Annons

Annons

guy-de-blonay-ai.jpg

Guy de Blonay är fondchef på brittiska kapitalförvaltaren Jupiter. Han ser stor potential i AI och menar att tekniken globalt kan bespara finansbranschen 1.000 miljarder dollar om året. Foto: Press & bildkälla Pixabay

"AI sparar finansbranschen 1.000 miljarder dollar"

Framtidens vinnarbanker gör stora AI-investeringar. Tekniken kan årligen spara finansbranschen 1.000 miljarder dollar – och ersätta miljontals jobb. Det säger Guy de Blonay, fondchef på kapitalförvaltaren Jupiter, i en intervju med Realtid.

Artificiell intelligens, AI, är vår tids kanske hetaste teknologi, som väntas effektivisera i stort sett alla branscher.

Enligt Jupiters fondchef Guy de Blonay borde finansbolagen hungra efter tekniken som kan sänka deras kostnader med i genomsnitt 20 procent globalt. Bara i USA är hela 2,5 miljoner anställda inom finanssektorn ersättningsbara med AI-teknologier.

– Alla jobb försvinner inte, men en del skulle kunna komma att bli ersatta av AI i högre grad, till exempel receptionister och marknadsförare. Samtidigt kommer befintliga och nya yrkeskategorier stärkas av tekniken, exempelvis försäljningschefer och rapportskrivare, säger Guy de Blonay till Realtid.se.

Annons

Annons

Mest pengar kan AI spara i enheter som jobbar mot slutkunder, så kallad "front office": 490 miljarder dollar på årsbasis.

I det fallet rör det sig främst om AI-lösningar för insamling och analys av konto- och transaktionsdata. Data som till exempel en AI-baserad chatbot kan använda som underlag för sina svar på frågor från såväl privatkunder som anställda.

Kunden i fokus

På administrativ nivå, så kallad "back office", kan tekniken användas för att förutse kreditrisker, bestämma försäkringspremier och bedöma skadegraden utifrån till exempel en bild på en krossad ruta efter ett bilinbrott.

– Låt mig exemplifiera med försäkringsbranschen i till exempel Danmark där 40 procent av skadeanmälningarna redan görs online. Du skickar in en bild på en skada och en kvart senare har du pengar på ditt konto. Sådant ökar kundnöjdheten enormt, säger Guy de Blonay till Realtid.se.

Allt handlar om kunden i dag, menar han. Och banker bör inspireras av populära techplattformar.

– Tjänster som Netflix och Amazon är baserade på kundönskemål. Sedan kan man som addera alla möjliga lösningar. Ett bolag som lyckas skapa hög kundnöjdhet kan sälja vad som helst. Även bankerna måste ge kunderna det de vill ha, innan det är för sent, säger Guy de Bloney.

Skrotade chatbot

Millinneals, alltså den generation som vuxit upp med internet, vill dessutom göra allt online. De pratar hellre med en chatbot än en fysisk person, menar Guy de Blonay.

En vanlig kritik är dock att chatbotar mest är "skyltfönster" och PR-trick, för att visa att man är med på det hajpade "AI-tåget". Kundtjänstbotar är ganska primitiva än så länge, menar kritiker.

Nyligen skrotade till exempel Nordnet chatboten Amelia som utvecklats av uppmärksammade AI-bolaget IPsoft. Boten håller inte måttet, enligt den svenska nischbanken. Guy de Blonay är ändå optimistisk. Kundchatbotar släpptes för bara ett halv år sedan, och utvecklingspotentialen är enorm, menar han.

– Jag är kund hos HSBC och deras bot fungerar bra. Tidigare var jag tvungen att ringa en person på banken för att tala om ett specifikt problem. Nu får jag svar inom några sekunder, vilket förbättrat min kundupplevelse och gjort att jag velat stanna kvar som kund. Jag hade däremot övervägt att byta bank om tjänsten inte fanns, säger han.

Vid sidan av botar investerar storbanker typiskt sätt i ID-tjänster för fingeravtrycksavläsning och automatiserade antibedrägeri-lösningar.

Gör bankerna rätt investeringar?
– Det får tiden utvisa. Vi behöver några fler kvartal för att kunna dra slutsatser.

Samtidigt digitaliseras barnker, av rationella skäl, olika snabbt, enligt Guy de Blonay. Alla marknader, till exempel den italienska och vissa delar av den franska, är inte lika mobil- och onlineredo som exempelvis den nordiska.

Men ingen kan sitta still i båten. Techjättar satsar redan astronomiska summor på AI och annan ny teknologi. Amazon, Alibaba och Apple har dessutom redan börjat släppa egna finanstjänster. Banker får däremot ofta kritik för att ha vara för långsamma på techtåget.

Men Guy de Blonay håller inte med. Han pekar på att de istället investerar i och köper upp fintech-uppstickare, alternativt inleder partnerskap med dem. Uppstickarna vill å sin sida komma åt "drakarnas" stora kundstockar.

– Om bankerna är snabbfotade och satsar på rätt produkter så har de stora chanser att hävda sig även i framtiden, säger Guy de Blonay.

Amerikansk banktillväxt

De amerikanska bankerna har ganska gott om pengar till techinvesteringar. Sedan finanskrisen 2008 har de lyckats att bygga upp en stor kapitalbas igen. De har betalat av eventuella böter, varit snabba med att sälja olönsamma tillgångar och bytt ut sina ledningsgrupper – och vänt till tillväxt igen.

Några exempel är Citigroup och Bank of America som gjort aggressiva, strategiska satsningar de senaste 4-5 åren. Guy de Blonay tror att USA-modellen med livaktiga aktieägare drivit på utvecklingen.

– Amerikanska banker delar ut över 100 procent av sina vinster till aktieägarna som är mycket aktivare än i Europa.

Det har lätt till mer framåtlutade satsningar i USA, än i Europa, enligt Guy de Blonay. Europeiska banker har beskedligare ägare och i stort sett obefintlig tillväxt, enligt Guy de Blonay. Och somliga italienska banker kämpar fortfarande med dåliga lån. 

Amazon-hotet

I Europa kan därför en världsledande techaktör som Amazon bli en verklig bankutmanare.

– Men det är inte säkert att Amazon vill söka banklicens, med alla krav på kapitalbindning som det medför. De har kanske inte möjlighet att "lägga undan" lika mycket pengar som banker. Så det är inget omedelbart hot, men kanske om 3-5 år, säger Guy de Blonay.

Det är dock dåliga nyheter om techgiganter på allvar satsar på finanstjänster. Men det kommer att ta tid och att banker hinner reagera på hotet, tror han.

– Om Amazon bestämmer sig för att ansöka om oktroj blir konkurrensen ändå stenhård och de som då sitter till i båten kommer att få det tufft. Men banker tar hotet på allvar. För att ta ett nordiskt exempel tar Nordea nu stora steg och byter ut sitt kärnbanksystem, säger Guy de Blonay.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons