Kammarätten i Stockholm väljer att ändra förvaltningsrättens beslut och meddelar att utdelningar till personer som ägt andelar i riskkapitalfonderna Valedo Fund I AB och Valedo Fund II AB, ska beskattas dels som inkomstslagen tjänst och dels som inkomstslagen kapital.

Förvaltningsrätten beslutade i december i fjol att utdelningarna skulle beskattas endast i inkomstslaget kapital.

Frågan i målet är om det finns skäl för att tillämpa den så kallade utomståenderegeln. Förvaltningsrätten ansåg att regeln var tillämplig.

Domstolen ansåg att utdelningsstrukturen i Valedo I och Valedo II, som regleras i avtal mellan aktieägarna, inte har motverkat syftet med reglerna om utdelning på kvalificerade andelar och därför kunde utomståenderegeln tillämpas.

Kammarrätten är alltså av annan åsikt.

Kammarrätten beskriver ägarförhållandet och engagemanget i bolagen.

Aktiekapitalet i Valedo Partners Fund I uppgår till en halv miljon kronor. Det utgörs till 20 procent av A-aktier och till 80 procent av B-aktier. Samtliga aktier har tecknats till ett pris om 1 krona per aktie. 

A-aktieägarna har inte investerat ytterligare medel. De har i stället varit verksamma i bolaget och bedrivit investeringsverksamheten. 

B-aktieägarna har förbundit sig att lämna aktieägartillskott med upp till en miljard kronor. Huvuddelen av dessa tillskott ska användas för köp av portföljbolag, men årliga tillskott om upp till 2,5 procent av det totalt utfästa beloppet är avsatt för bolagets allmänna verksamhetskostnader, såsom löner och administrativa avgifter. 

B-aktierna har ett betydligt lägre röstvärde än A-aktierna och det framgår att B-aktieägarna i princip avstår från sin rätt att rösta. 

B-aktieägarna har förtur till utdelning upp till investerade belopp inklusive en årlig ränta om 10 procent. 

När det dock inte finns någon skillnad på tillskjutet kapital mellan A-aktieägarna, alltså de som är verksamma i bolaget, och B-aktieägarna sker utdelningen i stället med utgångspunkt i andel av aktiekapitalet, vilket betyder att A-aktieägarna får 20 procent av den så kallade överavkastningen.

Kammarrätten skriver att A-aktieägarna således har investerat ”mycket blygsamma belopp i bolaget och tar en mycket liten risk i förhållande till B-aktieägarna”.

Kammarrätten skriver att fördelningen av överavkastningen är asymmetrisk genom att A-aktieägarnas andel av aktierna och därmed också överavkastningen inte grundar sig på investerat kapital utan på deras arbetsinsatser i bolaget. Vidare kan A-aktieägarna enligt aktieägaravtalet inte själva disponera hur mycket som ska betalas ut till dem i lön respektive utdelning, eftersom löneutbetalningarna enligt avtalet inte får överstiga ett visst belopp utan att det medför konsekvenser för dem. 

Kammarrätten skriver därmed att man inte kunnat visa att B-aktieägarnas ägande i bolaget motverkar att A-aktieägarna kan ta ut arbetsinkomster som lägre beskattad utdelning.  Beskattningen av utdelning från riskkapitalfonderna ska därmed fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital på det sätt som Skatteverket har beslutat, skriver Kammarrätten.