Den lägsta pensionsåldern kommer att höjas till 64 år inom ett decennium. Det skriver Pensionsgruppen i en debattartikel i Dagens Nyheter.

En höjning anses nödvändig för att pensionssystemet inte ska urholkas när vi lever allt längre. 

Höjningen sker successivt mellan 2020 och 2026. Samtidigt höjs också åldern för att få att att stanna kvar på arbetsmarknaden successivt till 69 år till 2023.

Åldern för att få rätt till garantipension höjs från dagens 65 år till 66 år 2023. Tre år senare kommer den att knytas till den fortsatta medellivslängdsökningen.

Exakt hur det ska gå till och hur stor del av livslängdsökningen som ska påverka den så kallade riktåldern, alltså den nya pensionsåldern efter 2026, är dock inte klart.

Undantag görs för personer som jobbat särskilt länge, minst 44 år.

Överenskommelsen kommer också att leda till att antalet PPM-fonder minskar avsevärt.

“Staten kommer ta ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas oseriösa aktörer i premiepensionssystemet. Som ett första steg ska Pensionsmyndighetens 30-punktsprogram införas snarast, samtidigt som hållbarhetskrav införs för samtliga fonder på fondtorget.

I ett andra steg kommer dagens öppna fondtorg göras om till ett tryggt fondtorg med kontrollerade och professionellt upphandlade fonder. En konsekvens av dessa åtgärder är att antalet fonder kommer minska avsevärt. Förvalet (Sjunde AP-fonden) är utgångspunkten i det nya premiepensionssystemet där staten ansvarar för att ge en kostnadseffektiv, trygg och stabil pensionsförsäkring med hög avkastning för de som inte vill välja”, skriver pensionsgruppen.