Svensk BNP ökade med 1,4 procent i årstakt i det andra kvartalet, lägre än den väntade ökningen med 1,8 procent enligt Infront Data, uppger Statistiska Centralbyrån (SCB).

Statistiken avser den tidiga sammanställningen av nationalräkenskaperna som bara görs för andra kvartalet och är baserad på ett mer begränsat underlag än den ordinarie beräkningen som publiceras i september. Statistiken, som brukar kallas “snabben”, blev publicerad i förtid jämfört med tidigare planerade publiceringen kl. 9.30 på tisdagen. 

Nordea, som hade väntat sig en ökning med 1,9 procent i årstakt, skriver i en kommentar att helhetsbilden är att inhemsk efterfrågan är svag. Exporten har varit förvånansvärt hälsosam under det första halvåret, men alla indikatorer pekar på en avmattning framöver, enligt Nordea.

Det är ett visserligen ett snabb-estimat för BNP och skillnaden mot Riksbankens prognos är inte dramatisk, men det är ändå dåliga nyheter för Riksbanken, skriver Nordeas analytiker Torbjörn Isaksson.

Isaksson noterar att medan tillväxt och resursutnyttjande har varit mycket höga under de senaste åren har ändå inte löneökningar och inflation lyft. Med lägre tillväxt och stigande arbetslöshet minskar sannolikheten för stigande löner och inflation ytterligare, skriver Isaksson. 

“Dessutom, med Fed och ECB på väg att sänka räntorna, är räntehöjningar avlägsna för Riksbanken och vi förväntar oss att Riksbanken avvaktar under 2019 och 2020. När det gäller risker är stimulans från Riksbanken mer troligt än räntehöjningar”, skriver Torbjörn Isaksson. 

Swedbanks ekonom Knut Hallberg säger att statistiken, även om hushållens konsumtion var en positiv faktor, inger oro och frågetecken inför framtiden. Till helhetsbilden hör enligt Hallberg också svaga framåtblickande indikatorer som till exempel KI-barometern och inköpschefsindex samt en inbromsning under senare tid på den svenska arbetsmarknaden.

– Vi står fast vid att det blir en räntehöjning i vinter men riskbilden är att man kommer tvingas skjuta på det ännu en gång, med ett eller två kvartal, säger Knut Hallberg. 

Den svenska kronan har efter BNP-statistiken försvagats med 6-7 öre mot euron och svenska marknadsräntor sjunker med 3 till 4 räntepunkter, vilket är mer än en marginell räntenedgång för exempelvis längre tyska marknadsräntor. 

Jämfört med det första kvartalet minskade BNP med 0,1 procent säsongsrensat under det andra kvartalet, vilket var lägre än den väntade ökningen med 0,2 procent.  Nedgången förklaras främst av fasta bruttoinvesteringar, skriver SCB i ett pressmeddelande. 

Hushållens konsumtion ökade med 0,6 procent säsongsrensat under det andra kvartalet, jämfört med det första kvartalet och bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. 

Lagerinvesteringarna höll tillbaka BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter medan exportnettot gav ett lika stort positivt bidrag. 

SEB skriver i sitt morgonmejl att BNP var svagare än bankens egen prognos, som var en ökning med 0,4 procent jämfört med det första kvartalet och konstaterar att det gäller även Riksbankens prognos med en ökning med 0,1 procent.

“Fallet i investeringar var större än vi väntat, men framför allt mindre svag import håller också tillbaka tillväxten jämfört med vår prognos”, skriver SEB.