En av de största redovisningsförändringar hittills i börsbolagen är den nya standarden IFRS 16, som kräver en skuldberäkning av fasta hyresåtaganden, där börsbolagen måste bli bättre.  Det skrev Peter Malmqvist i en debattartikel på Realtid förra veckan.  

Peter Malmqvist skrev att ”tyvärr har dock bara tre av 98 undersökta bolag på NASDAQ Large cap bemödat sig med att redovisa effekterna på jämförelseåret, alltså 2018. De tre berömvärda är: Sweco, Attendo och Scandi Standard. Övriga bolag har alltså ansett att denna uppgift är onödig, trots att effekterna i redovisningen i många bolag är betydande.”

Enligt Peter Malmqvist försvåras prognosarbetet på ett uppenbart sätt och  ”med rätta är både analytiker och placerare, rent ut sagt, tvärförbannade.”

Men analytiker och investerare som Realtid talat med är inte lika bekymrade, eftersom det enligt dem fortfarande går att göra prognoser.

– Peter Malmqvist tycker att det är jättestort, jag är inte lika upphetsad över det. Men visst har han en poäng i att jämförelserna blir väldigt irrelevanta, säger en portföljförvaltare. 

– Historik är generellt sett mindre intressant i vår bransch, och det går att göra bra prognoser även utan effekterna på jämförelseår. Fast tidsserierna blir förstås inte lika snygga, fortsätter portföljförvaltaren. 

Enligt Stefan Cederberg, aktiestrateg på SEB, är huvudsaken att bolagen kvantifierar vilken effekt IFRS 16 har på olika nyckeltal.

– Jag har till viss del förståelse för det Peter Malmqvist skriver, men tror inte att det hjälper speciellt mycket att bolagen går tillbaka och räknar om alla sina hyresavtal från föregående år, säger Stefan Cederberg. 

– Det viktiga är att bolagen kvantifierar IFRS 16-effekten på rörelseresultat, finansnettot och nettovinsten och det gör alla bolagen. Då är det möjligt att justera effekten och således räkna ut den underliggande vinsttillväxten i bolaget, tillägger Stefan Cederberg. 

Enligt Stefan Cederberg finns den största effekten i de bolag som befinner sig i början av många och långa hyresavtal och där diskonteringseffekten av räntedelen blir hög och därför får en klar negativ effekt på nettoresultatet de första åren med den nya redovisningen.

– Utmaningen är att pedagogiskt förklara varför resultateffekten blir som den blir – så att alla förstår vad redovisningsförändringen innebär och kan göra sina justeringar, säger Stefan Cederberg.