Annons

Annons

Sitewide generic

Så ska God Fond bli en svensk fondjätte

Entreprenören Stefan Krook ska upprepa tricket med elbolaget God El, och få till en av landets största aktiefonder med "God Fond".

Nästan hälften så stor fondavgift som i andra svenska fonder, och att fondbolagets överskott till välgörenhet. Så ser konceptet ut för att locka fondspararna.

Det berättar entreprenören Stefan Krook för Realtid.se som når honom på mobilen när han irrar omkring på T-centralens tunnelbaneperronger med vinande tunnelbanor som åker förbi.

Premiären för God Fond är planerad att ske under andra kvartalet.

Annons

Annons

– Det ska vara en vanlig aktiefond egentligen, med både svenska och utländska aktier, säger Krook.

Upplägget är tänkt att likna God El, genom att själva fondbolaget ska ägas av en stiftelse som startar med skänkta pengar från Krook själv, hans föräldrar, och blivande H&M-vd:n Karl-Johan Persson.

– Sedan ska spararna få del av en bra fond med låg avgift, men den stora grejen är att när fondbolaget lyckas tjäna pengar ska det ge utdelning till sin ägare – stiftelsen som ger utdelning till välgörande ändamål. Och det är spararna som själva styr till vilket ändamål välgörenhetspengarna ska gå.

– Det är som God El, att alla utdelningar till 100 procent går till välgörande ändamål. Det är "God"-kopplingen.

Sedan är tanken att fonden även ska tillämpa SRI-riktlinjer, det som kallas Socially Responsible Investing, vilket innebär konsekvenser för vilken typ av bolag fonden ska investera i.

– Vi tror att SRI-riktlinjer kan skapa meravkastning men vi kommer inte positionera oss som en etisk fond, utan som en vanlig, bred aktiefond enligt skolboken.

Kommer den att marknadsföras mot God El-kunderna?

– Ja, säkert.

Nu är alltså startkapitalet till fondbolaget skänkt, och därutöver har advokatbyrån Vinge bidragit med allt det nödvändiga juridiska kringarbetet, och Lasse Åberg har bidragit med att göra loggan.

– Vinges jobb är jättestort. Det vore jättekul om Realtid.se kunde skriva om det – de är en part som har gjort det här projektet möjligt.

Inte minst är det juristen Johan Winnerblad som kan tackas för det. Han sitter även i God Fonds styrelse, och det finns andra jurister som har hjälpt till med "finansjuridiken".

– Johan är en av Europas främsta transaktionsadvokater, alltså vad gäller juridisk rådgivning kring företagsköp och så. Han är väldigt stor inom det området.

Krook och Winnerblad är bekanta sedan tidigare. Winnerblad var med som rådgivare kring telekombolaget Glocalnet där Krook tidigare var vd och delägare.

Något exakt datum för God Fond-premiären är alltså inte spikad, men målet är att det kommer att ske under andra kvartalet.

Det startkapital som skänkts till fondbolaget uppgår till 3 miljoner kronor, som inledningsvis ska täcka själva verksamhetens igångstartkostnader.

Och apropå marknadsföring är Krook inne i en process där han är ute och träffar "good founding investors", det vill säga förmögna som tycker att det här är en bra fondidé och tycker upplägget är bra.

– Tanken är att locka dem att investera i själva fonden, så att vi får nog med kapital där.

Krook beräknar att det behövs upp till en halv miljard kronor innan fondbolaget går med nollresultat.

Själva fondbolaget dit de 3 miljonerna skänkts, ägs alltså av en stiftelse och inte av privata ägare.

Och det behövs alltså minst en halv miljard kronor i fondbolagets fond, för att fondbolaget ska gå runt.

Än så länge är det klart att kosmetikbolaget Oriflames ena grundare Robert af Jochnick är en av investerarna i fonden, liksom blivande H&M-vd:n Karl-Johan Persson.

– Många fler tillkommer hela tiden.

Persson är alltså med och både skänker pengar till fondbolaget, och investerar i fonden.

– För investerare kommer det här att bli en bra fond jämfört med andra man kan hitta "på stan".

God Fond-fonden kommer att ha en årsavgift på 0,85 procent av investerarnas kapital.

– Jämfört med svenska aktiefonder i övrigt som i snitt tar ut en årsavgift på 1,42 procent. Det är nästan 70 procent mer än God Fond.

När fondbolaget via fondavgifterna får in så stora årsintäkter så att de överstiger kostnaderna, så kan fondbolaget börja göra utdelningar till stiftelsen för välgörande ändamål.

Som ett räkneexempel kan man säga att om fonden skulle få 1 miljard kronor i förvaltat kapital, så kommer det bli en årsvinst på ett par miljoner kronor som därmed kan gå till välgörenhet.

Och det är alltså varje fondkund som bestämmer vart dessa pengar ska gå.

Principen kommer att bli densamma som för God El, vars kunder i dagsläget kan välja mellan fyra välgörande ändamål dit vinsten från God El ska gå.

Det är Rädda Barnen, Läkare utan gränser, Stadsmissionen och SOS Barnbyar.

Det är ännu inte klart vilka välgörenhetsorganisationer som God Fond kommer att vara kopplad till på motsvarande sätt.

– Men några av de som vi har i God El kommer säkert att finnas i God Fond också.

Om en kund inte väljer vart den vill att bolagets vinst ska gå, så fördelas "vinsten" från den kunden enligt snittet för övriga kunders önskemål.

Observera att vinst här inte avser God Fond-fondens eventuella värdeökning, utan själva fondbolagets vinst då fondavgifterna överstiger fondbolagets administrationskostnader. Det är alltid kunden som behåller hela sin del av fondens eventuella värdeökning, efter avdrag för den årliga fondavgiften.

För God El, blev utfallet 2007 en vinst om 4,4 mkr och en välgörenhetsutdelning om 2,2 miljoner kronor. Kunderna valde att skicka 1,1 miljoner eller drygt hälften till SOS Barnbyar.

God El har hittills lockat drygt 75.000 kunder.

Ni köper in el på elbörsen och säljer till kunderna. Hur kan det bli vinst på det?

– Det stämmer att vi säljer elen vidare till självkostnadspris, så det vi lever av är God Els månatliga kundavgift på 29-79 kronor inklusive moms.

Med de förutsättningarna är målet att tjäna 200 kronor per kund och år.

– Med månadsavgiften blir det inga jättepengar över efter avdrag för kostnader för kundservice, marknadsföring, och administration.

– Men tack vare att vi har många kunder, kommer vi dela ut minst 3,3 miljoner kronor i God El i år.

Hur många kunder siktar ni på att få i God El?

– Vi har en vision om att ha en halv miljon kunder på sikt, men än så länge är det långt kvar dit.

När så sker kommer alltså God El att kunna tjäna 100 miljoner kronor i vinst per år som ska gå till välgörenhet.

– Visst skulle bolaget kunna visa ännu högre vinst och skänka ännu mer till välgörenhet om vi höjde priserna, men tanken är även att kunden ska få "en bra deal" så vi vill inte tjäna mer än 200 kronor per kund och år.

– När kunden förstår att man får en bra deal hos oss, blir det ett lätt beslut att välja oss som elleverantör. De litar på oss.

God El har ledorden "ärlighet, enkelhet och prisvärdhet".

Frågan är om det finns möjligheter att starta ett "God Telefoni" med telekomtjänster, vilket ligger nära till hands med Krooks bakgrund från Glocalnet.

– Det är inte uteslutet att telekomtjänster är intressant att lansera med ett God-koncept. Vi får in ganska många kundönskningar om det.

Att använda Glocalnet till det hade inte gått, för Glocalnet var börsnoterat med många olika ägare och Krook bara som liten delägare.

– För att ta beslutet att ge bort all avkastning till välgörenhet måste alla ägare vara överens om det, och det kan vara svårt med så många delägare.

Krook utesluter inte ännu fler "God"-projekt på samma tema som God El och God Fond.

– Det är vår plan, men vi har inga närtida sådana projekt. Nu fokuserar vi på God Fond och God El.

– Men visst finns det många branscher man skulle kunna tänka sig.

Krook drömmer lite om en koncern motsvarande Richard Bransons Virgin.

– Hans verksamheter har en gemensam varumärkesidentitet men går in i allt möjligt från bröllopsbutiker till rymdresor.

Men det kan dröja länge innan det blir en lika omfattande "God-koncern".

Krook vill inte avslöja hur stor hans egen förmögenhet är.

– Det är många som har skrivit artiklar med ungefärliga gissningar före dig.

– Jag har ett kapital både från Glocalnet och andra investeringar. Det är nog med pengar för att jag ska vara nöjd.

Han är dock inte delägare i God El eller God Fond eftersom hela tanken är just att det är en ideell stiftelse som äger verksamheten.

