- Publicerad
Hanteringen av finanskrisen 2008 får beröm, men Riksbanken insåg för sent vidden av euroområdets problem. Utvärderarna är också kritiska till tonläget mellan ledamöterna som de bekriver som burdust.
Finansutskottet har låtit två externa experter att utvärdera Riksbankens penningpolitik 2010-2015.
I rapporten lämnar utvärderarna Mervyn King, ex-chef på Bank of England, och Marvin Goodfriend, professor vid Carnegie Mellon University i USA, 15 rekommendationer till riksdagen, regeringen och Riksbanken. De har därtill kommit fram till sex huvudsakliga slutsatser.
Till att börja med berömmer de Riksbankens hantering av ekonomin efter finanskrisen 2008. Utvärderarna anser att det var rimligt att Riksbanken höjde styrräntorna från 0,25 till 2 procent.
Däremot menar de att Riksbanken för sent insåg hur omfattande problemen var i euroområdet, med följden att den dröjde för länge med att sänka räntorna.
”Det är frapperande hur mycket tid samtliga ledamöter i direktionen ägnade åt att fundera över den framtida reporäntebanan och åt att redogöra för sin syn på hur reporäntan borde utvecklas under de kommande tre
åren. Det är något surrealistiskt över den precision med vilken enskilda direktionsledamöter uttalade sig om den framtida reporäntebanan med tanke på hur oviss framtiden var och det faktum att marknaden i sina egna förväntningar inte fäste särskilt mycket avseende vid den publicerade räntebanan”, skriver utredarna i rapporten.
De kritiserar också tonläget mellan direkationsledamöterna under 2012 och 2013 då det rådde stor oenighet om räntesättningen och penningspolitikens mål.
”Olika uppfattningar och bedömningar (…) måste uttryckas på ett sätt som främjar det gemensamma uppdrag som ledamöterna har tagit sig an. Det var inte bra att protokoll och intervjuer med direktionsledamöter gav prov på ett burdust tonläge som är ovanligt i den offentliga debatten i Sverige.
Det var inte bra att protokoll och intervjuer med direktionsledamöter gav prov på ett burdust tonläge som är ovanligt i den offentliga debatten i Sverige.
Finansutskottet ska nu skicka ut utvärderingen till olika remissinstanser. Därefter ska utskottet behandla utvärderingen och remissvaren.
Det görs bland annat vid en öppen utfrågning i maj och i ett betänkande som behandlas av riksdagen i juni.
Detta är finansutskottets tredje externa utvärdering av penningpolitiken.
