I tisdags publicerade Realtid.se en rapport från Storbritannien som i princip gick ut på att invandringen i landet kostar mer än det smakar. Rapporten har splittrat det politiska etablissemanget men sådana uträkningar är nödvändiga, menar den svenska samhällsdebattören och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

– Man måste kunna räkna på det som allt annat. Det var ju nyligen ett fall i Bromölla där man föreslog att man skulle räkna på vad invandringen skulle kosta för kommunen och det tycker jag är helt rimligt, säger han till Realtid.se.

Fast det beror på hur man räknar.

– När det gäller mjuka fluffiga saker som arbetslöshet och sjukskrivningar finns det olika sätt att räkna på. Som all annan ekonomisk aktivitet så går det säkert att räkna åt bägge håll beroende på vilka parametrar man väljer, säger Stig-Björn Ljunggren.

Trots det anser han absolut att man kan räkna på vad invandrare kostar samhället.

– Jag tycker det är rimligt.

Varför är det så känsligt?

– De politiska partierna i Sverige har ju länge försökt att undvika att tala om de här frågorna. Men när man dämpar då kommer känslorna som folk har tryckt ner – för att de vill vara väluppfostrade – finns ändå där.

Stig-Björn Ljunggren säger att folkpartiet har blivit kritiserade för att man börjat tala om frågor som språktest då kritiker har menat att en öppenhet kring sådana frågor kan leda till den mer främlingsfientliga debatt som råder i Danmark.

– Så fort man börjar pratar om någonting tabubelagt kommer saker och ting upp till ytan. Till mitten av sjuttiotalet var det inte tillåtet att säga knulla i tv – det är det ju i dag och vi ser ju vad som har hänt också.

Oavsett vad folk tycker om tabun bör de analyseras och diskuteras, anser Stig-Björn Ljunggren.

– Argumentet är att vi lever i ett samhälle som ska vara transparent.

Vilka andra grupper kan man räkna på?

– Alla möjliga. Pensionärer som bosätter sig i Spanien och åker hem igen när de ska bli behandlade. Vi skulle kunna räkna på Stockholm kontra Norrland, vad det kostar att ha Skåne i Sverige eller vad det kostar Skåne att ha Sverige?

En som har forskat kring vad invandringen har kostat Sverige är Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Sedan sjuttiotalet har han forskat om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden, hur den har förändrats över tid samt hur den offentliga sektorn har fördelat kostnaden mellan infödda och invandrare.

– På 60- och 70-talet var det så att invandrare hade en gynnsam ålderssammansättning. De flesta var i förvärvsarbetande åldrar och dessutom gick de ut på arbetsmarknaden omedelbart, säger Jan Ekberg.

Att nästan alla jobbade bidrog starkt bidrag till skatteunderlaget.

– Detta samtidigt som man inte tog så mycket i anspråk av den offentliga sektorn. Den sammansättningen tillföll den infödda befolkningen.

Vad som sedan hände från 1980 och framåt är att invandrarnas sysselsättningsläge har försämrats. Man nådde ett bottenläge på nittiotalet men det har blivit en förbättring de senaste tio åren.

– Fortfarande är arbetslösheten högre bland invandrarna men deras ålderssammansättning är mer gynnsam än bland de infödda.

Jan Ekberg betonar att även om invandringen har övergått från att vara en arbetskraftsinvandring, som den var på sextiotalet, till flykting- och anhöriginvandring har gruppen fortfarande en lägre ålder än infödda svenskar.

– Bara två till tre procent är över 65 år och bland den infödda befolkningen är det 18 procent, säger han. Men den höga arbetslösheten motverkar den gynnsamma ålderssammansättningen.

– Det har nu slagit över åt det andra hållet. Det blir en kostnad för de infödda i form av skatter och socialförsäkringsavgifter. Den mellanskillnaden på årsbasis är cirka 40 miljarder kronor.

Hur har du räknat?

– I de beräkningarna har jag inte tagit hänsyn till rikare kulturutbud eller fler maträtter. Jag har räknat kallhamrat på den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Alla poster i den offentliga utgiftssidan och sedan sett hur mycket de har betalat i skatter och socialförsäkringsavgifter.

Även barn till invandrare, det vill säga andra generationen finns med i statistiken.

Ser du några risker med den här typen av forskning?

– Nej, jag tycker det är bättre att lägga korten på bordet för i den främlingsfientliga debatten nämns mycket högre siffror.

Vad har du fått för reaktioner?

– Mest positiva. En del uppskattar att man försöker vara ärlig.

Jan Ekberg betonar att eftersom invandrare är yngre än infödda så handlar kostnaden snarare om en misslyckad integrationspolitik än immigrationen i sig.

– Skulle man lyckas med att få dem i förvärvsarbete i samma utsträckning som bland infödda skulle trenden vända igen. Arbetsläget är bättre nu än för tio år sedan.

Migrationsminister, Tobias Billström, Moderaterna har ju länge förespråkat arbetskraftsinvandring – hur har ni räknat på det?

– Moderaternas argument för arbetskraftsinvandring har inte varit främst samhällsekonomiska, utan har byggt på dels företagens behov av arbetskraft som det idag inom vissa yrken och sektorer råder brist på och dels på vår grundsyn om att människor som vill arbeta bör vara välkomna till Sverige, svarar Tobias Billström i ett mejl till Realtid.se.

– Kommittén för arbetskraftsinvandring, vars förslag regeringen nu till stora delar genomför, gjorde samhällsekonomiska studier av en ökad arbetskraftsinvandring.

Finns det några planer på en svensk motsvarande rapport som den i Storbritannien?

– Jag ser det inte främst som regeringens uppgift att bedriva forskning, det är våra lärosäten fria att göra efter egen vilja. Det finns exempelvis redan genomförda studier vid Växjö Universitet.

Vad finns det för felaktig politisk retorik kring invandrarfrågor i Sverige?

– Det finns tyvärr en syn på migration i Sverige som i allt för stor utsträckning präglats av en syn på invandring och invandrare som personer som ofrivilligt lämnar sina hemländer för att söka skydd i Sverige och därmed är offer, säger Tobias Billström.

– Debatten bör handla mer om migration som en positiv kraft i en allt mer globaliserad värld. Majoriteten av de människor som migrerar i världen gör det främst för att de vill söka sig en bättre ekonomisk framtid någon annanstans. Debatten i Sverige borde handla mer om hur vi kan dra nytta av denna kraft.