EU-kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier föreslår nya regler för revision och bolagsstyrning. Förslagen är en reaktion på finanskrisen, men ska inte bara gälla finansbolag utan även vanliga börsbolag.

Men trots avslöjanden om vad som händer när ett fåtal toppchefer hos bara fyra revisionsjättar är satta att granska stora delar av Stockholmsbörsen viftar ett enat etablissemang bort förslag om hur revisorernas trovärdighet kan återupprättas.

Revisionsjätten Deloitte har inte hittat något att ta till sig av i kritiken i svenska media mot revisorerna. Och Deloitte ser inga fördelar med EU:s förslag – bara byråkrati.

– Det är ett synsätt som är annorlunda mot vad vi svenskar är vana vid, säger Anders Hult, delägare på Deloitte, till Realtid.se.

EU vill ställa krav på vilka som ska granska börsbolagens redovisning. I Sverige väljer ägarna såväl styrelse som revisor genom att valberedningen nominerar kandidater till stämman.

Kvotering på agendan

Barnier föreslår nu att ägarna måste välja en ny revisor efter några år. Så går det till i Italien. Börsbolagen ska dessutom vara tvungna att släppa in ytterligare en revisor från ett mindre revisionsbolag. Så fungerar det redan i Frankrike.

Genom förslagen hoppas Barnier minska dominansen för de fyra största revisionsbyråerna Deloitte, PwC, KPMG och Ernst & Young.

Barnier föreslår även kvotering till företagens styrelser.

Men i Sverige avfärdas Barnier som ”klåfingrig” EU-byråkrat. Den bilden var företrädare för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Investor, PwC, Skandia Liv och även Justitiedepartementet överens om under ett seminarium hos SNS i förra veckan.

Också Bolagsverket ifrågasätter behovet och skriver att det handlar om ”onödiga administrativa bördor”. Den formuleringen återfinns ordagrant i remissvaret från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

”Klåfingrighet”

Revisorernas branschorganisation Far varnar för att låta förbudshetsen efter finanskrisen ”smitta över” på oskyldiga. Man viftar bort förslagen från EU som ”krångel” och ”övervakning” som skulle få ”stora konsekvenser för hela näringslivet”, i en debattartikel i Dagens Industri. Initiativkraft, kreativitet och framåtanda hotas hos företag i hela EU.

Anders Hult på Deloitte hävdar att det bara handlar om en medfödd vurm för byråkrati – att Barnier inte kan visa på något behov.

Skulle det vara något medfött?

– Ja, precis.

Ser du inga sakskäl för Barniers förslag?

– Jo, men det här förslaget som kom nu är mer en fråga till läsaren: ”Vad tycker du? Borde man inte göra så här?”

Kan det vara en nödvändig förutsättning i en demokrati?

– Ja, på det sättet är det en sund process, att den är öppen.

Men enligt dig handlar det om kulturella skillnader?

– Det finns en tillitskultur i Sverige. Vi gör saker och vi gör dom rätt och det blir bra. Vi är inte vana vid att formalisera. Vi nöjer oss med relationen och med resultatet. I andra kulturer vill man ha mer av dokumentation och fastställda procedurer. Det behöver inte vara fel, men när det kommer till oss kan det kännas övermäktigt. Ska man göra det så måste man också förklara vad motivet är.

Barnier visar i sina två så kallade green papers om revision och bolagsstyrning på en lång rad referenser som tar upp behovet av att slå vakt om revisorns roll som oberoende granskare och behovet av ett fungerande styrelsearbete.

Det är inte svårt att hitta fall där just det här brustit i Sverige. HQ Bank är kanske det mest uppenbara exemplet.

Felaktiga tolkningar

Hade Barniers regler kunnat förhindra kraschen i HQ? ”Ingen aning”, svarar Anders Hult. Men HQ ser han som undantaget som bekräftar regeln.

– Historiskt finns det ingen som hävdat att svenska börsbolag skulle vara behäftade med fel. Vi litar på den ekonomiska redovisningen. Sedan är det klart att det finns fall där det inte går rätt till. I en större population kommer det alltid att finnas en sådan situation.

Svenska Dagbladets Guldspade-belönade granskning av ”de fyra stora” visar att revisionsjättarna bidrar till att cementera maktstrukturerna i näringslivet eftersom man granskar sina egna konsulttjänster.

Till exempel är Deloittes vd Jan Berntsson på egen hand är ansvarig revisor i ett nittiotal bolag, varav tre börsnoterade: Atlas Copco, Elekta och Tele2.

Deloitte har aldrig bemött kritiken, men så här i efterhand säger Anders Hult att hela debatten bygger på felaktiga tolkningar:

– Där borde man gjort ett bättre grundarbete. Det byggde på en redovisningsteknisk fråga, säger han.

Hur ser du på att reportrarna får priser?

– Det vill jag inte kommentera, men då får man titta på hur den processen ser ut.

Hur ser du på behovet av att bryta dominansen för de fyra stora?

– Det är en fri marknad. Vi är positiva till konkurrens. Om de här nya reglerna är bra för kunderna och ägarna till bolagen – då är vi positiva förstås. Det är en marknadsfråga.

Anders Hult poängterar att hans eget område är bolagsstyrning och att han ogärna kommenterar frågor om revision.

Deloitte håller seminarium om just bolagsstyrning under tisdagen. Men detta har ingenting att göra med att hela det svenska näringslivet och statsapparaten nu kraftsamlar mot att få sina arbetsmetoder ifrågasatta av EU.

– Det finns absolut ingen sådan koordination. Det är en ren tillfällighet, säger Anders Hult.