Finans Nyhet

Regeringen får svidande kritik om kreditsystemet

EU-kommissionen. Foto: Stephane Mignon.
Publicerad

Den svenska finanspolitiken främjar ökad skuldsättning. Samtidigt har regeringen reagerat svagt, enligt EU-kommissionen. ”Åtgärderna har främst fokuserat på makrotillsyn”.

Realtid.se

Trots att de svenska hushållens skuldsättning har skenat kvarstår många starka incitament för att skuldsätta sig för svenskarna. Det beror bland annat på skuldfrämjande finans- och bostadspolitik, anser EU-kommissionens fördjupade landsrapport om Sverige.

 Så väl eftersatt bostadsproduktion som ränteavdragen utmålas i kommissionens rapport som förklaringar till att skuldberget fortsatt växa i ökad takt under 2015. Dessutom uppges det svenska systemet för fastighetstaxering, som till delar är regressivt, innebära att investeringar i dyrare fastigheter premieras samtidigt som reavinstskatten, den så kallade flyttskatten, kommer i vägen för ett mer effektivt utnyttjande av det befintliga fastighetsbeståndet. Rapporten pekar också ut de låga räntorna, i kombination med gynnsamma kreditvillkor, som ett incitament för svenskarna att ta lån. Potentialen för ytterligare utökning av skuldsättningen följer också av möjligheten att belåna sig mer än bolånetaket medger genom lån utan säkerhet.  Regeringens svar på situationen beskrivs i rapporten som ”begränsat”. ”Åtgärderna har främst fokuserat på makrotillsyn”, skriver EU-kommissionen som bland annat räknat in FI:s bolånetak och förslaget om amorteringskrav i analysen. ”Till skillnad från Sverige har flera andra medlemsländer med hög skuldbörda vidtagit åtgärder för att bromsa skatteavdragsrätten eller för att höja den återkommande fastighetsskatten”. Till exempel har Spanien och Irland avskaffat räntelättnaderna helt och håller för nya lån sedan 2013 medan Danmark, Finland och Nederländerna har infört begränsningar av avdragsrätten.” Bostadspriserna så gott som oavbrutna ökning de senaste 20 åren uppmärksammas också i rapporten som ett område där Sverige sticker ut bland EU-länderna. I de flesta andra länderna har ”betydande” priskorrigeringar inträffat under de senaste tio åren. Sverige tillhör det fåtal länder där priserna ännu inte har nått sin topp och där ingen korrigering väntas på kort sikt. En konsekvens av utvecklingen är att Sverige nu listas som ett av de EU-länder vars ekonomiska stabilitet är mest exponerad mot bostadsmarknaden. Förhöjda risker för stabiliteten följer bland annat av genomgående "övervärdering av bostadspriser kombinerat med skenande prisökningar, hög skuldsättning bland hushållen, höga bolånestockar”  och en ökad skillnad mellan belåning och inkomster. Samtidigt som EU-kommissionen riktar kängan åt regeringen och ansvariga myndigheter för hanteringen av bo- och kreditmarknaden så får bankerna en dunk i ryggen. ”Makrotillsynsåtgärderna som har vidtagits har inte lyckats tygla den ökande efterfrågan på bolån. Hypotekslån utgör en väsentlig och växande del av de svenska bankernas tillgångar. Deras goda kvalitet är en stor styrka för banksektorn och har gjort att bankerna toppar EU-ligan avseende lönsamhet."

Annons