Juridik

Advokatsamfundet kritisk mot polisens samordning kring penningtvätt

Polisens samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har brister. Gränsdragningen mellan tillsynsarbete och brottsbekämpning behöver bli tydligare enligt Advokatsamfundet.

Publicerad 2020-01-10

Sedan ett år leder Polismyndigheten en nationell samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Här ingår förutom 16 myndigheter också av Advokatsamfundet. Uppdraget är att bland annat analysera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. I uppdraget ligger även att sammanställa nationella riskbedömningar. 

Men de olika utgångspunkter liksom de olika uppdrag och uppgifter som de medverkande myndigheterna har försvårar i viss mån arbetet inom samordningsfunktionen, anser Advokatsamfundets tillförordnade chefsjurist Johan Sangborn. 

Johan Sangborn, Advokatsamfundet. Foto: Advokatsamfundet.
Johan Sangborn, Advokatsamfundet.

De myndigheter som i likhet med Advokatsamfundet ska utöva tillsyn över sina respektive verksamhetsutövare ska framför allt arbeta med det utifrån de krav som den administrativa penningtvättslagstiftningen beskriver. De brottsbekämpande myndigheterna som Polismyndigheten, Säpo och Ekobrottsmyndigheten ska främst undersöka och lagföramisstänkta fall av penningtvättsbrott.

– Arbetssättet har fått en allt mer repressiv inriktning. Enligt Advokatsamfundets uppfattning är det problematiskt utifrån tillsynsorganens uppgift att medvetandegöra och förhindra att de verksamhetsutövare som omfattas av lagstiftningen utnyttjas för penningtvättsändamål. 

Som exempel tar han upp kravet i penningtvättslagen om att advokater (bland annat rörande krav på att rapportera och lämna information om klienter till polisen) har pådyvlats en roll som inte överensstämmer med lagstadgade advokatetiska kärnvärden, såsom oberoende från staten, advokatsekretess och klientlojalitet.  

Han menar att det i detta hänseende är viktigt att rågången mellan tillsynsarbete och brottsbekämpning är tydlig, så att inte staten ålägger tillsynsorgan som Advokatsamfundet någon brottsbekämpande uppgift.

Däremot säkerställer dagens lagstiftning en fullgod ordning för motverkande av penningtvätt och utredning av misstänkta penningtvättsbrott, anser Johan Sangborn, som är tillförordnad chefsjurist hos Advokatsamfundet. Däremot finns stora svårigheter i att kunna upptäcka att vissa uppdrag och penningtransaktioner kan misstänkas utgöra försök till penningtvätt eller terroristfinansiering.

– Det krävs att samtliga verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen har de rutiner som behövs för att inhämta kundkännedom, utföra erforderliga riskbedömningar, kontinuerligt övervaka pågående uppdrag och transaktioner med mera för att på bästa sätt motverka att den egna verksamheten används för penningtvättsändamål, säger Johan Sangborn. 

 Hur ser du på det framtida samarbetet?
– Med tillförsikt. Arbetsformerna inom samordningsfunktionen måste förbättras och gränsdragningen mellan tillsynsarbete och brottsbekämpning tydliggöras.

Platsannonser