Är det inte risk att verksamheten då tappar fokus på effektivitet och lönsamhet?

– De som säger det känner inte Per Ludvigsson, Robert af Jochnick, Karl-Johan Persson och mig – vi som är inblandade i verksamhetens styrelse. Vi har alla mycket höga krav på effektivitet och lönsamhet annars hade vi inte både engagerat oss och skänkt pengar.

Per Ludvigsson har varit en av Ikea-sfärens högsta chefer och InterIkea var storägare i Glocalnet.

– Genom God-projekten kan pengarna vi skänker bli betydligt större på vägen fram till sina välgörenhetsändamål än om vi skänkt direkt.

Krook, med föräldrar, står själv för 1,5 miljoner kronor av de pengar som skänkts för att kunna grunda fondbolaget för God Fond.

Krook bär för tillfället varken upp någon lön för God El eller God Fond. Han bytte position från vd till ordförande i God El i september.

Och han är även vd i God Fond redan nu, men kommer inte att ta ut någon lön där förrän verksamheten kommit igång.

– Samtidigt vill vi understryka att varken God El eller God Fond ska vara en arbetsplats för volontärer. Vi vill ha marknadsmässiga löner för personalen, för att attrahera duktiga människor. Man ska inte behöva vara ekonomiskt oberoende för att jobba här.

Krooks tidigare telekomprojekt Glocalnet blev sedermera uppköpt av norska televerket Telenor.

Tuffa frågor till Krook:

Visst kanske 0,85 procent i årsavgift för God Fond är lägre än snittet för svenska aktiefonder på 1,42 procent,men det är väl ändå högt för en fond som nästan ska vara en indexfond?

– Vi använder en stor del indexförvaltning, men är inte en ren indexfond. Dessutom är det index med SRI-kriterier (Socially Responsible Investing). Här är utbudet sämre och dyrare. Exempelvis tar marknadsledaren Handelsbanken 0,8 procent för rena indexfonder med SRI.

– Vi tillför allokering mellan olika geografier, SRI och använder bara ren indexförvaltning där indexförvaltning har tydligast fördelar – läs mogna aktiemarknader.

Nuförtiden tar väl indexfonder kring 0,2 procent i årsavgift?

– Njaä, normalpris för indexfonder utan köp- och säljavgifter och utan SRI är 0,5-0,6 procent, och som sagt högre med SRI. 0,2 procent är väldigt smala index och/eller med rejäla köp- och säljavgifter.

Och Avanza Zero tar ju noll i årsavgift för sin svenska indexfond?

– Svar ja. Det är en billig fond, dock löser den inte hela kundens allokering som vår fond gör. Det är en väldigt smal Sverigeindexfond med endast 30 bolag. Sedan måste du själv komplettera med annat för att få ihop en bra helhet. Detta är också vad den är till för.

– Jämför med en back läsk för 19 kronor på Ica Maxi. Det är ingen affär att bara sälja den, men det är en bra lockvara.

– Detta gör dock inte Avanza Zero till en dålig fond, men den är bara en mycket liten pusselbit i ett bra sparande, medan vår fond kan utgöra en sund helhet av aktiemarknadsexponering.

Hur ska ni kunna locka fondsparare med en fondavgift på 0,85 procent?

– Till att börja med har inte svenskar indexfonder i någon större utsträckning, och till att börja med ska vi få dem som inte har det att fatta hur bra det är.

– Sedan kan vi vinna även dem som har indexfonder, för vår fond tillför mer och är om man jämför allt – konkurrenskraftig i pris. Se diskussion ovan.

Kommer man att kunna välja God Fond i sitt PPM-sparande?

– Nej, inte med den här fonden.

– Det här är en så kallad specialfond, vilket innebär att den inte följer samma investeringsregler som en värdepappersfond. Båda lyder dock under lagen om investeringsfonder. I PPM ingår enbart värdepappersfonder.

Hur många anställda räknar ni med att behöva på fondbolaget?

– Inte många. Vi börjar med tre inklusive mig.

Vad vet ni om aktieinvesteringar?

– Om man förstår vårt upplägg kan man vara trygg. Styrelsen och vd bestämmer gemensamt allokering och vilka underliggande fonder God Fonds förvaltare kan investera i.

– Styrelsen har mycket kompetens, till exempel ordförande Johan Björklund som varit koncernchef på Catella, och vi har tillgång till många rådgivare.

– Fonderna vi väljer är till största del indexfonder. Alltså krävs det inte någon erfarenhet eller kompetens inom exempelvis "stock picking"…

– Men i slutändan kanske man ändå känner större trygghet i att vi själva sätter pengar på det vi gör.

God Fond kommer alltså delvis att investera i andra fonder, men Krook understryker att det inte blir "dubbla avgifter" – det vill säga att God Fonds fondsparare både får betala fondavgift för Gond Fond och i de fonder God Fond investerar i.

– Vi eliminerar fondavgiften i de fonder vi investerar i, så att våra fondsparare endast betalar fondavgift till God Fond.

God Fond gör avtal med de underliggande fondernas fondbolag. Avtalen innebär att God Fond får rabatter/kickbacks mot ordinarie priser.

– Den ersättning som vi, efter rabatter, betalar, belastar sedan vårt fondbolag och inte fonden – det vill säga spararna.

– Detta förtydligar också din andra fråga nämligen den om erfarenhet – i alla fall berör den temat: Vi köper nämligen indirekt förvaltningstjänster av andra fondbolag, säger Krook.

Så funkar det

Först startade Krook stiftelsen Good Cause med gåvor på 11 miljoner kronor för att kunna starta God El.

God El startade sommaren år 2005 med målet att ha 20.000 kunder efter två år. Nu har det gått 3,5 år och bolaget har fått in drygt 75.000 kunder.

Konceptet är att köpa in el på elbörsen till marknadspris, sälja det vidare till kunderna för samma pris plus en månadsavgift på 29-79 kronor beroende på elförbrukning.

Förhoppningen är sedan att God El ska visa vinst efter avdrag för kostnader såsom kundservice, marknadsföring, och administration, och av vinsten ge en utdelning till stiftelsen beroende på hur stor utdelning God El anses klara av.

Utdelningen går sedan oavkortat till välgörande ändamål. Kunden själv får välja till vilken välgörenhetsorganisation som den kundens del av utdelningen ska gå. Varje kund påverkar vart välgörenheten ska gå med sin andel av totala antalet kunder.

Målet är att God El ska kunna dela ut 200 kronor per kund och år till stiftelsen. Om God El når sitt långsiktiga mål att öka till en halv miljon kunder innebär det alltså 100 miljoner kronor per år till välgörenhet.

Utfallet för God El har varit en vinst på 4,4 miljoner kronor år 2007, av vilket bolaget år 2008 gav en utdelning till stiftelsen på 2,2 miljoner. Härav valde kunderna att skicka drygt hälften till SOS Barnbyar, och resten till andra välgörenhetsorganisationer.

Avsikten i år är att dela ut 3,3 miljoner kronor till välgörenhet, från fjolårets vinst.

För att starta God Fond har 3 nya miljoner kronor skänkts till Good Cause-stiftelsen, varav en halv miljon kommer från Stefan Krook, en miljon från hans föräldrar, och 1,5 miljon från blivande H&M-vd:n Karl-Johan Persson.

Tanken med God Fond är att starta en aktiefond som ska äga både svenska och utländska aktier. Det ska vara en bred aktieportfölj som grovt sett återspeglar börsindex, kanske med lite annorlunda aktieinnehav.

Placeringarna kan men behöver inte följa SRI-riktlinjer, det vill säga "Socially Responsible Investing" vilket innebär konsekvenser för vilka aktier fonden köper.

Och inte minst intressant för investerarna är att fonden kommer att ta ut en årsavgift på 0,85 procent, medan svenska fonder enligt Krook i snitt tar ut en årsavgift på 1,42 procent – nästan 70 procent mer än God Fond.

Krook håller nu själv på för fullt att jaga kapital från investerare till God Fond. Riktmärket är att fondbolaget God Fond kommer att få täckning för sina kostnader, om fonden har ett kapital på en halv miljard kronor.

Med ett kapital på en miljard, kommer det finnas utrymme för fondbolaget att ge välgörenhet på 2 miljoner kronor per år.

Planen är nu att God Fond ska komma igång under andra kvartalet, och målet är att fonden ska komma upp i ett kapital på en halv miljard kronor inom 1,5 år.

Precis som för God Els kunder blir det God Fonds kunder som styr vart välgörenheten ska gå. Men till skillnad från God El där varje kund får bestämma över sin proportionella andel av välgörenheten i relation till antalet kunder, så får kunden i God Fond bestämma över sin andel av välgörenheten i relation till kundens andel av fondens kapital. Ju mer kapital du pytsar in till fonden, desto större del av fondens välgörenhet får du alltså inflytande över.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons