Annons

Annons

Pr-kupper i Haiti-katastrofens spår

Över hela världen rasar cyniska pr-kupper på Facebook. Grupper som säger sig bidra till nödställda har helt andra dolda budskap, säger juridiska it-experter som Realtid.se talat med.

Runt 200.000 svenskar gick med i Facebookgruppen där varje ny medlem skulle innebära att två kronor gick till nödens Haiti.

Men gruppen var en bluff och ingen verklig företrädare bakom gruppen har gått att nå. En anonym bidragsgivare skulle träda fram när gruppen hade nått 200.000 medlemmar, men det hände inte.

Anmäl dig till Teknik, Media och Telekom-nyhetsbrevet som kommer ut på tisdagar.

Annons

Annons

Facebookgruppen hette "2 kronor per medlem till jordbävningsoffren i Haiti" och frontades med kapad bild på Marika Hjertqvist, anställd på Smittskyddsinstitutet. En länk som skulle bevisa pengatransaktionen visade något helt annat, uppger Sydsvenskan.

Miljontals människor över hela världen har gått med i Facebookgrupper liknande den svenska bluffgruppen. På spanska finns Facebookgruppen som utlovar en dollar per medlem. Namnet på gruppen är "Por cada fan donarse 1 dollar a los afectados de Haiti" och gruppen har nära en halv miljon medlemmar.

Frontpersonen för en engelsk Facebookgrupp är en viss Jason Wang, som privat har 15 Facebookvänner. Han är administratör till gruppen "For every person that joins I will donate 25 cents to help Haiti". Orsaken till denna välgörenhet uppges vara ett arv som han vill dela med sig av. "I have recently inherited a large sum of money from my great aunt who dies three weeks ago, thus making this possible as I have surplus."

Ytterligare en grupp med närmare 300.000 medlemmar bär namnet: "Every person that joins we will donate $10 to help people in Haiti!"

Vad gäller den svenska bluffgruppen säger säger Karolina Lassbo, jurist på JCA Skarp Advokatbyrå att det enda som händer med personerna som startat gruppen är att de, enligt användarvillkoren blir avstängda från Facebook.

– Och då är det troligtvis ändå ingen riktig människa bakom gruppen, säger hon.

– Vad gruppmedlemmar kan göra är att gå ur gruppen snabbt som bara den.

Att personerna som startat gruppen har brutit mot användarvillkoren är solklart i och med att de misslett de som gått med i gruppen, men tyvärr riskerar de å andra sidan i princip ingenting, de blir svåra att komma åt.

– Den svenska gruppen har uppenbarligen använt sig av en bild som de inte får använda. Det är ett brott mot upphovsrättslagen, och därtill får man inte använda en annan persons namn och bild i reklam utan samtycke, säger hon.

Lassbo menar att en anledning till att dra igång dessa grupper kan vara att de egentligen vill göra reklam för något annat.

En sak att tänka på är också att det inte finns något som säger att den som startat en Facebookgrupp inte kan eller får byta namn på gruppen i efterhand. Tvärtom finns en funktion som enkelt gör att en grupp kan byta namn. Den som vill bli informerad om detta lägger till en inställning om att ett mejl ska skickas ut varje gång.

– Men det är skillnad på att byta namn och helt byta inriktning eller innehåll. Företrädare för en grupp får inte vilseleda användarna.

Daniel Tornberg är advokat på advokatfirman Marknadsrätt samt it-expert åt svenska Dataföreningen.

– Om personerna bakom skulle vilja ha pengar skulle det vara bedrägeri, som enligt straffskalan kan det i grova fall ge upp till sex års fängelse. Men de här grupperna ser mer ut att handla om vilseledande uppgifter, utan att innebära direkt egen vinning.

– Att en grupp vill komma upp i viss volym beror ofta på att de vill få fram ett budskap; det kan gälla politiska, religiösa eller kommersiella intressen.

Är det vanligt?

– Det blir allt vanligare.

Är det straffbart?

– Möjligen avtalsbrott om det bryter mot deras användarvillkor. Men att dolt försöka föra ut ett visst budskap på Facebook, i form av PR, reklam eller propaganda, det är normalt svårt att hitta ett straffrättsligt ansvar för det, säger Daniel Tornberg.

– Som enskild användare har man svårt att värja sig. Man bör ställa hårdare krav på Facebook om att de bör bli bättre på att övervaka det som sker.

Hur gick det med den kapade bilden på Marika Hjertqvist? Birgitta Brink är informationschef för Smittskyddsinstitutet.

– Den åtgärd vi har vidtagit är att via mejl i går den 19 januari, begära att administratören för Facebook skulle ta bort pressbilden på en anställd vid Smittskyddsinstitutet som hade felaktigt namn samt felaktigt uppgavs vara ansvarig för den aktuella sidan.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons