Annons

Annons

Sitewide generic

Ska bli bank-kung

Aktietorget-noterade bolaget Värmlands Finans med vd Glenn Renhult tar in nytt kapital för att kunna ta emot insättarkunder och sätta ordentlig snurr på verksamheten.

Analysföretaget Axier skickade i veckan ut en analys om Värmlands Finans, som Axier fått betalt av Värmlands Finans att göra.

Andra analysföretag som Smallcap, Redeye och Bequoted jobbar på samma sätt. (Bequoted har för övrigt en frilansskribent som heter Göran Ofsén, som numera är styrelseordförande i Värmlands Finans - och Bequoted skriver ibland artiklar med mera om just Värmlands Finans.)

Enligt Axiers analys av Värmlands Finans var den senaste resultatrapporten för Värmlands Finans "mycket stark", och ännu starkare än den ser ut eftersom resultatet påverkats med -0,7 miljoner kronor för kreditförluster som befaras uppstå men som kan ha bokförts i onödan.

Annons

Annons

Ett bolag som Värmlands Finans har ju alltid kreditförluster - särskilt i tider som dessa - men visar det sig att dessa kreditförluster bokförts i onödan, kommer det uppstå en positiv resultateffekt på +0,7 miljoner kronor framöver då kreditförlusterna tas tillbaka.

Resultatet belastades även med -0,3 miljoner kronor på grund av ett tidigare företagsköp som delvis blev en besvikelse men delades ut till Värmlands Finans aktieägare som det fristående bolaget Ulyss.

En del av Värmlands Finans verksamhet är "corporate finance", det vill säga finansiell rådgivning åt företag i frågor om börsintroduktioner, företagsköp och kapitaltillskott.

Men det som Axier anser är intressant är Värmlands Finans factoringverksamhet, det vill säga köp av fakturafordringar från bolag som fakturerat andra bolag och organisationer.

Det ger pengar i kassan till bolagen varifrån fakturorna köps, samtidigt som Värmlands Finans tjänar pengar på att köpa fakturorna för strax under fakturabeloppet och sedan inkassera beloppet några veckor senare.

Axier konstaterar att factoringverksamheten fortsätter generera stabila kassaflöden åt Värmlands Finans.

Att hitta bolag som vill sälja sina fakturor är inga problem.

Värmlands Finans vd Glenn Renhult själv brukar säga att han aldrig behöver ringa någon. Han blir istället själv alltid kontaktad av folk.

Snarast är det därför en flaskhals för Värmlands Finans att ha tillräckligt med kapital för att köpa alla fakturor man skulle kunna, skriver Axier.

Det som händer nu är att Värmlands Finans erbjuder sina aktieägare att köpa en konvertibel, det vill säga en räntebärande obligation som kan bytas till aktier i Värmlands Finans.

Konvertibeln ger en ränta på så mycket som 9,05 procent per år.

Genom det kapital på 20 miljoner kronor som Värmlands Finans hoppas få in genom konvertibeln, kan factoringverksamheten utökas.

Men enligt Axier innebär det även ett steg på vägen för Värmlands Finans att ha tillräckligt med kapital för att godkännas av Finansinspektionen att bli så kallat "kreditmarknadsbolag".

Som kreditmarknadsbolag kan Värmlands Finans betraktas som bank, eftersom det innebär att insättarkunder kan sätta in pengar hos Värmlands Finans och få den statliga insättargarantin på insatt belopp upp till en halv miljon kronor.

Då får Värmlands Finans in ännu mer kapital för att kunna expandera factoringverksamheten ytterligare.

Med en börskurs på 4-5 kronor på Aktietorget och drygt 3 miljoner aktier, är hela Värmlands Finans värt 13-14 miljoner kronor.

Första kvartalet 2010 hade Värmlands Finans intäkter på 4 miljoner kronor och ett resultat efter skatt på +0,6 miljoner kronor.

Realtid.se får tag på en källa.

– Värmlands Finans vd Glenn Renhult är dryg men han kan räkna.

Hur menar du att han är dryg?

– Han är fräck och plockar uppmot 6 procent när han köper en faktura.

– Det tycker jag är ganska högt.

Det innebär alltså att när Värmlands Finans köper en fakturafordran från ett bolag, så betalar Värmlands Finans 6 procent under fakturabeloppet.

– Ändå betalas fakturor normalt inom 36 dagar.

– Det gör att Värmlands Finans "snurrar pengarna" 11 gånger per år, eller 10 i alla fall.

– Det ger Värmlands Finans 50 procents avkastning per år på de pengar som snurrar.

– Det är mycket, och det är fräckt av Renhult.

– Men det är klart: Han tvingar ingen att sälja fakturor till honom.

– De som kommer till honom är bolag som behöver pengar snabbt.

– Det har varit så ett tag i Sverige att folk inte betalar sina fakturor i tid.

– Folk har blivit sämre på att betala.

I och med kapitaltillskottet på 20 miljoner kronor från konvertibeln har alltså Värmlands Finans i förlängningen förhoppningen att bli kapitalmarknadsbolag.

– I och med kapitaltillskottet får Värmlands Finans i alla fall förutsättningar att söka tillstånd att bli kapitalmarknadsbolag.

– Det är ett steg på vägen att Värmlands Finans får en tillräcklig kapitalbas, om Värmlands Finans nu får in de 20 miljonerna via konvertibelemissionen.

Kommer Värmlands Finans att få in pengarna?

– Enligt uppgift är det "ett par större aktörer" som tittar på det där.

– Jag kan inte uttala mig om sanningshalten i det.

– Det är rykten.

– Jag har hört det från två håll, men jag har inte sett det svart på vitt.

– Säker kan man aldrig vara förrän man ser pengarna på kontot registrerat hos Bolagsverket.

– Som jag har förstått är det någon "halv-institution" som är intresserad av att delta i Värmlands Finans konvertibelemission, men jag vet inget och låter det vara osagt.

– Du vet hur det är att att man får höra en del saker på telefon.

– Man blir uppmärksammad på saker som kanske stämmer, men det här vet jag inte om det stämmer.

Bolaget Transferator är en storägare i Värmlands Finans.

Enligt senaste officiella uppgiften har Transferator en ägarandel på 8,7 procent av Värmlands Finans.

Men Transferator omnämndes inte i Värmlands Finans senaste resultatrapport, och kanske har sålt en del aktier i Värmlands Finans så att ägarandelen nu understiger 5 procent.

– Jag vet exempelvis inte om Transferator kommer att delta i konvertibelemissionen, säger källan.

– De flesta avvaktar väl innan de ser hur andra gör.

– Problemet med att emittera konvertibler är att folk inte fattar vad en konvertibel är.

Enligt konvertibelvillkoren kan obligationen i konvertibeln bytas till aktier i Värmlands Finans för en aktiekurs på 6,90 kronor samtidigt som aktiekursen ligger klart under kring 4 kronor.

– Det förstår inte folk, varför man ska köpa en konvertibel för att få köpa aktien i framtiden för högre kurs än den är nu.

Ett annat exempel var bolaget Lappland Goldminers som också gjorde en konvertibelemission.

– De fick bara in hälften av det belopp de ville ha, eftersom folk inte förstod vad en konvertibel var.

– Men annars är konvertibler ett intressant investeringsalternativ med lägre risk än aktier, och konvertibelägare har företrädesrätt före aktieägare att få betalt om bolaget skulle gå i konkurs.

– Man får löpande direktavkastning från konvertibeln i form av ränta på konvertibelobligationen.

– Och om bolaget inte kan betala tillbaka pengarna, så brukar konvertibelinnehavarna få ett "förmånligt förslag".

– Det har vi sett i bolagen Obducat och Malka Oil som ett par exempel.

– Nu ska man inte utgå ifrån att det kommer att gå dåligt för Värmlands Finans, men det är så konvertibler brukar fungera.

Obligationen i en konvertibel ger alltså en ränta, och om man vill kan konvertibelinnehavare byta obligationen mot aktier för en viss lösenkurs.

Konvertibelinnehavare som inte byter till aktier, och alltså har kvar obligationen, har rätt att återfå obligationsbeloppet från bolaget när obligationens löptid är slut.

Och det är när bolaget som gett ut konvertibeln inte kan betala tillbaka obligationen när löptiden är slut, som det enligt källan brukar komma med ett förmånligt förslag.

Även om Värmlands Finans verksamhet är intressant, har bolagets informationsgivning stora brister enligt källan.

– Den har varit katastrofal.

– Värmlands Finans senaste årsredovisning var väldigt kortfattad jämfört med bolagen på de större börslistorna där det ofta kan stå om ett bolags marknad och kunder.

– Exempelvis framgår det inte av Värmlands Finans årsredovisning om de här pengarna som bolagets vd Glenn Renhult "jobbar med".

– Det framgår inte hur många kunder kapitalet är utlånat till.

– Det framgår inte hur många kommuner eller börsnoterade företag som ska betala de fakturor som Värmlands Finans har köpt.

– Man vet inte hur stor Värmlands Finans största kreditrisk är.

– Visst skeppar Värmlands Finans ut en del pressmeddelanden och så, men jag tror därutöver att bolaget borde fokusera lite mer på att förbättra sin årsredovisning och sin hemsida.

– Hemsidan är katastrofal.

Har du hört att det skulle ha förekommit något kriminellt i Värmlands Finans och folket kring bolaget?

– Nej, det har jag inte hört något om, säger källan.

Vad vet du om vd Glenn Renhult?

– Han har jobbat med finansbolag tidigare – inte bara egna utan som anställd också.

– Han jobbade ett antal år i Stockholm.

– Det var inte på några större finansbolag, men finansbolag som är kända i branschen.

Källan gillar inte strukturen för Renhults ägande i Värmlands Finans, där ägarandelen ligger i ett bolag som i sin tur ägs av ett annat.

– Han borde själv istället vara ägare direkt.

Enligt prospektet om konvertibeln äger Glenn Renhult cirka 40 procent av Värmlands Finans, medan han kontrollerar nästan 60 procent av rösterna i bolaget.

– Det gillar jag inte heller, att det finns röststarka aktier som ger Renhult en större röstandel än andra aktieägare - även om det finns en finess med att små bolag har en stark huvudägare.

Men vad gäller Värmlands Finans ekonomi och så följer bolaget reglerna utan att göra snedsteg?

– Ska Finansinspektionen ge tillstånd för Värmlands Finans att bli kreditmarknadsbolag, så granskar de ju noga lämpligheten för det och för Glenn Renhult.

– Jag har inte hört att det förekommit några oegentligheter.

– Det skulle vara dumt av Renhult att synas som så stor ägare i Värmlands Finans, och på en ledande befattning, om han hade något kriminellt förflutet.

– Då skulle han aldrig få tillstånd för Värmlands Finans att bli kreditmarknadsbolag, eftersom de gör en lämplighetsprövning.

