"Brott såsom insiderhandel och marknadsmanipulation riskerar att bryta upp [reds.anm: det ömsesidiga förtroendet mellan finansmarknadens aktörer] och därmed skada Sveriges konkurrenskraft."  Det skriver finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund i en debattartikel i Svd idag.

Syftet med den nya lagstiftningen är att effektivisera regleringen och att förbättra samarbetet mellan landets myndigheter, vilket kommer att bidra till bättre fungerande finansiella marknader.

Dagens lagstiftning anses inte främja en effektiv hantering av brottsmålen och kan ibland försvåra utredningsarbetet.

I artikeln anges att arbetsfördelningen mellan Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten har varit otydlig, vilket har inneburit att brott har varit svårutredda och åtal har dragit ut på tiden. Detta har krävt stora resurser och belastat rättssystemet oproportionerligt mycket. Ett annat exempel är att Finansinspektionen inte har haft samma möjlighet att sekretessbelägga känsliga uppgifter som Ekobrottsmyndigheten har. Det har inneburit svårigheter att lämna över material som Finansinspektionen kan behöva i sin tillsyn.

I den nya lagstiftningen föreslår regeringen bland annat att straffavgiften för insiderbrott ska kunna uppgå till 5 miljoner euro, motsvarande  48,5 miljoner kronor.

Även straffskalorna för marknadsmissbruksbrott skärps och grova brott föreslås kunna ge upp till sex års fängelse. Detta är en kraftig höjning jämfört med dagens lagstiftning. Idag kan grovt insiderbrott eller otillbörlig marknadspåverkan ge upp till fyra års fängelse.

Dessutom föreslår regeringen att  skydd för visselblåsare införs. Det rör sig bland annat om skydd för uppgift om identiteten hos den som anmält ett misstänkt brott till Finansinspektionen och möjlighet att åsidosätta tystnadsplikt för att anmäla misstänkta brott.

Uppdatering av lagstiftningen anses "nödvändig för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen på finansmarknaden".