På onsdagen den 10 mars började disclosureförordningen, en del av nya ESG-regler (Environmental, Social and Governance) om hållbarhetsrapportering på värdepappersmarknaden, att gälla. 

ESG har i dagsläget en relativt liten påverkan på private equity-fonder, PE-fonder, då de flesta redan tillämpar en del av de krav som nya hållbarhetsrapporteringsregelverket sätter upp, säger Anders Fast, Managing Partner på Baker McKenzie Stockholm.

– PE-fonderna ligger så pass långt fram att man förstår och tillämpar ett regelverk som redan ligger i linje med ESG-regelverket. Men i och med att frågan nu ligger högre på agendan så blir det en konkurrensfråga, säger Anders Fast.

Han fortsätter:

– Även om en PE-fond inte nödvändigtvis faller undet det här regelverket så är det en konkurrensfråga. 

Hela hållbarhetsfrågan är en konkurrensfråga för att attrahera kapital. PE-fonder redovisar redan på ett sätt som är väldigt transparent för investerarna, om än inte 100 procent transparent för allmänheten.

– Man skulle kunna arbeta mer med transparens hela vägen, även om det inte finns några krav på det, säger Anders Fast.

Att det, under de senaste tre åren, startats och stängts nya fonder med hållbarhetsprofil ingår i den trenden. Nordic Capitals förvärv av byggavfallsspecialisten Sortera är ett av de senaste exemplen. 

– Alla stora PE-fonder som vill attrahera kapital har hållbarhet väldigt högt på agendan. Vi ser inte någon jättestor skillnad mellan regionerna men möjligen att Europa sticker ut ut och ligger i framkant.

Konkurrensen från Spac:ar

Under pandemin har aktiviteten inom PE varit fortsatt mycket hög. Men om hållbarhet blivit en konkurrensfråga så kräver ytterligare en annan trend, nämligen Spac (Special Purpose Acquisition Company), att PE-branschen är fortsatt på tårna.

– Spac:ar är ett spännande alternativ drivet av utvecklingen i USA och på en välfungerande och stark börs är det en bra möjlighet till kapitalanskaffning och för att kunna genomföra förvärv: du ligger då redan i en noterad miljö och det ger även en möjlighet för vanliga investerare att vara med, säger Anders Fast.

Samtidigt konkurrerar spac:er med vanliga IPO:er och PE-fonderna vad gäller kapitalanskaffning.

– Ökad konkurrens är, i grunden, alltid positivt. De starkaste fonderna kommer alltid att klara sig när Spac:ar kommer att utgöra en ny konkurrent till PE-fonderna. 

Han fortsätter:

– Det blir fler som konkurrerar om samma typ av kapital och det kan göra det tuffare för PE-fonderna, men de bra och stora fonderna kommer att klara sig bra och fortsätta att attrahera kapital.

Att exempelvis svenska lastbilsutmanaren Einride överväger en så kallad spac-notering när bolaget nu är på väg att ta in uppemot 640 miljoner kronor i nytt kapital, är ett bra exempel på denna ökande konkurrens.

Redan 2020 genomfördes det fler spac:er än traditionella IPO:s i USA och värdet av nya spac:er under första kvartalet i år är redan nästan på samma nivå som för hela 2020, enligt SPAC Insider. Hittills i år har det genomförts i USA 252 spac:er till ett värde av 80,7 miljarder dollar, jämfört med 248 respektive 83 miljarder dollar under hela 2020. 

Riskkapitalisten Klaus Hommels etablering av Lakestar SPAC I, ett spac om upp till 275 miljoner euro registrerat i Luxemburg och noterat på börsen i Frankfurt från och med 22 februari, har tagits som startsignalen för SPAC:s frammarsch även i Europa. 

I Sverige står Bure Equity bakom marknadens första Spac, i vilket AMF Pensionsförsäkring, AMF Fonder, Fjärde AP-fonden, SEB Fonder och SEB-Stiftelsen, åtagit sig att teckna aktier motsvarande totalt cirka 40 procent av det totala antalet utestående aktier i bolaget efter erbjudandet.

Det är därmed inte helt osannolikt att fler PE-bolag väljer att skapa spac:ar.