön på en miljon kronor.

Sent igår ringde Tomas Nilsson, styrelseordförande i Advokatsamfundet till Realtid.se för att försvara Anne Rambergs lön:

– Det här är en lön som har bestämts av en enig styrelse, och vi menar att det är en rimlig ersättning: Advokatsamfundets roll som opinionsorgan på och kommentator inom det rättsliga området har fått en väldigt stor och ökad betydelse under senare år. Mycket av det är generalsekreterarens förtjänst, sade han.

De som Realtid.se har talat med som motsätter sig Rambergs anställningsvillkor vill inte uttala sig i en artikel, utan värnar om att förbli anonyma.

När Realtid.se ringer, den annars så talföre, Rolf Åbjörnsson på Setterwalls och frågar om han anser att Rambergs lön är för hög svarar Åbjörnsson med en lång tystnad. Därefter följer en tung suck.

– Jag tillhörde en grupp som hade kontroverser med Advokatsamfundet, klämmer han ur sig.

– I de sammanhangen kritiserade vi Anne Ramberg för att ha för bra anställningsvillkor och jag tillhör dem som tycker man kan ifrågasätta dessa.

Är två miljoner för mycket för en som basar över en besvärlig advokatkår?

– Inte nödvändigtvis, men hon har haft betydligt bättre villkor än andra. Även om vi är besvärliga är det inte säkert att generalsekreteraren ska ha den roll som hon nu har tagit på sig, svarar Åbjörnsson.

Vad menar du?

– Jag vill inte ge mig in i det. Jag vill inte komma på tvärs med henne en gång till. När vi tittade på villkoren för ett par år sedan kom vi fram till att de var inte marknadsmässiga.

Advokat Fredrik von Baumgarten, numera MP på Hannes Snellman, Stockholm, var också en av dem som ”bråkade” med samfundet för ett par år sedan.

Tycker att Anne Rambergs lön är för hög?

– Nej, det tycker jag verkligen inte. Hon är smart och snygg. Hon är kunnig och har bra instinkter i rättssäkerhetsfrågor, svarar han från Köpenhamn.

– Problemet, som jag ser det, är inte hennes förmågor utan att hon är så konservativ i advokatverksamhetsfrågor och att hon tyvärr därmed blir irrelevant som samarbetspartner i skapandet av vad som verkligen skulle behövas; nämligen ett modernt slagkraftigt nordiskt advokatsamfund som kan mäta sig med engelska Law Society och som kan driva utvecklingen framåt på den nordiska advokatmarknaden.

Fredrik von Baumgarten poängterar att den tilltagande konkurrensen från internationella byråer gör att de nordiska måste börja samarbeta i viktiga verksamhetsfrågor.

– Skulle Anne åta sig ett sånt arbete skulle i vart fall jag kunna tänka mig att stödja dubbla lönen, i alla fall nästan. Och hunden skulle hon naturligtvis fortsätta få ha med till jobbet.