Annons

Annons

Sitewide generic

Jan Liljero:
Roland Poirier Martinsson:

RQ PARTNER CONTENT ANNONS

GunnarPahlson.jpg

Gunnar Påhlson
Gunnar Påhlson är fondförvaltare på Carnegie Fonder med Asien som inriktning.

Varför så låg värdering på asiatiska aktier?

De asiatiska marknaderna har inlett året svagt. Börsen har backat både i januari och i februari. När vi analyserar orsakerna till den svaga utvecklingen hamnar vi ofrånkomligen i en diskussion om global makroekonomi. Vad händer med tillväxten, ränteutvecklingen och valutorna på global nivå? Gunnar Påhlson, förvaltare av Carnegie Asia och Indienfond, beskriver läget i Asien. 

AV CARNEGIE FONDER

Normalt sett ägnar vi förvaltare vår tid åt att analysera bolag samt åt att investera i och äga ett trettiotal bolag i Asien. Värderingen är överlag inte hög, snarare ovanligt låg. Vinstutvecklingen i ett flertal av Carnegie Asias innehav är påfallande god och från ett bolagsperspektiv känns den svaga börsutvecklingen inte motiverad. Då återstår det att ta reda på varför globala aktieinvesterare inte värderar asiatiska aktier högre.

Räntan

Under förra året hängde amerikanska räntor som ett svart moln över Asiens börser. FED:s förmodade återgång till normala räntenivåer innebar att kapital flödade ut ur de asiatiska ekonomierna tillbaka till USA, vilket innebar att dollarn stärktes och de asiatiska valutorna försvagades. Detta var ett av skälen till att Kina devalverade sin valuta i augusti 2015, något som också fick följdeffekter på de övriga valutorna i Asien.

FED höjde räntan i december. Det sågs då som ett styrketecken för amerikansk ekonomi och för global tillväxt. Nu två månader senare tvekar den amerikanska centralbankschefen och nästa höjning verkar vara skjuten på framtiden.

Oljepriset

Oljepriset är nästa faktor som stökar till tillvaron för börserna i Asien. Oljan har nu fallit från 110 dollar per fat till 32 dollar, på 18 månader. Stark dollar, svagt oljepris. Det finns ett samband mellan dessa faktorer i och med att oljan handlas i dollar.  Dollarn stärks för att man tror att räntorna ska stiga och att kapitalet söker en trygg hamn med lägre risk. Oljepriset faller därför att produktionen och därmed utbudet ökar för snabbt.

En analys skulle kunna vara att oljepriset faller därför att global tillväxt faller och efterfrågeutvecklingen på olja ser svag ut. Det är dock inte korrekt, i vart fall inte ännu. Snarare är det så att Opec sedan ett år tillbaka medvetet har valt att öka produktionen för att återta marknadsandelar. När dessutom embargot mot oljeexport från Iran släpps, är det klart att utbudet kommer att öka. Ett avtal mellan Ryssland och Saudiarabien i förra veckan, där avsikten var att ”frysa” oljeproduktionen på nuvarande nivå, lugnade inte marknaden. När Opec markerade att detta inte innebär en minskning av produktionen, och Iran inte vill sänka utan öka sin produktion, föll oljepriset igen.

Varför påverkar då oljan Asien i så hög utsträckning? De flesta länderna i Asien, speciellt Indien, gynnas av ett lägre oljepris. Produktionskostnaden sjunker vilket ger bättre marginaler. Ett problem är att ett lågt oljepris ses som ett tecken på lägre global tillväxt och eftersom många ekonomier i Asien drivs av export är detta negativt. Ett annat problem är att ett lågt oljepris driver upp värdet på dollarn, vilket i sin tur sätter press på de asiatiska valutorna. Kina intervenerar nu och bränner 100 miljarder dollar i månaden för att undvika att valutan försvagas fortare än önskat. Även om Kina fortfarande har cirka 3.300 miljarder i utländsk valutareserv, är detta ingen uthållig strategi. Skulle Kina välja att devalvera sin valuta ytterligare innebär det en risk att de andra asiatiska valutorna också faller.

På kort sikt har vi därför ett läge där de asiatiska marknaderna åker med i gungan när oljepriset stiger och faller beroende på vilken makrosyn som råder just för dagen. En faktor som inte ska glömmas bort är kriget i Syrien. Ryssland, Saudiarabien och Iran är alla mer eller mindre delaktiga i detta krig och stöttar olika parter i konflikten. Oljepriset är ett av de vapen som står till buds för att påverka och eventuellt försvaga motståndarna i konflikten.

Värderingen av asiatiska aktier

Vid en analys av värderingen i ett historiskt perspektiv fann vi att värderingen inte har varit så här låg under de senaste 20 åren, förutom vid två tillfällen. Värderingen är i nivå med läget under den globala finanskrisen 2008 – 2009 och under Asienkrisen 1997 – 1998 var värderingen snäppet lägre. Värderingen på Asien som helhet, (exklusive Japan), ligger på tio årsvinster och 1,1 gånger bokfört värde. Kina är lägst värderat med en värdering på sex årsvinster och 0,7 gånger bokfört värde.

Vi kan dock konstatera att de asiatiska ekonomierna överlag befinner sig i ett betydligt bättre läge idag jämfört med Asienkrisen 1997. Ekonomierna är i bättre ordning och har högre överskott i bytesbalansen och även större valutareserver än för tjugo år sedan. Även de flesta företagen är betydligt bättre skötta, med stabilare balansräkningar och med bättre lönsamhet- och vinstutveckling.

En av de aktiestrateger som vi följer i Asien, hävdar i en analys nyligen att värderingen av asiatiska aktier nu är på en så låg nivå att om man i dag är villig att investera i Asien med en tidshorisont på ett år, så är sannolikheten att uppnå positiv avkastning hela 91 procent.

Vill du ha löpande nyheter från Carnegie Fonder?

Följ oss på Linkedin och prenumerera på vårt nyhetsbrev Utsikt så tar du del av nyheter, intervjuer och alla våra förvaltares kommentarer.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons