Det framgår av ett meddelande på ACH:s hemsida under rubriken ”Important notice to the creditors”.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring.

– ACH är under likvidation och firmans avveckling sköts av utsedda likvidatorer, berättar en initierad källa.

– Men läser man det nya meddelandet, framgår att en investerare lagt ett bud på 5 miljoner aktier i XG Technology för 3 dollar styck.

Källan pekar på två anmärkningsvärda saker om det.

– Eftersom XG-aktien handlas kring 1,75 dollar på aktiemarknaden, så är det ett ganska högt premium att bjuda 3 dollar per aktie.

– Men kan ACH sälja av aktierna till den kursen, så är firman helt plötsligt ute ur likvidationen.

– Då kan de ta sitt öde i egna händer igen.

ACH kommer fortfarande att förbli i likvidation med indraget tillstånd att bedriva sin verksamhet.

Men likvidationen behöver då inte längre hanteras via likvidatorerna.

– Jag har mycket svårt att se att ACH skulle kunna komma igång igen och bedriva sin ordinarie verksamhet, säger källan.

– Men som det är nu så är det två advokater som är utsedda till likvidatorer och sköter likvidations-processen.

– Om ACH kan göra sig fria från det genom försäljningen av XG-aktier, kan de själva ta över processen att stänga ner firman.

– Det är mycket bättre, för advokater kan oftast inte så mycket om banking om man säger så.

– Och det här blir säkert något som ACH:s delägare har skäl att tacka för.

– De har nog en del pengar satsade i ACH:s egna kapital, som de säkert vill få tillgång till.

– Som det har varit har de inte kunnat få ut en spänn av det, men kan XG-aktierna nu säljas till de här villkoren så att pengar därigenom kommer in, så tror jag att ACH-delägarna absolut kan få ut en del pengar.

Olof Hedengren har varit med och grundat ACH, och är största delägare enligt källan med en ägarandel kring 25-30 procent.

Resten ägs nästan enbart av tidigare ACH-anställda.

En fråga är varifrån ACH:s XG-aktier kommer, och om det är övertagna säkerheter från tidigare kunder som inte kunnat betala tillbaka sina lån med XG-aktierna som säkerhet.

– Du får luska i det själv, men jag skulle tro att anledningen till att ACH:s långivare UBS försatte ACH i likvidation, var att ACH hade ett lån hos UBS för ACH:s kunders räkning.

– Och jag tror att den enda aktie som ACH:s kunder ägde som i slutändan var belåningsbar, var XG.

Andra banker och mäklarfirmor skulle enligt källan inte ens ge kunderna lån med XG-aktier som säkerhet.

– Jag tror att alla kunder i slutet hade så mycket XG-aktier, så att UBS tillät ACH-kunderna att belåna XG-aktierna för att ACH skulle kunna överleva.

Men inte ens det tycks alltså ha fungerat i slutändan, så att till slut verkar UBS ha tröttnat och sa upp sitt lån till ACH så att ACH trädde i likvidation.

Enligt det nya meddelandet från ACH om XG-aktierna framgår att uppgörelsen även omfattar aktier i Kopylovskoye som ska säljas.

Realtid.se har tidigare skrivit om detta guldgruveföretag som knoppats av från Central Asia Gold.

Pengarna från den aktieförsäljningen är dock försumbar i jämförelse med de 15 miljoner dollar som alltså är på gång för XG-aktierna.

Realtid.se har tidigare skrivit om en amerikan som hörde av sig och uttryckte intresse för ACH, men en annan initierad källa än den första i den här artikeln avfärdar att det nu är denna amerikanare som går in och genom XG-köpet räddar ACH.

– I och för sig är amerikanaren nästan som en lobbyist för XG och skriver om XG i eget intresse.

– Han är som en XG-anställd, och agerar för att skydda värdet på sina egna XG-aktier.

Skulle han ha glädje av att ligga bakom det här budet på ACH:s XG-aktier?

– Nej, den killen har inga pengar, säger källan.

Amerikanen själv hör av sig efter ett tag.

– Jag såg att det spekuleras om att jag är anställd av XG, säger han.

– Jag önskar att så var fallet, men så är det inte.

– Jag är inte en kvalificerad ingenjör, även om jag önskar att så var fallet.

– Jag har ingen anledning att agera för att skydda värdet på mina aktier. Det är omöjligt, för jag är inte en så stor delägare i XG att jag har någon kontroll.

– Jag är bara en aktieägare som tror på bolaget.

– Och om jag inte har några pengar, så vill jag skylla det på ACH som rekommenderade mig att köpa fler XG-aktier då aktiekursen stod i 12 dollar.

– Jag skulle gärna köpa 5 miljoner aktier för 3 dollar, men jag har inte 15 miljoner dollar i dagsläget.

Amerikanen vill rikta kritik mot folk som är skeptiska till XG.

– Jag gillar inte idioter som uttalar sig. Många känner inte till något om XG och vad som händer i bolaget.

– De har aldrig pratat med företaget eller varit i dess laboratorium.

– De har inte ens gjort någon research om bolaget eller sökning på internet.

Amerikanen anser att XG-aktien är undervärderad i dagsläget vid gällande kursnivå på 1,65-2,15 dollar.

– XG är fortfarande ett okänt företag, och handeln i bolagets aktie är på en låg nivå.

Är du nöjd med företagets ledning?

– Det beror på vad de åstadkommer.

– Hittills finns det skäl till varför de har gjort som de gjort och agerat som de agerat.

– Om utvecklingen blir bra för XG, så kommer jag att älska företagsledningen.

– Det finns så mycket som kan gå snett med en aktieinvestering. För XG:s del så har företaget nu funnits i tio år och är fortfarande kvar.

Enda försäljningen av bolagets telekom-utrustning har väl bara varit till något eget testnät i Florida?

– Jag vet att XG testar sin utrustning hos riktiga potentiella, kommersiella kunder. Det har XG offentliggjort.

– Men det har varit stora kontroverser kring XG:s aktie.

– Jag skulle gärna köpa aktieposten från ACH om jag haft 15 miljoner dollar.

Har du någon aning om vem som köper XG-aktierna från ACH?

– Jag har en idé om vem det är, men jag kan inte berätta om det.

– Jag kan ge en ledtråd: Titta på de besked som kommit från XG det senaste året.

– Köparen agerar smart, men jag skulle vilja veta hur många aktier som handlas fritt i XG respektive hur många som finns på fasta händer, och varför den här köparen är beredd att betala så mycket som 3 dollar per XG-aktie.

Svenska finansmannen Johan Bohman är ett namn som nämts i anslutning till XG.

– Nej, jag tror inte att det är han.

– Men det finns en del folk som skulle ha ett intresse av att köpa dessa aktier.

– Det konstiga är att de är villiga att betala så mycket. Det förstår jag inte.

Kan det vara de tidigare ACH-ägarna?

– Varför skulle de det? De vill väl bara bli av med det.

– Det enda skäl jag kan komma på till att det finns en köpare som köper aktierna, är att en så stor del av XG:s aktier är låsta hos delägare som inte vill sälja.

– Det finns inte så många tillgängliga aktier, så det går inte att få tag på så många aktier.

– Det är ingen normal situation i XG. Kanske så mycket som 90 procent av aktierna är låsta på fasta händer.

Går det att säga något generellt om köparens karaktär?

– Vem det än är, så verkar det som att köparen vet något.

Är det någon som jobbar på XG som köper ACH:s XG-aktier?

– Jag tror inte att någon där har 15 miljoner dollar. De är arbetande människor, och har inte tjänat mycket pengar de senaste tio åren.

– Vem vet vem det kan vara.

– Allt jag säger är att jag själv gärna hade köpt ACH:s XG-aktier om jag hade haft råd själv.

– Jag tror att det kommer att gå bra för företaget.

– Det handlar inte bara om att ha en bra teknologi, utan även om att kunna sälja den.

– Branschen är övermättad med alla teleoperatörer som utgör XG:s potentiella kunder.

Kan man säga att potentialen för XG:s teknologi är så stor att Ericsson skulle gå i konkurs om folk verkligen insåg hur bra XG-teknologin är?

– Jag vet inte. Men vad jag vet om teknologin är att den kan existera tillsammans med Ericssons teknologi för mobiltelefoni-nät, och utöka kapaciteten i mobiltelefoni-näten.

– Teleoperatörerna har mycket gammal utrustning de jobbar med.

Stämmer det att det räcker med en enda XG-basstation för att tillgodose mobiltelefonin i en hel stad?

– Jag har hört att det ska räcka med en XG-basstation för att exempelvis tillgodose hela behovet i en stad som Reykjavik.

– Även om en sådan basstation täcker ett område med 100.000 invånare, så behöver den bara vara dimensionerad för att klara att 10.000 av dem ringer samtidigt.

– Så potentialen för XG:s teknologi är enorm, men det tar tid att få gehör för alla stora idéer.

– Vem är jag att bedöma detta?

Hur är XG:s finansiella ställning? Behöver de kapitaltillskott från ägarna?

– Jag är inte rätt person att svara på det.

En källa har sagt till Realtid.se att amerikanen är en riktig ”boiler-room”-aktör som ringer runt till oskyldiga för att få dem att köpa aktier i bluff-projekt som XG.

– Vem är det som har sagt det? säger han och anger att det är helt felaktigt.

– Jag sitter här i min villa och har aktier i två bolag. Det är de enda investeringar jag haft de senaste tio åren.

– Så jag är inte någon boiler room-företrädare.

– Jag är engagerad i de företag jag har investerat i.

– Sedan kanske jag är aggressiv och högljudd, men jag är från New York och folk får ta det som de vill.

– Min känsla är att det är det gnisslande hjulet som vinner över smörjoljan.

– Är man genomsnittlig, kommer man att svälta. Allt genomsnittligt är ute.

– Jag håller mig till XG som jag tror på till 100 procent.

– Sedan är XG inget perfekt bolag. De har gjort misstag som andra.

– Men jag har några
aktier i bolaget som får en god värdeökning om utvecklingen når en lösning.

– Min verksamhet är bara att själv investera i aktier, och jag investerar i bolag som jag tror kan bli de största i sina respektive branscher.

– Det tar lång tid, men tålamod är en dygd.

– När det gäller ny teknik så finns det alltid folk som pekar finger och viftar med käppar. Det har alltid varit så.

– Sedan kanske folk tycker att jag besvärar folk, och att företag som XG besvärar folk.

Amerikanen är 39 år och ska snart fylla 40.

Han vill inte säga hur stor förmögenhet han har.

– Men vad gäller pengar är det ett ansvar vad man gör med dem.

– En del spenderar sina pengar på droger, kvinnor, att festa, och bilar.

– Själv har jag inte haft semester på tre år, utan arbetar hårt.

Amerikanen hänvisar till bedrägeri-diskussionen kring Allen Stanford.

– Han spenderade andras pengar på båtar, hus och annat. Det är helt oseriöst.

Amerikanen själv drabbades som supporter av baseboll-laget New York Mets som förlorade nästan 4 miljarder kronor på Madoff-skandalen, och därför inte har råd att köpa bra baseboll-spelare nu.

– Om folk kallar mig för en boiler room-kille, så låt dem säga det.

– Om de inte har fått något samtal från mig, så vet de inget om vem jag är för person – om det är så att jag ringer runt till folk och rekommenderar dem att köpa XG-aktier.

– Men om XG ska man veta att de har 70 ingenjörer som jobbar i företagets laboratorium. Många är väldigt seriösa.

– Och det belgiska kungaparets hedgefond har nyligen köpt aktier i XG.