Får Värmlands Finans tillstånd att bli kreditmarknadsbolag, uppstår dock möjlighet att ta emot insättares kapital samtidigt som insättarna får del av den statliga bankgarantin.

– Värmlands Finans har redan planer på att starta dotterbolaget E-Spar där folk ska kunna öppna inlåningskonton och sätta in pengar.

– Det gör ju inget om insättarkunderna där får en ränta på 9 procent per år, om Värmlands Finans kan snurra sitt kapital och få en avkastning på 50 procent per år på fakturaverksamheten.

Enligt källan är det på gång att den statliga insättargarantin är på väg att höjas från att gälla skydd för ett insatt kapital på upp till en halv miljon kronor per insättare, till ett kapital på upp till en miljon kronor per insättare.

Källan kommenterar att Värmlands Finans har ett eget kapital kring 11-12 miljoner kronor och relativt små räntebärande skulder.

– Skulderna är lite folk - tidiga aktieägare - som har lånat ut pengar till Värmlands Finans.

– Det är några miljoner på relativt långa avtal.

Det har att göra med att Värmlands Finans skulle börsnoteras 2008, men så kom finanskrisen och bolaget kunde inte låna.

Det är några 100.000-tals kronor som har lånats ut av olika, bland annat Renhults eget ägarbolag.

Källan kommenterar även det bolag, Ulyss, som Värmlands Finans köpte.

– Där lyckades Värmlands Finans klanta till det totalt, säger källan.

– Revisorn som skulle hjälpa till med det, försökte backa in en enskild firma i ett aktiebolag vilket inte var så smidigt.

Annars skulle en extrem skattesituation ha utlösts, men det upplägg som valdes gjorde dock att affären tog lång tid att genomföra.

Men sammantaget är Renhult är en skarp affärsman?

– Ja, det ska han ha "credit" för, säger källan.

– Jag tycker att han är duktig.

– Han tänker kanske i lite fler steg än du och jag.

– Ta exempelvis hans val att göra en konvertibelemission.

– Jag gillar konvertibler, men jag tror inte de flesta fattar vad en konvertibel är.

– Och om folk inte fattar vad det är, kommer de inte att investera pengar i den.

– Men Renhult ser finesserna med konvertibeln.

– Det är som när man spelar schack.

– Vissa kan tänka flera drag i förväg.

– Det har den förmågan att tänka i flera led.

– Det tror jag inte att de flesta kan.

Det är väl bra för då är det ju bara smart för Värmlands Finans att ge ut en konvertibel och för folk att investera i den?

– Jo, men om Renhult hittar ett bra upplägg som det, men folk inte fattar det, så är han för smart.

Renhult själv jobbar på Värmlands Finans huvudkontor i Karlstad, men Värmlands Finans i sig har verksamhet över hela Sverige.

– Eller, nja...Det är snarare så att de har kunder över hela landet, säger källan.

– Värmlands Finans har ju de facto enbart ett enda kontor, det i Karlstad.

– Men med dagens teknik, det vill säga fax, internet, scanner och så vidare, är det fullt möjligt att hantera kunder världen över.

Renhult fick bland annat med sig en del kunder från ett finansbolag i Stockholm där han var anställd tidigare.

Realtid.se får tag på Värmlands Finans vd Glenn Renhult själv:

Var det du själv som startade Värmlands Finans?

– Ja och nej.

– Jag startade det tillsammans med min lillebror och en trevlig dam som heter Maria Johansson.

– Själva affärsidén har vi utvecklats tillsammans.

När var det?

– Kring 2003 eller 2004.

– Och den verksamhet vi har idag startades från början i ett kommanditbolag som drevs av min familj, med mig och mina bröder som drivande part.

Har Värmlands Finans i dagsläget ett eget kapital (tillgångar minus skulder) på 10-15 miljoner kronor?

– Jag har inte de exakta siffrorna, men det ligger väl kring 12 miljoner kronor.

– Inklusive upparbetad vinst blir det 15 miljoner.

Vilken ägarandel har du av Värmlands Finans?

– 28-29 procent av kapitalet och 53 procent av rösterna.

Ägarandelen ligger i bolaget Värmlands Finans Sverige Holding, som är ett helägt dotterbolag till Renhult Invest som är helägt av Glenn Renhult.

Värmlands Finans har "brutet" bokföringsår från 1 juli 2009 till 30 juni 2010.

Den senaste resultatrapporten avser 9-månadersperioden 1 juli 2009 till 31 mars 2010.

Under den 9-månadersperioden blev resultatet efter finansnetto 1,9 miljoner kronor.

Innebär det en resultatgenereringstakt på 2-3 miljoner kronor per år för närvarande?

– Vi har en prognos som innebär att vi ser förutsättningar att nå ett resultat för helåret på 3 miljoner kronor.

Renhult berättar att Värmlands Finans verksamhet är kapitalkrävande.

– Bara vi får in nytt kapital, kommer vi att kunna visa tillväxt och intjäning.

– Annars finns det inget som "bromsar" oss.

Värmlands Finans har tidigare fått in 3-4 miljoner kronor från aktieägarna i en nyemission i slutet på 2009.

– Det kapitalet har vi använt till att öka våra intäkter med över 300 procent från vårt andra kvartal till vårt tredje kvartal.

Det innebär alltså från fjärde kvartalet 2009 till första kvartalet 2010.

Vad är orsaken till era framgångar?

– Det finns ingen.

– Jag vet inte hur man definierar framgång.

