- Publicerad
Skälet till att Riksbanken nu långsamt börjar höja räntorna är att förtroendet för inflationsmålet stärkts och att den goda konjunkturen ser ut att hålla i sig. Det sade vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick på måndagen, enligt ett förskrivet anförande.
Camilla Jonsson
– Vår tanke är att reporäntan och reporäntebanan ska återgå till att vara de huvudsakliga penningpolitiska verktygen. Köp av statsobligationer eller andra värdepapper fungerar då som ett komplement när styrräntan är i närheten av sin nedre gräns, sade hon.
De högt skuldsatta hushållen utgör i ett bredare perspektiv en sårbarhet i svensk ekonomi eftersom de inte bara är känsliga för högre räntor utan också för andra typer av förändrade ekonomiska förutsättningar.
Hon påpekade också att det finns många faktorer i vår omvärld, kopplade till såväl konjunkturen som strukturella förändringar, som kan påverka utvecklingen i en oväntad riktning framöver.
– Vi har alltså inte slagit på någon autopilot mot högre räntor utan är beredda att ompröva penningpolitiken om utvecklingen skulle kräva det, sade hon.
Hon påpekade också att även om inflationen hade kommit något under Riksbankens egna prognoser under hösten så talade ett framåtblickande perspektiv på inflationen fortsatt för att Riksbanken kunde höja räntan i december.
– Även om inflationsutfallen blivit något lägre än väntat bedömer vi fortfarande att KPIF-inflationen på något års sikt kommer att vara kring 2 procent. Kostnadstrycket i ekonomin stiger, samtidigt som den stora variationen i energipriserna, som vi tror är av tillfällig karaktär, dock gör att inflationen varierar en del i närtid.
– Det finns alltjämt en osäkerhet kring styrkan i det framtida inflationstrycket, sade Kerstin Af Jochnick.
Hon sade också att hon inte är så oroad över att banker ska göra direkta kreditförluster på bolån om räntan höjs. Bankernas kalkylränta vid kreditprövning av bolån ligger i genomsnitt på 7 procent, vilket är ”en bit över långsiktigt normal nivå.
Kerstin av Jochnick tog också upp tre påtagliga osäkerhetsfaktorer när det gäller konjunkturutvecklingen i omvärlden; effekter av brexit, handelskonflikten mellan USA och Kina och den italienska finanspolitiken.
Beträffande den inhemska konjunkturen påpekade Kerstin af Jochnick att Riksbanken länge varnat för utvecklingen på bostadsmarknaden, som är den viktigaste inhemska faktorn som kan utlösa en sämre ekonomisk utveckling än i bankens egna prognoser.