– Om någon kallar detta för bedrägeri, måste de först ta reda på vad som händer, och om XG verkligen har något att komma med eller ej.

– Att XG själva sedan anklagas för att skicka ut många pressmeddelanden, och samtidigt att inte säga något om sin verksamhet, det är märkligt.

– En del säger att XG bara handlar om pr-snack, att det är luft och ingen substans.

– Samtidigt säger andra att XG aldrig säger något alls.

– Så vilken är den sanna bilden?

– När företaget talar om sin teknologi och vad den kan göra, så flippar folk ut.

– De tror inte på det.

– Och jag kan förstå det, eftersom företaget inte exakt berättar om vad som händer.

– Så var det mycket tidigare, men därefter är det mycket som har hänt.

– Det är som med andra investeringar.

– Först säger folk att en ny idé är omöjlig.

– Sedan när den visar sig möjlig, säger folk att den inte är effektiv.

– När den sedan visar sig även vara effektiv, klagar folk på att den kostar för mycket.

– Och sedan säger de att idén kräver investeringar som ingen är redo att betala.

– Det är en evighetsprocess, och så har det varit med XG.

– Folk gillar att prata om sådant här.

– Jag kan också prata om det och säga negativa saker, men i så fall efter att jag har pratat med företaget.

– Själv har jag varit
och besökt företaget två gånger i Florida, och de har bevisat vad de har bevisat.

– Det är lätt att sitta framför dataskärmen och skriva att ett företag är bäst i världen, men jag har åkt dit och besökt dem.

– De som sitter framför dataskärmen och uttalar sig utan att ha pratat med någon i företaget, är ju helt bisarra.

– Det kan vara intressant och kul att se vad dessa bedömare skriver om ett företag, men uttalandena i sig är ju bisarra.

– Det är detsamma med alla spekulationerna om mig, XG och alla inblandade. Det är helt otroligt.

Mot bakgrund av det som amerikanen säger sig veta, så anser i alla fall han inte att det är särskilt mycket att betala 3 dollar per XG-aktie.

Kan det vara en befintlig aktieägare i XG som nu köpt på sig mer aktier?

– Jag vet inte. Jag måste lämna den diskussionen därhän.

Är det svenska affärsmannen Johan Bohman?

– Nej, det är inte han som jag tänkte på.

– Men det är intressant det du skriver.

– Om du verkligen vill se vad som händer inom XG, försök att i så fall verkligen ta reda på saker.

– Ring till företaget, åk och besök dem och få en bra story.

– Men visst är det alltid intressant att höra utomstående betraktares synpunkter om XG, även om de inte är väl underbyggda.

Är folk kritiska på grund av avundsjuka?

– Så kan det vara.

– Men XG har för övrigt varit med om en del svåra tider historiskt.

– Det kanske har gjort aktieägare sura. Jag vet inte.

– Det kan vara så. Det kan finnas alla möjliga skäl.

– Det som jag vet är i alla fall att XG fortsätter att anställa kvalificerade ingenjörer.

Realtid.se försöker ringa till XG och prata med någon talesperson där om vem som har köpt XG-aktierna från ACH.

Investerarkontakten Jonas Krepp är från Sverige, men svarar inte i telefon.

När man ringer på numret till vd Richard Mooers eller vice vd Roger Branton, kommer man till pr-firman Conduit PR.

Där svarar en man att Conduit i och för sig inte längre har uppdrag åt XG, men han kan ändå berätta en del intressanta saker.

Enligt mannen är det aktier motsvarande en ägarandel på 11 procent i XG som har varit till salu från ACH.

Mannen berättar att ACH trädde i likvidation den 15 april, och att det gjorts en överenskommelse om ett ”inlåsnings-avtal”, det vill säga att aktierna inte fick säljas av vissa parter under en period för att det inte aktiemarknaden skulle översvämmas av XG-aktier.

Enligt mannen var även XG-delägaren Palmi Sigmarsson en av parterna i inlåsnings-avtalet.

Sigmarsson äger 19 procent av XG, dels via bolaget Stormur, dels via bolaget Bäjarlind, och direkt som privatperson.

Stormur äger enligt pr-mannen 22 miljoner aktier i XG, och det var de aktierna som omfattades av inlåsningsavtalet enligt ett besked den 24 april.

Johan Bohmans bolag Treco äger 4-5 procent av XG.

Treco har enligt pr-mannen dessutom en speciell roll, genom att Treco har köpt basstationer från XG, och avsikten är att leasa ut dessa basstationer till telekom-operatörer.

En man vid namn Richard Kromka var från början styrelseledamot i Treco, men har numer kommit med i styrelsen för XG.

Pr-källan uppger i övrigt att styrelseledamöter i XG har köpt en del aktier i bolaget på sistone, men det är ändå små volymer.

XG-aktien är börsnoterad på Londonbörsens småbolagsbörs AIM.

Bolaget är där värt 1,8 miljarder kronor vid gällande börskurs kring 1,75 dollar, enligt Bloomberg.

På Bloomberg finns även XG:s pressmeddelande om inlåsningsavtalet.

Där framgår att inlåsningsavtalet är upprättat mellan Palmi Sigmarsson och svensken Mats Wennberg som också sitter i XG:s styrelse.

Avsikten var enligt pressmeddelandet att undvika att XG:s aktiekurs trycktes ner på börsen av oro för att Sigmarsson skulle tvingas sälja sitt stora XG-innehav.

Enligt avtalet skulle de inlåsta aktierna placeras på ett särskilt konto som endast Wennberg kunde kontrollera.

I pressmeddelandet intygar Sigmarsson sitt långsiktiga engagemang i XG och att det är därför han ingått inlåsningsavtalet som har en löptid på ett halvår.

– Mot en generell bakgrund med turbulenta marknadsförutsättningar, är det viktigt att bidra till att upprätthålla ordning på marknaden, sa han i ett uttalande där.

Wennberg för sin del konstaterade att Sigmarsson varit med i XG:s utveckling från början, och Wennberg var glad över Sigmarsson fortsatta stöd.

Realtid.se har tidigare talat med Mats Wennberg, och han var då väldigt fåordig.

När Realtid.se ringde hans telefonnummer under torsdagskvällen, var det inget svar.

Vid en Google-sökning på Palmi Sigmarsson hittar man ett beslut från finansinspektionen år 2004, om att dra in tillståndet för Spectra Fondkommission.

Beslutet är undertecknat av inspektionens tidigare generaldirektör Ingrid Bonde, som satte näven i bordet om Carnegie och drog in Carnegies tillstånd.

I beslutet omnämns potentiella intressekonflikter genom att Spectras nya ägare Palmi Sigmarsson har ”affärsmässiga förbindelser med bolaget”.

Spectra uppgav att filialen på Island kommer att avskiljas, och att Sigmarsson därefter inte har några sådana förbindelser.

Men i beslutet står det ändå: ”Sammantaget anser Finansinspektionen det uppenbart att bolaget saknar förutsättningar att driva en sund värdepappersrörelse.”

Realtid.se fick under torsdagkvällen ett mejl:

”Ian,

Bra artikel Ian.

Nu är det hög tid att du gräver djupare i xG-historien eller är du rädd för att avslöja en skandal?

Marc Dannenberg verkar inte vara överlycklig att du skriver artiklar om xG.

Du förstår säkert att det finns mycket skit i ACH som riskerar att komma upp till ytan vid en konkurs.

Om man är konspiratorisk kan man spekulera i att någon, eller några, som har väldigt mycket att förlora på en fullständig genomlysning av ACH känner sig tvungna att lösa ACH:s ekonomiska bekymmer genom att köpa xG-aktierna.

På så sätt får UBS tillbaka sina pengar, schweiziska finanspolisen slutar kanske gräva och xG får en ny hemlighetsfull ägare som köper aktier långt över ’marknadspris’.

Mvh”