Förr talade man om att få upp flåset, det ansågs bra för konditionen.

Nu sitter folk och mediterar eller viker sig dubbla på yogamattan.

Flås är ute.

Flow är inne.

Men vad är flow egentligen?

Om man ska hitta sitt flow, kan det ju vara bra att veta vad det är för nåt. Annars kanske man inte känner igen det om det skulle göra sig ett besök.

Flow är flyt.

När allt stämmer, man glömmer tid och rum och går helt upp i sin aktivitet, får en känsla av full kontroll och världen utanför inte betyder något, när handlingen är sitt eget värde. Då är det flow.

Det är inte så nytt som man kan tro. Redan på 70-talet beskrev forskaren Mihály Csíkszentmihályi flow som ett mentalt tillstånd som upplevs som starkt positivt och för sin egen skull. Ja, han heter så, flow-mannen, han har ett tjeckiskt ursprung och alla bokstäverna i efternamnet ska med. Det tog 30 år för mig att lära mig stava hans namn.

Flow är lättare att både skriva och säga.

Men desto svårare att känna.

En vanlig missuppfattning är att flow är samma sak som objektiv topprestation, peak performance. Man kan prestera bra under flow, men det är inte nödvändigt för att uppnå känslan.

Däremot har flow betydelse för prestationen. Det finns ett samband, men exakt hur det ser ut är inte riktigt kartlagt. Det intressanta är att flow är till för alla, det behöver inte handla om elitnivå. Kopplingen mellan flow och måluppfyllelse är oberoende av kompetensnivå. Inom sporten är det inte bara OS-mästare som kan uppleva flow, utan lika gärna siste avbytare i korphandbollen.

Eftersom du fortfarande hänger med i den här krönikan ska du få belöning.

Nu kommer det.

Så här hittar du lättare ditt flow.

För några år sedan presenterade nämligen han med det långa namnet, Csíkszentmihályi och en kille som heter det betydligt enklare Jackson en modell för flow, den s k flowkvadranten.

Den består av två korsande axlar: hög utmaning respektive hög skicklighet. Axlarna bildar fyra fält. När du upplever låg utmaning + känner låg skicklighet uppstår snarare apati än flow. Om kraven är höga och skickligheten låg känner du rädsla, vid låg utmaning+hög skicklighet blir följden leda eller avkoppling.

Först när du känner både hög utmaning och upplever dig kompetent som flow kan uppstå.

Det handlar alltså om att stämma av krav med kompetens, så att den utmaning man ger sig ligger precis och kittlar i överkanten på de förutsättningar man har.

Genom att försöka hitta sitt flow, får man ett slags kvitto på att man ger sig själv rätt krav i förhållande till vad man kan. Flow kan ju inte uppstå med för låga, eller alltför höga krav. Därför blir flow också ett sätt att läsa av hur man ligger till på sin egen kravskala. I den meningen är flow ett sätt att arbeta med att förbättra sina prestationer, att hela tiden sätta kraven så att man anstränger sig och utvecklas, men inte så högt att de skapar rädsla.

Olika studier har försökt fånga vad som utmärker idrottare med flow. De har bl a funnit att flow har samband med högre självförtroende före tävling, god uppfattning om sin egen förmåga, målorientering, låg ångestnivå, god känsloreglering, positiv inre dialog, och mindre av negativa tankar. De som oftare upplever flow utmärks av att de har hög självtillit till sin egen kompetens och att de drivs av en inre motivation.

Så det är bara att sätta igång.

Flow me!