Hur ska man tänka för att känna sig motiverad och samtidigt boosta andras energi och arbetsglädje?

Anna Tufvesson ger sina bästa tips i sin senaste bok "Aktivt medarbetarskap – Ta ansvar och utvecklas på jobbet", som kom ut i juni (Liber). 

– Alla bör ställa sig frågan "vilken slags medarbetare vill jag vara?" Vi skapar arbetsmiljön tillsammans och vi påverkar varandra mer än vad vi tror. Om jag är glad och positiv kan jag bidra till mina kollegors glädje och motivation jämfört med om jag klagar och gnäller, säger Anna Tufvesson till Realtid.se. 

"Arbetsglädje" handlar enligt Anna Tufvesson inte om att springa runt och känna sig glad hela tiden utan snarare om att man har en positiv känsla  och känner att man har ett meningsfullt arbete där man känner sig uppskattad av andra. 

Att bidra till andras arbetsglädje kan man göra på olika sätt. 

I boken ger Anna Tufvesson följande tips:

• Leta efter tillfällen att ge varandra positiv återkoppling.
• Lyssna och ställ intresserade frågor till kollegor som visar att du bryr dig om det som de arbetar med eller vad som händer i deras liv.
• Dela med dig generöst av dina kunskaper och erfarenheter.
• Var beredd att hjälpa dina kollegor även om det inte är ditt direkta ansvar.
• Leta aktivt efter lösningar på problem som uppstår.
• Prata med och inte om kollegor när samarbetsproblem uppstår.
• Ha ett vänligt bemötande. 

Anna Tufvesson poängterar också skrattets förlösande kraft.

– Att skratta på arbetet bidrar till ökad trivsel! Skratt på jobbet bidrar till företagets lönsamhet, bland annat därför att vi upplever att vi har ett större inflytande på vår arbetsplats och för att vi visar att vi tycker om våra kollegor när vi har roligt ihop. 

I genomsnitt skrattar vi fem gånger per dag på arbetet, konstaterar Anna Tufvesson  i sin bok. Den bransch där man skrattar allra mest är vård och omsorg. Troligtvis beror det på att man inom denna bransch ständigt är i rörelse och har många nära möten med människor. Det är också visat att personer med högre utbildning skrattar mindre på jobbet och att chefer skrattar mer än anställda. 

Ofta brukar vi belasta vår chef när vi inte trivs. Men,  Anna Tufvesson menar att medarbetarna har minst ett lika stort ansvar som chefen har. 

– Vi har alla ett ansvar för att sprida trivsel på arbetet –  chefen såväl som medarbetarna. Allt för mycket ansvar läggs på chefens axlar. Vi behöver prata mer om "medarbetaransvaret".

Precis som chefer får utbildning i ledarskap menar  Anna Tufvesson  att det är nödvändigt att organisationer låter sina medarbetare gå kurser i "medarbetarskap". 

–  Det är ingen som förväntar sig att chefer ska vara duktiga i ledarskap från början. Det är något som man måste träna på och det satsas också mycket på det. På samma sätt är det inte självklart att alla vet hur de ska vara goda medarbetare. Det måste man också öva på. Genom att utbilda, träna och reflektera över medarbetarskap tror jag att vi kan skapa en bättre arbetsmiljö. 

Att investera i arbetsmiljön är en välinvesterad investering, visar olika studier. I boken "Aktivt medarbetarskap" hänvisas till en studie av Malin Lohela Karlsson (Angelöw 2015) som visar att ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger på 30-40 procent per arbetad timme. Det blir i snitt 12-16 timmars bortfall i veckan per person.  

Hur bör man tänka om man upplever arbetsmiljöproblem?

– Då ska man försöka förändra det man kan. Kan man inget förändra måste man försöka att acceptera situationen och kan man inte göra det, ja då är det nog bäst att man ser sig om efter en annan arbetsplats. 

Man brukar prata om att medarbetarna är beroende av sin chef. Är det även tvärtom – att  chefen är beroende av sina medarbetare?

– Ja, så är det i allra högsta grad. Som medarbetare bör man vara transparent mot sin chef och ge återkoppling på vad som fungerar och vad som inte fungerar så bra. Då ger man chefen förutsättningar att göra ett bättre jobb.

Hur skapar man balans mellan fritid och jobb?

– Det gör man genom att sätta sina egna gränser. Ofta har man en känsla av att man aldrig blir klar, utan alltid kan jobba mer. Man bör komma ihåg att många saker är självvalda. Man kan nästan alltid välja att göra saker på ett annorlunda sätt, men då måste man också ta ansvar för sina val. 

Är det viktigt med sociala aktiviteter tillsammans med kollegorna?

– Ja det är viktigt, eftersom man lär känna varandra bättre då. Men, eftersom sociala aktiviteter ofta äger rum på fritiden är det viktigt att det ska vara acceptabelt att avstå från att delta. Det är också viktigt att inte förvänta sig att det är chefens ansvar att anordna denna typ av aktiviteter utan ofta ankommer det på medarbetarna själva. 

För att bidra till sin egen arbetsglädje kan man enligt Anna Tufvesson sträva efter att uppnå så många av följande punkter som möjligt:

• Arbetar jag med det jag tycker är meningsfullt och stimulerande?
• Stämmer mina personliga värderingar överens med organisationens?
• Är jag delaktig i de frågor som är viktiga för mig?
• Har jag tydliga uppdrag och mål att jobba mot?
• Tar jag ansvar för min arbetsmängd och arbetstakt?
• Provar jag regelbundet nya arbetsuppgifter och utmaningar?