Annons

Annons

Sitewide generic

SCA-vd missnöjd med bolagets lönsamhet

Skogskoncernen SCA:s frontfigur Jan Johansson ägnar semestern åt att tänka ut hur han ska få bättre ordning på företaget. Här är hans tankar i exklusiv Realtid.se-intervju.

– Jag har haft sommarsemester i en vecka nu, säger Johansson.

– Och precis nu börjar det bli lite sämre väder.

När var det du började som vd för SCA?

Annons

Annons

– Den 1 november 2007. Tiden går fort.

Vad är ditt sammanfattande intryck om din tid på SCA sedan dess?

– Jaa...Jag kom in precis när den värsta finanskrisen började.

– Det är klart att agendan fick skrivas om ganska snabbt från vad vi hade fokus på; från kanske tillväxt till andra typer av frågor som kostnadsbesparingar, kassaflöden och privatiseringsförbättringar.

– Det blev ganska dramatiskt.

Är du nöjd med hur du har klarat av din vd-period på SCA?

– I vissa delar är jag nöjd, men i andra delar är jag inte nöjd.

– Det ligger väl i jobbets natur att man inte är nöjd; att alltid försöka åstadkomma förbättringar.

Vad är du inte nöjd med?

– Jag tycker att vi kanske skulle ha accelererat lite mer under finanskrisen, för det visade sig att vi stod emot krisen väldigt bra.

– Men vi tog det väldigt försiktigt då, och sa oss att vi skulle se till att ha bra kassaflöden.

– Att ha en stark balansräkning och att sänka vår skuldnivå var väldigt viktigt för oss i det läget.

– Men det som hände var ju att vi under hela krisen gick med ganska bra vinst.

– Vi har klarat oss bra ändå.

Vad menar du att ni borde ha accelererat under krisen?

– Vi borde ha satsat mer på att öka tillväxten i våra intäkter i enlighet med våra ursprungliga planer, än att bli försiktiga och defensiva.

Hur skulle ni rent konkret ha satsat på ökad tillväxt?

– Det är sådana satsningar vi gör nu.

– Vi satsar mycket hårdare på att få fart på vår intäktstillväxt nu, framför allt vad gäller våra inkontinensprodukter som är den största delen av vår verksamhet Personal Care.

Det är exempelvis blöjor för vuxna som har svårt att hålla tätt.

– Nu satsar vi på att etablera oss i nya segment inom det produktområdet.

– Och det går riktigt bra.

– De satsningarna borde vi kanske ha inlett tidigare.

Vad är det för nya segment du menar ni vill etablera er inom där?

– "Value-segmentet"; produkter med lite lägre kvalitet och lägre pris.

Men det handlar även om att öka expansionen geografiskt.

– Vi vill både expandera geografiskt och in i nya produktsegment.

– Just nu kör vi ett stort test med inkontinensprodukter i Kina, och hittills har det gått väldigt bra.

Hela SCA-koncernen har drygt 50.000 anställda.

Är du nöjd med det?

– Vi gör hela tiden en översyn av vad som är optimalast vad gäller medarbetarna.

– Just nu genomför vi ett omstruktureringsprogram inom vår förpackningsverksamhet.

– Och det kommer även nya beslut.

– Nyligen aviserade vi att vi minskar med 90 personer vid vår anläggning i Ortviken också.

– Det är ett kontinuerligt arbete.

SCA-koncernen genererar intäkter på över 110 miljarder kronor per år.

Affärsområdet hygienprodukter (toalettpapper, babyblöjor och liknande) är störst och svarar normalt för kring 60 procent av intäkterna.

Där ingår ovannämnda verksamhet Personal Care med inkontinensblöjorna.

Dambindor ingår också.

Finansmannen Christer Gardell var ett tag aktiv som företrädare för vissa SCA-aktieägare, och drev frågan om att SCA borde styckas upp i olika beståndsdelar varav hygienprodukter enligt honom skulle kunnat bli ett separat börsbolag.

– Det där var före min tid, säger Johansson.

– Jag har inte träffat Gardell i den frågan, så jag har svårt att kommentera det där.

Men är det nödvändigt att ert affärsområde hygienprodukter ska höra ihop med övriga SCA?

– En sak som skapar en väldig styrka för hygienprodukterna är vårt skogsinnehav, med den positiva miljöeffekt som skogen har.

– Det gör att vi kan miljömärka våra hygienprodukter med symboler som "pandan" och "svanen".

– Vi är det enda bolag idag i vår sektor som kan visa att vi har neutrala CO2-utsläpp, eftersom nettotillväxten av vår skog binder lika mycket som vi släpper ut.

– Det är ett väldigt starkt försäljningsargument.

– Därutöver anser vi även att med de konjunktursvängningar vi haft nu, så visar vår "portfölj" av våra olika affärsområden en styrka.

– Vi har en balans i sammansättningen av våra verksamheter, med vissa delar som är väldigt konjunkturberoende och går starkt när det är stark konjunktur.

– Och så har vi andra delar av vår koncern som klarar av lågkonjunkturer.

– Den balansen för koncernen som helhet är väldigt värdefull.

Hur mycket skog ingår i SCA?

– 2,6 miljoner hektar.

En hektar är 100 gånger 100 meter.

All SCA:s skog ligger i Sverige i Norrland.

– Vårt stora skogsinnehav gör att vi är Europas största privata skogsägare.

Vad är marknadsvärdet på er skog?

– Det finns många spekulationer om det.

– Vi kommenterar inte det.

Men vad ligger priset på en hektar skog grovt räknat?

– Marknadspriset på skog i Sverige varierar.

– Och på sistone har det inte sålts några större skogsinnehav.

– Det vi vet och det som är officiellt är det värde vi har bokfört vår skog till.

– Men det kanske skiljer sig från marknadsvärdet.

Vad är ert bokförda värde på skogen?

– Det är 23-24 miljarder kronor.

Som jämförelse är hela SCA vid gällande börskurs på drygt 100 kronor per aktie, värt totalt 70-75 miljarder kronor på Stockholmsbörsen enligt Bloomberg.

Och är marknadsvärdet på er skog högre än ert bokförda värde?

– Förmodligen, säger Johansson.

Han hänvisar till att en del av SCA:s verksamhet har nära kopplingar till skogen och vidareförädlar skogsråvaran.

Det gäller sågverk, tillverkning av pappersmassa, samt pappersproduktion.

SCA:s pappersproduktion är inriktad på förpackningspapper och tidningspapper.

– Sammantaget bör man betrakta skogen, sågverken/massatillverkningen och pappersproduktionen som en "operativ enhet".

– Vi har inte sett något förslag som ger bättre aktieägarvärde än att hålla ihop det här i en verksamhet.

Ett normalår svarar skogen och tillhörande skogsindustri för 15 procent av SCA-koncernens intäkter.

Även om verksamheten delvis är konjunkturkänslig, känner SCA just nu en viss medvind där.

– Priserna för tidningspapper har stigit mycket kraftigare än vad vi trodde.

Tidskriftspapper har ökat med 5-15 procent i världen sedan årsskiftet, och tidningspapper har ökat med 5 procent.

– Och nu höjer vi priserna på tidskriftspapper med ytterligare 4-5 procent för andra halvåret.

– Så det har faktiskt vänt, även om det kommer från väldigt låga nivåer.

Ett bakslag för SCA i vintras var att elpriserna blev så höga att koncernen delvis var tvungen att stänga produktionen i vissa fabriker för att elkostnaderna helt enkelt blev för höga.

– Det var bara tillfälligt, men elpriserna var då mycket högre än vad vi fick ut i värde på det papper vi säljer.

– Så då är det klart att det var mer lönsamt att stänga ner och inte använda den elen.

– Men det här var givetvis ett nationalekonomiskt vansinne.

– Sådana här händelser innebär att både landet Sverige och vi tappar exportintäkter.