– Vi är en väldigt liten verksamhet mot konkurrenter såsom Swedbank som ligger mitt emot oss på gatan här i Karlstad.

– Vi tror att vi har ett väldigt bra och unikt affärskoncept, som passar fåmansbolag, samt mindre och medelstora bolag när de vill sälja sina fakturor till oss.

– Vi ger personlig service och är flexibla.

– Våra tjänster säljer bra.

Värmlands Finans verksamhet har varit igång aktivt sedan år 2004.

Först år 2007 tog bolaget namnet Värmlands Finans för att underlätta kundrelationerna.

– Tidigare kallade vi oss Capital Invest, men det var för svårt för en del kunder.

Idag finns 90 procent av Värmlands Finans kunder i Stockholmsområdet.

– Jag startade verksamheten i Stockholm och byggde upp den där, innan jag flyttade till min hemstad.

– Men Värmlands Finans i sig är inte bundet till någon plats.

– Jag tror att det är vårt personliga engagemang och servicen vi ger, som gör att vi lyckas med vårt affärskoncept

– Våra flesta konkurrenter är "monopol" som tar fasta årsavgifter för att köpa fakturor.

Årsavgiften för sådana "factoringavtal" kan ligga på 3750 kronor. 3000-5000 kronor kan vara standard.

– Det är det traditionella stuket.

– Men ringer du runt till företagare får du höra att vi är deras favoriter.

– Vi tar inte ut några årsavgifter.

– Vi gör inget sådant.

– Vi tar inte ut en spänn på det sättet.

– Nu i efterhand innebär det i och för sig att vi teoretiskt sett går miste om intäkter på 600.000 kronor per år som vi hade fått in om vi också tagit ut avgifter.

– Men vår inriktning är att erbjuda kunderna kortsiktig finansiering.

– Vi köper förfallna eller nya fakturafordringar, och tar som ersättning 2-6 procent av fakturabeloppet.

– Om ett bolag fakturerar en stor och stark betalare en faktura på 100.000 kronor, kanske vi gör den kreditbedömningen att vi kan köpa den fakturan för 97.000 kronor.

Och vad gäller fakturornas återstående löptid, köper inte Värmlands Finans några fakturor med en återstående löptid på över 30 dagar.

– Vi lever i en finanskris nu.

– Storbolag som Stora Enso och Metso som har flera pappersbruk, har ändrat sina fakturabetalningstider till 45 dagar från i år.

– Väldigt många stora bolag har gjort likadant.

– Det innebär att intresset för vår affärsmodell blivit ännu större.

Intresset är så stort att Värmlands Finans aldrig har behövt annonsera enligt Renhult.

– I och med att vi är börsnoterat på Aktietorget ringer det säljare till oss varje vecka och vill sälja annonser.

– Men de senaste tre åren har vi bara spenderat kanske 400-500 kronor per år på reklam.

– Och det är de pengar vi betalar för vår hemsida.

– Det är allt vi har betalat.

– Från början hade vi bara 2 kunder, men nu har vi 120 kunder.

– Så vi har vuxit.

Värmlands Finans prognos för innevarande bokföringsåret juli 2009 till juni 2010 innebär att bolaget ska hantera klientfakturor på motsvarande 100 miljoner kronor.

Det innebär 8 miljoner kronor per månad.

– Och vi ser en kraftig tillväxtpotential.

– Vår konvertibelemission där vi ber aktieägarna om 20,5 miljoner kronor, stänger på onsdag.

– Om man antar att emissionen blir fulltecknad, så kan vi för 20 miljoner kronor i det kapital vi får in - köpa fakturor för 20-22 miljoner kronor i månaden.

– Det ökar alltså vår "faktureringsbas" med 250 miljoner kronor per år, utöver den bas vi redan har.

Den befintliga basen innebär att Värmlands Finans hanterar 12.000 fakturor per år.

Majoriteten av fakturorna är ställda till kommuner, landsting och stora börsbolag som alltså ska betala fakturabeloppen till Värmlands Finans.

Där handlar det inte om fakturabelåning, någon borgen eller pant.

– Vi ser bara till vem som är faktisk gäldenär - vem som är betalare för affären.

– Det är ett bra koncept.

Dessutom ser Värmlands Finans till att få "regressrätt" hos de bolag som säljer fakturorna till Värmlands Finans.

Det innebär att om fakturabetalaren inte kan betala fakturan, har Värmlands Finans rätt att kräva ut fakturasäljaren ska återköpa fakturan.

– Utan regressrätt står vi för hela kreditrisken, men majoriteten av de fakturor vi köper i dagsläget är med regressrätt.

– De flesta fakturasäljarna [Värmlands Finans "kunder"] går med på regressrätt för att få ut så stor del som möjligt av fakturabeloppet direkt [vilket innebär en låg finansieringskostnad för kunderna].

– De flesta av våra kunder vill ha en låg finansieringskostnad, och väljer därför att medge regressrätt.

Enligt Värmlands Finans senaste resultatrapport (avseende perioden 1 juli 2009 till 31 mars 2010), hade bolaget fakturafordringar på 10 miljoner kronor per den 31 mars 2010.

Därutöver hade bolaget även "övriga fordringar" på 7 miljoner kronor.

– Främst håller vi på med factoring, men vi har även en viss utlåning och en viss utlåning i form av leasing av maskiner och tillhörande kringutrustning.

Dessa 7 miljoner är alltså dessa sistnämnda finansieringsformer som inte är factoring.

Totalt har Värmlands Finans tillgångar på 25 miljoner kronor i balansräkningen, varav 20 miljoner är omsättningstillgångar (där fakturafordringarna och övriga fordringar ingår).

Hur ordnar ni med er egen finansiering för att kunna ha fordringarna?

– Det är väldigt svårt att finansiera via banker.

– Det gör att vi i dagsläget primärt har ordnat vår egen finansiering.

Det innebär privata långivare eller eget kapital.

Värmlands Finans har alltså ett eget kapital på 15 miljoner kronor inklusive upparbetad vinst.

– Och resten av tillgångarna har vi finansierat genom lån från aktieägare och andra privata långivare.

Den stora frågan är nu hur mycket pengar Värmlands Finans kommer att få in via konvertibelemissionen.

– Det vet man aldrig, men villkoren för konvertibeln är väldigt gynnsamma.

– Vi tror att vi kommer att få en god "teckningsgrad" i konvertibelemissionen.

– Men samtidigt är vi inte beroende av det för vår verksamhet.

– Konvertibelemissionen ger oss kapital för att expandera.

– Det är inte kapital vi behöver för att överleva, såsom Swedbank när de gjorde sina nyemissioner för att slippa konkurs.

– Vi ser vår emission som en tillväxtmöjlighet.

– Vi ser att vår marknad ligger öppen.

– Det är en likviditetsbrist i alla företag.

– Vi har chansen att öka vår marknadsandel kraftigt, och det gör vi idag.

– Så i och med att det här är en expansionsemission för oss, så gör det inget om vi bara får in hälften av de 20 miljoner kronorna vi ber aktieägarna om.

– Det går bra för Värmlands Finans i dagsläget.

– Vi visar starkt resultat med en förhållandevis liten organisation, och vårt resultat ökar.

– Vi har vuxit från att ha varit ett fåmansbolag med en medarbetare, till det vi är idag.

– Och vi har bara levt på våra befintliga vinster, och klarar vår egen tillväxt och våra egna investeringar.

Hur många anställda har Värmlands Finans i dagsläget?

– Vi är 4 personer, och vi bedriver en rätt stor finansverksamhet.

Är det inte bättre att göra en vanlig aktieemission istället för en konvertibelemission?

– Det är en bra fråga, men det finns inget lätt svar.

– Jag tror att en konvertibelemission är den bästa finansieringsformen.

– Genom den emissionen får vi ett långsiktigt lån - ett lån som vi behöver.

– Vår affärsidé är att finansiera andra, och då behöver vi själva finansiering för att kunna finansiera andra.

– Ser man till de finansiella tillgångar vi skulle kunna ha, så skulle vi ha nytta av ett gigantiskt kapitaltillskott.

– Vi är som en bank som lånar ut pengar.

– Vi har samma affärsmodell.

– Och i dagens finanstider tror vi att det bästa sättet för oss att finansiera oss är att ge aktieägarna företrädesrätt att bidra med kapital via en konvertibelemission.

– De som vill har då valmöjligheten att välja att byta konvertibelobligationen till aktier.

– Det kan finnas fördelar med en vanlig aktieemission, men vi tycker att vi har skickat våra aktieägare all relevant information om konvertibelemissionen.

– Det är aktieägare som tidigare investerat i oss och tror på oss.

Är det ni själva som har kommit på konvertibelemissionen och genomför den, eller har ni anlitat någon bank eller så som finansiell rådgivare?

– Det är vår styrelse som har pratat om det och kommit fram till den här lösningen.

Kommer ni att kunna bli kreditmarknadsbolag om ni får in 20 miljoner från konvertibelemissionen?

– Den frågan har jag fått 50 gånger.

– Min ståndpunkt är att vi redan nu tillmötesgår och håller måttet för det som regelverket kräver för att vara kreditmarknadsbolag.

En förutsättning var dock den aktieemission på nästan 4 miljoner kronor som Värmlands Finans genomförde i slutet på 2009, på grund av regelkravet sedan oktober 2009 att ett kreditmarknadsbolag måste ha en "kapitalbas" på över 1 miljon euro.

– Sedan dess anser jag att vi uppfyller alla reglerna för att bli kreditmarknadsbolag.

– Men Finansinspektionens tillståndsprocess tar tid, och är inte avklarad på en månad.

– För att samtidigt kunna ta marknadsandelar och ta vara på möjligheter vi ser, gör vi därför den här konvertibelemissionen som gör att vi breddar vår ägarkrets och att vi i lugn och ro kan fortsätta bygga verksamheten.

– Men vi uppfyller kraven på att vara kreditmarknadsbolag redan före konvertibelemissionen.

Renhult bekräftar dock att när Värmlands Finans väl blir kreditmarknadsbolag, har bolaget redan i beredskap anordnat dotterbolaget E-Spar Sverige AB.

– Det bolaget blir flaggskeppet för vår inlåning från allmänheten, som även kommer att erbjuda det statliga insättarskyddet när vi godkänns som kredirmarknadsbolag.

När kommer ni att godkännas?

– Jag tror inget och vet inget, men Finansinspektionens hanteringstid är 3-6 månader.

– Sedan får vi se.

– E-Spar kommer att kunna vara fullt aktivt från och med den 1 juni, med en separat vd anställd från och med dess.

Så då E-Spar kommer igång, kommer ni att kunna få in ytterligare kapital?

– Genom E-Spar kommer vi att få in kapital via inlåning från allmänheten med konkurrenskraftiga räntevillkor.

– Därmed får vi en finansieringslösning som räcker långt för att kunna växa.

Hur mycket inlåning räknar ni med att få in?

– Med ett enkelt kreditmarknadsbolag kan man belåna den primära kapitalstrukturen 9 gånger.

– Så om man teoretiskt sett har en kapitalbas på 10 miljoner kronor, blir det 90 miljoner kronor som kan lånas in med insättningar.

Med ett eget kapital på 12 miljoner kronor, upparbetad vinst på 3 miljoner kronor, och 2 miljoner kronor i tillskott från teckningsoptioner som väntas utnyttjas i juni, så har Värmlands Finans en kapitalbas på 17 miljoner kronor.

Tar man med hela kapitalet från konvertibeln på 20 miljoner kronor, blir det totalt 37 miljoner kronor.

Det belånat 9 gånger innebär ett kapital kring 330 miljoner kronor.

Kommer ni att kunna generera 50 procents avkastning per år på dessa 330 miljoner kronor?

– Nej, det tror jag aldrig, säger Renhult.

De största finansbolagen hanterar fakturor för 1,5-3 miljarder kronor per år.

– Skulle vi köpa fakturor för 330 miljoner kronor varje månad, blir det 4 miljarder kronor per år.

– Det blir gigantiska siffror.

– Men det enda jag säger är att vi som kreditmarknadsbolag kan omfinansiera oss.

– Och till slut löper konvertibelobligationen ut och ska återbetalas till konvertibelägarna.

Renhults idé är att moderbolaget Värmlands Finans förblir inriktat på fakturaverksamheten, samtidigt som det finns två operativa dotterbolag; ett som är inriktat på inlåning (E-Spar), och ett som är inriktat på kreditbevakning (att bevaka och administrera koncernens osäkra fordringar).

Värmlands Finans har i dagsläget 1,1-1,2 miljoner kronor av sina fordringar som är bokförda som osäkra, det vill säga där det råder osäkerhet om de pengarna kommer att betalas.

– Men vi räknar med att en stor del av dem kommer att betalas.

Hur som helst vill Renhult separera ut en avdelning eller "bad bank" där alla osäkra fordringar läggs.

– Därmed slipper vi att diskutera hur pass osäkra som osäkra fordringar är i själva fakturaverksamheten.

– Då kan vi bibehålla en liten och slimmad organisation.

Alla de osäkra fordringarna på 1,1-1,2 miljoner kronor kräver Värmlands Finans in via inkassobolaget Lindorff.

– När det uppstår en osäker fordring bokför vi det direkt som en kostnad och låter Lindorff försöka få in pengarna.

– Vi gör hellre så än att ha långa diskussioner med vår revisor som tar 1400 kronor i timmen, om hur stor del av en osäker fordring vi ska ta som kostnad.

– Och sedan när vi ändå får in pengar från fordringen, så tar vi det i efterskott som en positiv resultateffekt istället.

– Det blir smidigast för alla parter.

Men de osäkra fordringar ni har, innebär de att ni har missbedömt kreditriskerna i de fallen?

– Det finns en enkel förklaring som är svår att beskriva, säger Renhult.

Han beskriver det med att exempelvis en butik plötsligt blir skyldig 12.000 kronor vilket butiken inte har möjlighet att betala på en gång, men om butiken betalar 1.000 kronor i månaden är det inga problem.

Renhult understryker att Värmlands Finans alltså är snabbt med att ta hela kostnaden för osäkra fordringar direkt.

– Jämför med vanliga banker där revisorerna kanske börjar protestera om en bank inte får ett lån återbetalt på 3 månader.

– Så går inte vi.

– För oss är försiktighetsprincipen utgångspunkt.

– Om alla banker gjorde likadant, skulle vi inte ha bankkriser där "dolda" förlsuter byggs upp över 10-årsperioder.

– Men vi på Värmlands Finans har Sveriges mest städade balansräkning.

– Vi känner oss komfortabla med de bokförda värdena på våra fordringar.

Tidigare hade Värmlands Finans osäkra fordringar på 0,7 miljoner kronor.

– Det har vi höjt till 1,2 miljoner kronor nu.

– Någon frågade om vi verkligen hade behövt höja det nu precis innan konvertibelemissionen.

– Men vi har inget att dölja.

Några invecklade affärer med närstående anser Renhult inte att Värmlands Finans har gjort.

– Vi försöker att helt bedriva Värmlands Finans verksamhet på marknadsmässiga grunder.

– Det finns några transaktioner där vi köpt och sålt dotterbolag till närstående.

– Men ur Värmlands Finans perspektiv är affärsidén alltid att uppnå bösta avkastning.

Renhult kommenterar även bolaget Ulyss som Värmlands Finans köpte men blev misslyckat.

– Vi köpte Ulyss vars affärsidé var att förvalta tillgångar åt andra bolag, såsom aktieplaceringar.

– Vi köpte Ulyss genom ett offentligt bud, vilket Ulyss-ägare med en ägarandel på 85-86 procent accepterade mot betalning i form av nya aktier i Värmlands Finans.

– Men sedan visade det sig att Ulyss grundare som blev styrelseordförande i Värmlands Finans, inte hade samma agenda som Värmlands Finans ledning.

– Och det ledde i sin tur till att den Ulyss-grundaren avgick som styrelseordförande i Värmlands Finans.

Hur stora kostnader innebar det misslyckade förvärvet av Ulyss för Värmlands Finans?

– Det var inte miljonbelopp, men vi tyckte det var väldigt tråkigt för man ska ju inte behöva betala för något som inte har levererats.

– Så vi har en tvist med Ulyss-grundaren, och han fick avgå som styrelseordförande med omedelbar verkan.

– Vi har kvar bolaget som dotterbolag men utan någon verksamhet kvar.

– Och affären bidrog till att ge Värmlands Finans ett kapitaltillskott.

– Vi tillfördes inte det vi hoppats på och de synergieffekter vi räknat med genom affären.

– Men det blev ändå en bra affär generellt sett.

– Vårt bud på Ulyss låg en bra bit under bolagets egna kapital.

– Det gjorde att Värmlands Finans kunde omfinansiera sin kapitalbas.

De 143 aktieägare i Ulyss som inte accepterade budet, fick enligt Renhult istället bolaget ICO Business Partners som är ett bolag från Karlstad inriktat på detaljhandel.

– Vi gav ICO möjligheten att utnyttja Ulyss börsplats, genom att lägga in ICO:s verksamhet i gamla Ulyss genom ett omvänt förvärv [varigenom Ulyss köpte ICO så att gamla Ulyss i praktiken blev ICO].

Anser du i efterhand att ni gjorde en felbedömning som ville köpa Ulyss?

– Vi hade gjort alla förhandsundersökningar man kunde göra, och hade hjälp av goda revisorer.

– Vi gjorde allt vi kunde för att det skulle bli ett bra förvärv, men sedan visade det sig att vi inte hade samma agenda ur affärssynpunkt.

– Och det ledde sedan till att Ulyss-grundaren avgick.

Glenn Renhult själv är ung, och fyller 27 år i juni.

Är du ett underbarn?

– Jag hade min första egna verksamhet år 2002, och har 8 yrkesår bakom mig nu. Kanske 9.

– Jag tycker det är kul att skapa och utveckla nya affärsidéer.

– Jag har varit inne på många marknadsområden, och gillar att hjälpa kunder.

– Nu har jag fastnat för factoring.

– Det är en bra produkt som ger god avkastning, och vi har lärt oss hur det fungerar.

– Nu kan det användas för att vidareutveckla och bygga en finanskoncern.

– Sedan kan jag säga att Värmlands Finans är en ung organisation, absolut.

– Och vi har färre anställda än de flesta liknande bolag.

– Men vi är väldigt duktiga på det vi gör.

– Till och med vårt förförra bokföringsår, hade vi bara haft 10.000 kronor i kreditförluster.

– Vi har förlorat väldigt lite på det vi har gjort, och är noggranna med enskilda affärer.

– Vi lägger ner mycket tid på att analysera de som blir skyldiga oss pengar.

– Vi växer hellre sakta och säkert än att hoppa in i något som inte är intressant.

– Nyckeln till att ha lönsamhet, är att säga nej - att kunna säga nej till att köpa fakturor och göra affärer som kanske inte är bra, och istället ta de affärer som verkligen har de rätta förutsättningarna.

– Vi kanske säger nej till 9 affärer och gör den 10:e.

– Vi är ett bolag som jobbar med finansiering.

– Vi vill finansiera rätt, så att det betalar sig och vi får tillbaka fakturabeloppen.

– Det gäller att se till att man har ett bra affärskoncept, och det innebär att vi hellre väntar på att göra rätta affärer.

– Vi har en kraftig tillväxt och lönsamhet ändå.

Har du någonsin gjort något kriminellt?

– Nej.

Du har aldrig blivit dömd?

– Nej.

– Jag har haft två fåmansbolag som jag försatte i konkurs på egen begäran.

– Men det var som någon sa att det krävs tre konkurser för att man ska bli en riktig företagare.

– Jag har startat 8 bolag totalt med mina bröder.

– Det är inte bara Värmlands Finans jag är aktiv i.

Renhult konstaterar att majoriteten av bolag som är börsnoterade på småbolagslistor, är utvecklingsföretag inriktade på forskning.

– Majoriteten av dem kostar pengar och går back.

– Värmlands Finans för vår del är kanske inte Sveriges största bolag, men vi har en liten fin affärsidé och tjänar rätt bra pengar.

– Vi är ännu små, men å andra sidan byggdes inte Rom på en dag.

– Det tog ett tag att uppföra Collosseum.

Vad har du för vision för Värmlands Finans på 10 års sikt?

– Jag sa för ett år sedan att vi siktar på att hantera fakturor för 250 miljoner kronor per år.

– Jag ser väldigt goda chanser och förutsättningar att höja prognosen från 100 miljoner kronor till 250 miljoner, vilket vi tar sikte på att nå inom 2 år.

– Har vi tur når vi det på 1 år.

– Vi vet att vi kan bedriva en liten verksamhet som ger god avkastningsprocent på vår kapitalbas.

– Det gör att det här företaget är riktigt kul.

– Vi har 1600 aktieägare lite drygt, varav många med mindre innehav.

– Och jag tror jag har fått 100 mejl med frågor om vår pågående konvertibelemission.

– Men vi växer och genom konvertibelemissionen får vi in ett större kapital.

– Det finns två kostnadsslag i Värmlands Finans; personalkostnader och kreditförluster.

– Kan vi hålla nere dem, så tjänar vi pengar.

– Vi ska i dagsläget egentligen vara 5-6 anställda, men vi är 4 och har ändå administrativa system som kan hantera 10 gånger mer fakturor.

– Med vår personalstyrka och finansiella struktur, har vi potential att snurra 400 miljoner kronor i förvärvda fakturor om året.

– Visst kommer våra portokostnader att öka om vi blir så mycket större, men de kostnaderna är ändå så små att det inte är något att tala om.

– Vi kan därför öka omsättningen med 200-300 procent utan att det blir några höga provisioner eller så. Men det är inga kostnader. Det är generellt små och inga stora kostnader.

– Så vi kan växa kraftigt.

– Vi har redan för över 2 år sedan tagit kostnader, så att vi idag har en väldigt bra struktur med system och en balansgång så att vi kan växa mycket mer idag utan att kostnadstaket ökar.

– Så tekniskt sett kan vi få ett mycket högre resultat på sista raden när vi växer.

– Vi är inget utvecklingsföretag eller säljföretag.

– Vi får inga kostnadsmassor ju mer vi omsätter.

– Folk har lite svårt att förstå det.

– Sedan som exempel - oavsett om vi köper en faktura på 1.000 kronor eller en faktura på 1 miljon, så är det ett papper och ett kreditbeslut som ska hanteras, så att vi ser till att den till fullo är säker.

– Det är fortfarande ett A4-papper på skrivbordet som ska läggas i ett kuvert och matas in i frankeringsmaskiner.

– Men vi kan i princip bli hur stora vi vill.

– Vi har en utväxling för att kunna bli bra mycket större än vi är idag.

Värmlands Finans

• Vd Glenn Renhult som snart fyller 27 år, föds den 30 juni 1983.

• År 2002 startar han sitt första företag.

• Med Renhult som förgrundsfigur startas 2003/2004 den verksamhet som idag är Värmlands Finans - först under namnet Capital Invest.

• I dagsläget är Värmlands Finans värt 13-14 miljoner kronor på Aktietorget, vid en aktiekurs på 4-5 kronor.

• Renhults ägarandel av Värmlands Finans är 28-29 procent.

• Värmlands Finans prognos är att nå ett resultat före skatt på 3 miljoner kronor under innevarande bokföringsår (juli 2009-juni 2010).

• Kärnverksamheten i Värmlands Finans är att köpa fakturor som sedan inkasseras av den som ska betala fakturan.

• Värmlands Finans köper fakturorna för 94-98 procent av fakturabeloppet, med avsikt att inkassera 100 procent av beloppet upp till 1 månad senare.

• Som huvudregel köper Värmlands Finans endast fakturorfordringar på stora, kända bolag och organisationer.

• Och dessutom brukar det vara "regressrätt" på fakturorna, det vill säga om pengarna inte kommer in så har Värmlands Finans rätt att kräva pengarna av fakturasäljaren.

• Värmlands Finans kreditförluster har varit begränsade. I dagsläget uppgår bolagets osäkra fordringar till drygt 1 miljon kronor som det finns hopp om att få in en hel del av.

• Enligt senaste officiella uppgift hade Värmlands Finans köpta fakturor bokförda till 10 miljoner kronor per 31 mars 2010.

• Genom att köpa nya fakturor så fort betalningar för tidigare köpta fakturor kommer in, kan Värmlands Finans för samma kapital köpa fakturor 10 eller 11 gånger per år.

• Det innebär teoretiskt sett att Värmlands Finans kan uppnå en avkastning på uppåt 50 procent per år på kapitalet.

• Flaskhalsen för Värmlands Finans är inte att hitta lämpliga fakturor att köpa, utan att ha kapital att köpa fakturor för.

• Som ett sätt att öka expansionen håller Värmlands Finans därför på att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 20 miljoner kronor.

• Den som är med och investerar pengarna får en obligation av Värmlands Finans, som ger en årsränta på 9,05 procent.

• Obligationen kan i framtiden bytas till aktier i Värmlands Finans, för en lösenkurs på 6,90 kronor per aktie (alltså över gällande börskurs på 4-5 kronor).

• I dagsläget kan Värmlands Finans sälja fakturor för cirka 100 miljoner kronor per år, och målet är att öka det till 250 miljoner kronor per år inom 1-2 år.

• Så sent som i slutet på 2009 fick Värmlands Finans ett kapitaltillskott från aktieägarna på 3-4 miljoner kronor för att komma upp i ett primärkapital på över 1 miljon euro vilket är kravet för att få bli "kreditmarknadsbolag".

• Värmlands Finans har en ansökan inlämnad hos Finansinspektionen för att få bli kreditmarknadsbolag, vilket innebär att Värmlands Finans kan ta emot insättarkunder vars insättningar då skyddas av den statliga insättargarantin upp till en halv miljon kronor per kund.

• När insättare sätter in pengar på sina konton hos Värmlands Finans, ökar Värmlands Finans kapital ytterligare, vilket gör det möjligt att sälja ännu mer fakturor på ett år.

• I dagsläget har Värmlands Finans ett eget kapital på 12 miljoner kronor. Inklusive upparbetad vinst på 3 miljoner, teckningsoptioner på 2 miljoner, och konvertibeln på 20 miljoner kronor innebär det ett kapital totalt 37 miljoner kronor.

• Som kreditmarknadsbolag kan man belåna kapitalet upp till 9 gånger, vilket skulle ge ett totalt kapital på 330 miljoner kronor för Värmlands Finans att köpa fakturor för.

• Teoretiskt sett skulle det kunna innebära att Värmlands Finans gör fakturaköp för 4 miljarder kronor per år, men så myckett är inte realistiskt att räkna med.

• För att hantera insättarna är Värmlands Finans på gång att den 1 juni lansera det separata dotterbolaget E-Spar med egen vd.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons