En färsk rapport från konsultfirman Capgemini uppskattar att så mycket som 10 procent av alla icke-kontanta betalningar genomförs utanför bankernas betalsystem.

Snabbfotade uppstickare som Klarna, Paypal och Izettle stjäl marknadsandelar.

Gunnar Berger, chef för Cash Management Solutions på Nordea, menar att det dels är en följd av ny lagstiftning, men att det framför allt beror på ny teknik.

– Teknikutvecklingen går fortare än någonsin på betalningssidan och nya, teknikorienterade bolag har hittat smidigare sätt att möta kundbehoven på. Samtidigt är många bankers system hopplöst föråldrade. Utvecklingen understöds dessutom av ny lagstiftning som gör det lättare för icke-banker att lansera betaltjänster, säger Gunnar Berger.

Han betonar att bankerna inte kan ”sitta still i båten” utan att de måste ta till sig den ny teknologin.

– Det går inte att bygga på nya skal utanpå gamla system längre, för då får vi en ohanterbar komplexitet till slut. Ett måste är att förbereda sig för den framtida totala digitaliseringen. Allt går mot att kunderna ska kunna gör allt helt elektroniskt. Men de system som vi byggde för 10-15 år sedan klarar inte det utan det krävs mer genomgripande förändringar och införande av ny teknologi på bred front för att kunna möta kundernas framtida behov. Många banker måste röja upp i maskinparken, säger Berger.

Han tillägger att bankerna dessutom måste släppa sin gamla strategi att ha helt egenbyggda och slutna system. Istället bör de köpa mer standardiserade plattformar från externa leverantörer och öppna upp systemen för direkt kommunikation med kundvänliga applikationer skapade av de nya teknikbolagen.

Mot bakgrund av det har Nordea startat ett omfattande program som syftar till att förnya och uppdatera bankens grundläggande datasystem.

Ett större antal betalningssystem i Norden och Baltikum ska bland annat ersättas av ett gemensamt system för hela Nordea. På lite längre sikt blir det även endast ett kontosystem. I dag har Nordea ett i varje land. Banken ska även bygga ett enda stort samlat informationslager (data warehouse) med information om kundernas alla affärer.

– Det handlar om att skapa effektivare processer i banken och förbereda för den framtida digitaliseringen, men även om att kunna skapa nya kundtjänster, säger Gunnar Berger.

Han anser också att bankerna på sikt måste anamma den nya molnlagrings-tekniken och hitta nya sätt att distribuera tjänster över internet.

– Då kan en bank bredda sitt utbud av lösningar och låta kunden själv välja de komponenter som stödjer just hans process istället för att behöva ta ett helt system i bruk. Molntjänster är dessutom billigare och lättare att uppdatera.

Men tekniken innebär även utmaningar. Till skillnad från exempelvis Klarna och Izettle så finns det tydliga regler för banker som bland annat innebär att de till exempel inte får spara data på servrar som finns i USA.

– Det finns mycket regleringar som hindrar banker från att göra nya saker.

Dessutom medför molnlagring en risk för bedrägeri och Berger påpekar att bankerna aldrig kan tillåta sig att kompromissa med kraven på säkerhet och kontroll.

En annan teknikutveckling som också är högaktuell för bankerna är så kallade öppna API:er. Det handlar om att skapa standardiserade gränssnitt som möjliggör för andra bolag att bygga program som pratar direkt med bankernas system.

– Då kan ett fintech-bolag exempelvis skriva en applikation för webb-handel som utför en betalning eller ställer en kontofråga för sin kunds räkning, förklarar Berger.

Den nya tekniken gör det också möjligt att flytta verksamhet utomlands. Redan i dag samarbetar Nordea med tre programmeringsbolag i Indien.

Banken har även flyttat en del av sin back office-verksamhet till Lodz i Polen där manuell hantering av bland annat felaktiga betalningar görs och kreditakter hanteras.

– All sådan hantering har vi flyttat till Lodz som är en universitetsstad med mycket kvalificerad arbetskraft.

Framöver bedömar Gunnar Berger att bankernas IT-avdelningar också reduceras, men han tror inte att de försvinner.

Anledningen är att en banks IT-avdelning är av stor strategisk betydelse och det finns dessutom ett värde i att ha viss utvecklingspersonal nära kärnaffären och nära de kunder som nya lösningar ska byggas för.

En annan intressant utveckling är blockchain. Nordea anslöt sig nyligen till ett nytt blockchain-samarbete mellan 25 storbanker.

Projektet syftar till att hitta gemensamma bankstandarder för teknologin som ligger bakom virtuella valutan Bitcoin. Nordea och SEB är hittills de enda nordiska bankerna i projektet.

– Vi ser både det här som en möjlighet att vara med och skapa standarder men också som ett sätt att lära oss mer om tekniken, säger Gunnar Berger.

Bankerna laborerar nu med olika blockchain-lösningar. Och enligt Berger handlar merparten av idéerna, än så länge, om att optimera bankernas backoffice-processer.

Han menar dock att det i förlängningen också kommer kunderna till del i form av snabbare och mer kostnadseffektiv hantering. Men också till nya, bättre kundtjänster.

Nordea har även dragit igång ett program med startup-bolag som ska uppfinna nya digitala tjänster för bankens kunder.

Över 170 startups från hela världen har ansökt till det så kallade Accelerator-programmet. Nu i november börjar företagen att arbeta i Nordeas lokaler i Vallila i Helsingfors.

– Vårt finanslabb syftar till att skapa en bredare flora av applikationer som kommer slutkund till del, säger Berger.

Capgemini menar att svenska bankar varit ganska sena på bollen vad gäller fintech. Håller du med om det?

– Ja, vi är böjda att hålla med, men vi har inga problem att springa i kapp, utan startade bara lite sent.

Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att länder som missade förra teknikvågen var snabba på fintech. Sverige låg i framkant under förra vågen och satsade mycket på att bygga bland annat internetbanker. Där var banker i Spanien, Kanada och Nya Zeeland sena, men de är istället först ut med fintech nu.

– Men svenska banker har en tung tekniktradition och har historiskt varit framstående teknikmässigt.