– Det är naturligtvis inte alls bra.

– Nu satsar vi på att bygga upp en egen vindkraftbaserad elproduktion i samarbete med Statkraft.

– Och vi jobbar även på att utöka vår produktion av bioenergi.

– Det gör att vår pappersmassa-fabrik i Östrand numera är självförsörjande på energi.

Totalt har SCA-koncernen elkostnader på 6-7 miljarder kronor per år.

– Den vindkraftproduktion vi nu bygger upp, kommer att täcka en ganska stor del av vårt energibehov framöver med de projekt vi har nu.

– Dessutom har vi ingått ett långsiktigt elavtal med Statkraft som elleverantör.

– Så vi kommer att hamna på en bra balans vad gäller vårt elbehov framöver.

Det första vindkraftsprojektet som SCA och Statkraft nu bygger ut, omfattar en produktionskapacitet på 2,4 terawatt-timmar el per år.

– Och det är bara ett projekt.

– Därutöver har vi mycket annan mark där vi kan bygga fler projekt.

Men det har varit debatt om att SCA inte får tillstånd att bygga ut sin vindkraft som önskat.

– Sådana här vindkraftsprojekt överklagas hela tiden.

– Det är en del av processen.

– Men oavsett vilken regering vi får är politikerna väldigt positiva till vindkraft.

– Jag skulle bli förvånad om vi inte kommer att kunna genomföra våra vindkraftsprojekt som planerat.

Förut hade SCA en helt annan position vad gäller sin energiförsörjning till SCA:s fabriker som är stora elförbrukare.

Då ägde SCA sitt eget elproduktionsbolag Båkab som ägde mycket egen vattenkraft.

Men SCA fattade beslut om att sälja ut Båkab, så i dagsläget har inte SCA den elproduktionen kvar vilket annars skulle ha inneburit stora fördelar i exempelvis vintras då elpriset sköt i höjden.

Var det ett misstag att sälja ut Båkab?

– Det var långt före min tid det skedde, men även idag kan man säga att det är för komplicerat för att säga att det var ett misstag.

– De pengar vi fick in från Båkab, kunde vi istället använda för att satsa på tillväxtmarknader och i hygienverksamheten.

– Och även om vi fortfarande hade ägt Båkab, så är det inte meningen att man ska behöva subventionera elintensiv verksamhet med sitt egna elproduktionsbolag.

Har ni något mål för vilken tillväxt det ska vara framöver för SCA:s intäkter på totalt drygt 110 miljarder kronor?

– Vi har sagt att hygienverksamheten som mål ska växa sina intäkter med 5-7 procent per år.

Hur ska det uppnås?

– Dels genom egen tillväxt och delvis kompletterat med företagsköp.

– Du kanske såg att vi nyligen köpte ett litet bolag i Mexiko som tillverkar babyblöjor.

– Så det ingår i vår plan att vi också ska göra kompletterande företagsköp.

Och vad har ni för mål för tillväxten i övriga delen av SCA?

– I förpackningsverksamheten och den skogsindustriella delen jobbar vi mer med att öka resultatet genom produktivitetsförbättringar.

– Inom den skogsindustriella delen har de varit otroligt duktiga på det, med en genomsnittlig produktivitetsökning på 4-6 procent per år under de senaste 10-20 åren.

Finns det mycket mer att göra där för att öka produktiviteten ytterligare?

– Det finns alltid kvar att göra.

Och lönsamheten; är du nöjd med den inom SCA totalt?

– Nej, det är jag inte.

– Den måste förbättras.

– Vi har sagt att vi ska ligga på en avkastning på sysselsatt kapital på 13 procent totalt inom koncernen.

– Just nu ligger vi ju runt 9-10 procent beroende på kvartal och var vi är i konjunkturen.

– Vi lider fortfarande väldigt mycket i våra förpackningsverksamheter och i vår skogsindustriella verksamhet, av lågkonjunkturen.

– Där är lönsamheten långt under normala nivåer, framför allt på förpackningssidan.

Är det inget ni kan påverka själva?

– Vi gör ju det genom att ta bort kostnader på 1 miljard kronor per år.

– Det kommer naturligtvis att hjälpa till.

– Men vi behöver även att konjunkturen kommer tillbaka.

Där finns det väl skäl att känna sig förhoppningsfull med tanke på de prishöjningar som pågår?

– Ja, och volymerna ligger 9 procent högre nu på förpackningssidan jämfört med i fjol.

– Men det är också från en väldigt låg nivå.

– Vi är inte alls tillbaka till hur det var under 2006 och 2007.

När ska ni vara klara med att ha sänkt kostnaderna med 1 miljard kronor per år?

– Vi har väl klarat av 80 procent av de kostnadssänkningarna.

– Resten genomför vi nu under resten av 2010 och första kvartalet 2011.

– Vi har redan stängt 15 förpackningsfabriker, och vi har fortfarande flera hundra förpackningsfabriker kvar.

Men det är väl en lokal verksamhet där det behövs många mindre fabriker?

– Jo.

Finns det skäl att hitta något annat företag i förpackningsbranschen som ni kan gå samman med och uppnå ytterligare besparingar genom samordning?

– Förpackningsindustrin i Europa är väldigt fragmenterad, så det är klart att branschen skulle må bra av en omstrukturering.

– Men de flesta bolagen i den branschen är i dagsläget så svaga och högt skuldsatta, att sannolikheten är just nu ganska liten för att det ska ske något.

Hur stora skulder har SCA?

– Drygt 40 miljarder kronor.

Är det inte lite väl mycket?

– Det är ju mindre än vi själva har som mål för hur stora våra skulder ska vara i förhållande till det bokförda värdet på våra tillgångar.

– Vårt mål är att skulderna ska uppgå till 0,7 gånger tillgångarna, men i dagsläget är nivån 0,62.

– Däremot tycker jag att våra tillgångar genererar ett för dåligt kassaflöde.

– I det perspektivet kan jag hålla med.

– Vi har ett mål för hur stora våra kassaflöden ska vara i förhållande till tillgångarna, och det når vi inte upp till.

– Det är därför vi vidtar de åtgärder jag nämnde förut.

Under finanskrisen var det på tal att SCA skulle bli tvunget att be aktieägarna om kapitaltillskott?

– Det har aldrig varit aktuellt över huvud taget, inte ens i tankevärlden.

– Det tror jag var en grov underskattning av SCA-koncernens egen styrka.

Vad har du för visioner för hur SCA-koncernen ska se ut om 5 eller 10 år, om du nu jobbar kvar då som SCA-vd?

– Det är inte bara jag som bestämmer om jag jobbar kvar då.

– Men det är klart att jag har sådana visioner.

– Däremot är det inget som vi kommunicerar mycket till utomstående.

Kan du ge någon ledtråd?

– Vi har en generell ambition att öka vår tillväxt inom hygienverksamheten.

Ett sätt är att SCA kommer in på nya produktområden.

– Vi ökar ju vår produktbredd, vilket inte har uppmärksammats alls.

– Tar man våra babyblöjor så är vi mycket starka i Norden med vårt varumärke Libero som har en marknadsandel på 60 procent här.

– Och nu går vi vidare och lanserar tvål, babyolja och våtservetter; alla med varumärket Libero.

– Vi expanderar alltså vårt produkterbjudande under det varumärket.

– Och precis på samma sätt vilket inte heller har uppmärksammats, så lanserar vi tamponger med varumärket Libresse som vi tidigare bara haft för dambindor.

– Så vi expanderar våra befintliga varumärken genom att bredda vårt produkterbjudande.

– Det är en väldigt effektiv strategi.

En fråga är varför ni inte har gjort det tidigare?

– Ja, visst.

Är det inte lägre marginer för er på den typen av produkter som tvål där ni själva behöver köpa in råvaror?

– Så behöver det absolut inte bli.

– Och det är redan sedan tidigare så att vi även till våra babyblöjor köper in råvaror som inte kommer från SCA-koncernen.

– Babyblöjorna görs av en pappersmassa som vi inte producerar själva, även om vi gjorde det en gång i tiden.

– Vi köper in 1,1 miljon ton sådan specialmassa varje år till blöjorna.

Vad är det för massa?

– Fluffmassa. Det är mer luft i den och den absorberar bättre.

Är inte det ett skäl till att hygienprodukterna inte skulle behöva finnas inom SCA-koncernen? För ni tillverkar ju inte ens själva den pappersmassan man gör blöjorna av?

– Rent råvarumässigt finns det väldigt få beröringspunkter med övriga SCA.

– Men det finns ekonomiska fördelar med att ha allt i samma koncern, plus att vårt skogsinnehav hjälper oss att bli trovärdigare som blöjproducenter.

Amerikanska konsumentproduktföretaget Procter & Gamble tillverkar sina babyblöjor med varumärket Pampers som är en ärkekonkurrent till Libero.

– Men handelns egna blöjmärken är också konkurrenter till oss på det området, och har stora marknadsandelar.

– Pampers är egentligen i sig väldigt små i Norden, även om det är ett stort blöjmärke i världen som helhet och i Europa.

Finns inte Libero i övriga Europa?

– I Europa utanför Norden har vi inte egna varumärken för babyblöjor, utan där är vi underleverantör till handelns blöjmärken.

Borde det inte finnas potential då att expandera med Libero som babyblöj-märke i övriga Europa?

– Det skulle bli enormt dyrt att börja lansera Libero i Europa utanför Norden och bygga upp Libero som varumärke där.

– Vi har valt att istället vara underleverantör av babyblöjor som säljs med handelns varumärken i Europa.

– Sedan finns vi i övriga delen av världen med egna varumärken.

Så tåget har gått för att försöka bli marknadsledande med Libero i hela Europa?

– Allt går, men frågan är om det är värt investeringarna som krävs.

– Däremot finns vi i Ryssland med Libero, och växer otroligt snabbt där.

– Det är bra.

Är du själv insatt i de nya produktfinesser och detaljer som hela tiden kommer med babyblöjorna?

– Ja.

Vad är på gång just nu?

– För Liberos babyblöjor är det senaste en tunn blöja där man har minskat andelen pappersmassa ganska kraftigt.

– Och nästa steg finns redan på USA-marknaden där andra blöjtillverkare har lanserat en helt massafri blöja.

– Så det sker ganska mycket utveckling.

Hur kan man göra en massafri blöja?

– Tillverkarna har istället gjort blöjorna av "super-absorbenter" som ersätter massan.

– Vi har själva nu börjat med tunna blöjor, men ännu så länge så avvaktar vi med de supertunna blöjorna som Procter & Gamble har lanserat.

– De har haft lite problem med dem.

Vad för problem?

– Mammorna klagar över att barnen får utslag.

Om SCA:s babyblöjor med varumärket Libero alltså har sitt starkaste fäste i Norden, så säljer SCA sina dambindor med varumärket Libresse mycket mer internationellt runt om i världen.

– Våra dambindor har inte just varumärket Libresse i olika länder, utan olika varumärken.

– Men produkterna baseras på samma produktplattform.

Om hela SCA har intäkter på över 110 miljarder kronor per år, hur mycket av det är då Libresse?

– Det har vi inte offentliggjort.

– Men den stora potentialen där är precis som för Libero att bredda produkterbjudandet.

– Därför börjar vi nu även sälja tamponger med varumärket Libresse.

– Där kan man göra stora vinster.

– Vi har just nu tv-reklam där vi där vi introducerar våra Libresse-tamponger i Sverige.

Vad är fördelen med att börja sälja tamponger med varumärket Libresse?

– Styrkan ligger i att våra konsumenter har förtroende för Libresse som ett känt och starkt varumärke.

– Därmed får de även förtroende för nya produkter som introduceras under varurmärket Libresse.

Kommer kunder som hittills köpt Libresse-dambindor nu börja köpa Libresse-tamponger istället?

– Nej, dambindor och tamponger används på olika sätt.

– De används under olika tider på dygnet och så.

– Vi räknar därför inte med någon "kannibalisering" mellan dambindor och tamponger under samma varumärke.

– Tampongerna blir ett komplement.

Är det något ytterligare som du anser är viktigt att det kommer fram om SCA?

– Jag tror att vi har täckt allt.

Har ni gett någon kvantifierad vinstprognos för 2010?

– Nej, vi ger inga sådana prognoser.

Vad var SCA:s vinst per aktie i fjol?

– Nu under andra kvartalet 2010 genererade vi en vinst per aktie på 2,04 kronor, att jämföra med 1,66 kronor under andra kvartalet 2009.

– Så det har skett en förbättring av vår verksamhet.

– Men samtidigt har vi drabbats ganska hårt av negativa valutaeffekter.

– Trots det ökade vi vinsten per aktie som vi gjorde.

– Våra intäkter under andra kvartalet minskade med 7 procent mätt i kronor bara på grund av negativa valutaeffekter.

– Annars skulle våra intäkter ha varit 7 procent högre.

Så valutaeffekterna har fått stort genomslag på era siffror?

– Ja.

– Men sedan är ju de valutaeffekterna inget som påverkar vårt transaktionsresultat.

– Det har bara att göra med att i och med att vi översätter allt till svenska kronor, så är vi beroende av vad kronkursen står i när vi räknar om från utländska valutor till svenska.

Är det eurokursen ni är känsliga för?

– Euron men även det brittiska pundet har stor betydelse för oss.

Tumregeln är att SCA gynnas av en högre eurokors och vice versa.

Men under våren blev det eurokris och turbulens kring Greklands skuldsituation, vilket fick eurokursen att falla.

Även andra länder som använder euron, har skuldproblem.

Vad anser ni om "eurokrisen"?

– Vi har mycket verksamhet i de drabbade länderna.

Tror ni att det ekonomiska läget kommer att förvärras eller förbättras där?

– Det är otroligt svårt att säga.

– Mest anmärkningsvärt är den höga arbetslösheten i framför allt Spanien.

– Arbetslösheten ligger där på över 20 procent.

– Det är nästan en hel generation i Spanien som är på väg att inte få jobb.

– Det är katastrof.

– Jag tror inte att finanskrisen är över.

Varför inte?

– Eftersom det är så höga statsskuldnivåer som måste finansieras.

– Det gäller även USA.

– De höga statsskulderna kan bara finansieras på några sätt; antingen genom höjda skatter och lägre statsutgifter, eller genom inflation.

– Och inget av de två alternativen är bra.

Tror du att det kommer att bli en ny total ekonomisk härdsmälta i världen?

– Inte härdsmälta. Många lärdomar har dragits av den förra finanskrisen.

– Men de stora skulderna måste betalas.

Känner ni er på SCA rustade för tuffa tider?

– Vi känner oss väldigt trygga.

– Vi har en bra spridning även i vår låneportfölj.

Det innebär att SCA lånar pengar från många håll för att slippa vara beroende av någon enskild långivare.

Hur många aktieanalytiker är det som bevakar SCA-aktien?

– Det är väl 14-15 stycken, säger Johansson.

Vad har de för rekommendation på aktien i snitt?

– Jag har inte sett de senaste uppdateringarna, men vad jag vet är det många av dem som har köprekommendationer och ingen som har säljrekommendation.

Inser aktieanalytikerna potentialen med SCA?

– Aaa...Några gör det, men alla analytiker gör det nog inte.

– Så är det väl för alla börsbolag.

Vad missar de som inte ser den fulla potentialen?

– De missar lite grand styrkan i våra varumärken.

– Det är ganska okänt, men vi har väldigt många varumärken.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons