Annons

Annons

”Advokater känner rädsla att bli utfrysta”

Johan Westerholm följer maktkampen inom Advokatsamfundet. För Realtid målar han upp en bild av en sluten organisation med strikt hierarki och låg tolerans för oliktänkande.

Efter att den avgående ordföranden Bengt Ivarsson gav sitt öppna stöd till Christer Danielsson istället för den av valberedningen föreslagna Lena Frånstedt-Lofalk har uppståndelsen varit stor inom Advokatsamfundet.

Först ut att kritisera Bengt Ivarssons uttalande offentligt var valberedningens ordförande Tomas Nilsson som inte skrädde sin ord. Han skrev i en artikel som publicerades på Advokatsamfundets hemsida (den 14 februari 2017): "Något sådant har jag aldrig varit med om. Valen ska ske vid fullmäktigemötet i mitten av juni. Detta misskrediterar samfundet och kan inte tolkas på annat sätt än att Ivarsson låter egna och/eller andras starka intressen vinna över ett brukligt och sansat uppträdande".

Därefter gick Elisabet Fura, tidigare ordförande i Advokatsamfundet, före detta chefs-JO och före detta domare i Europadomstolen, ut i tidskriften Advokaten (nummer 2, 2017, årgång 83) och ifrågasatte om Bengt Ivarsson har en "dold agenda".

Annons

Annons

Johan Westerholm är redaktör för ledarsidorna.se och har följt Advokatsamfundets verksamhet under en längre tid.  Han beskriver samfundet som en "mycket mäktig organisation helt utan insyn där reglerna är strikta och oliktänkande fryses ut".

– Många advokater har hört av sig till mig och är bekymrade över hur mycket makt som samlas kring generalsekreteraren Anne Ramberg och hennes supporterskara, det vill säga disciplinnämnden och valberedningen, säger Johan Westerholm till Realtid.se.

Enligt honom  finns det en falang runt nätverket Hilda som kontrollerar många av samfundets organ, däribland valberedningen och disciplinnämnden.

Lena Frånstedt-Lofalk, som januari föreslogs till posten som ordförande av en enhällig valberedning, är idag ordförande i disciplinnämnden och enligt uppgifter till Realtid.se står hon "mycket nära" generalsekreteraren Anne Ramberg.

– Traditionellt är ordförandeskapet i Advokatsamfundet en hederspost, vilket innebär att det är generalsekreteraren som i egentlig mening driver Advokatsamfundets verksamhet. Många advokater känner en stor rädsla för att bli utfrysta när de går emot etablissemanget och yttrar oliktänkande åsikter, säger Johan Westerholm och fortsätter:

– Av tradition har vice ordföranden som regel blivit ordförande. Det finns en implicit successionsordning. Nu gör man ett avsteg från den regeln.

Till Realtid.se säger Elisabet Fura att konflikten handlar om "att man förbigår vad som ska äga rum i en öppen diskussion på årsmötet".

Det är enligt Johan Westerholm tveksamt om Advokatsamfundet står för den öppenhet som många vill ge sken av.

– Trots Advokatsamfundets myndighetsliknande ställning i det svenska samhället finns inte den transparensen som återfinns på landets myndigheter.

Johan Westerholm anger två skäl till varför han är kritisk.

Det ena skälet är att det saknas offentlig insyn på Advokatsamfundets årsmöten. Det är bara medlemmar som får närvara under mötet. Det andra skälet är att motkandidater inte har chans att presentera sig innan årsmötet.

– Det här hotar transparensen och öppenheten, eftersom det i praktiken bara är valberedningen som får möjlighet att driva kampanj för sin kandidat. Motkandidaterna lyckas mycket sällan vinna rösterna, eftersom de inte fått möjlighet att förankra sina budskap hos medlemmarna. Det här gör att man inte kan mobilisera stöd för det motstånd som finns, vilket är mycket tveksamt ur ett demokratiperspektiv.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons