Annons

Annons

KTH-forskare: Sverige kontantfritt om 15 år

Kontantanvändningen i Sverige är rekordlåg – och Swish driver på utvecklingen. Men det kontantfria samhället innebär också risker. Människor kan hamna utanför, enligt en ny rapport från KTH.

Om 15 år kan sedlar och mynt vara ett minne blott, enligt en Vinnova-finansierad rapport som Niklas Arvidsson tagit fram. Han är universitetslektor och docent i industriell dynamik på KTH i Stockholm.

– Kontantanvändningen i Sverige är låg ur ett internationellt perspektiv och den minskar. I dagsläget är värdet på utstående sedlar i förhållande till BNP i Sverige strax under 80 miljarder kronor, vilket utgör cirka 2 procent av BNP, medan motsvarande siffra i EU ligger på runt 7,5 procent, säger Niklas Arvidsson.

I rapporten har han studerat de svenska storbankernas mobila betalstystem Swish som ytterligare påskyndat den här förändringen.

– Swish fyller samma funktion som kontanter, eftersom värdet överförs direkt som när man betalar med en sedel. Det har också varit ganska enkelt för folk att lära sig att använda appen, säger Niklas Arvidsson som tror att Swish kan komma att inkludera butikstransaktioner och e-handel, vilket sannolikt medför att infrastrukturen för betalningar måste göras om.

De första stegen mot ett kontantlöst samhälle togs dock redan på 1960-talet i Sverige, enligt Arvidsson. Då började arbetsgivare sätta in löner på elektroniska konton.

– Bankerna ville få in fler kunder i sina system, samtidigt som arbetsgivarna hade ett intresse av att förenkla löneutbetalningarna. De tog därför tillsammans fram ett gemensamt förslag som facken ställde sig positiva till, berättar han.

Men i USA får många fortfarande sin lön i kontanter och på Irland betalas arbetslöshetsstödet ut på det sättet.

I Sverige har användningen av sedlar och mynt däremot minskat stadigt sedan åtminstone 90-talet. Då investerade många handlare och banker i kortlösningar och tog bort checkarna. Nästa fas inleddes runt 2007 efter att flera rån begåtts mot bussar, banker och värdetransporter.

– Fackföreningar inom bank- och finans, handeln och kollektivtrafiken började tala om kontanter som ett arbetsproblem. De ville inte att deras anställda skulle kunna bli utsatta för rån, uppmärksammade frågan och drev kampanjer om att kontantanvändningen borde minska, säger Arvidsson och tillägger att internetbankernas popularisering också minskat bruket av sedlar och mynt senaste åren.

Men i dagsläget är det Swish som utgör det största "hotet".

– Bankerna byggde upp den här tjänsten med målet att ersätta kontanter och den skulle därför efterlikna idén om att när man lämnar över en sedel lämnar man också över värdet.

Finns det liknande betaltjänster i andra länder?

– Ja, men det är ovanligt. I Danmark har man en liknande lösning, men som inte är riktigt lika snabb. Och i England finns det något som heter Faster Payments som vill påminna om Swish.

Hur kommer det sig att Sverige är i framkant på det här området?

– Det finns en lång tradition för bankerna att standardisera och effektivisera sina system. Dessutom var de svenska bankerna nog ganska utmanade av att kollektivtrafikbolag gav telekomföretag i uppdrag att leverera betaltjänster. Det skapade ett konkurrenstryck.

Arvidsson menar att det också finns en mognad hos de svenska konsumenterna och ett starkt intresse för mobilitet och mobiltelefoner.

– Sverige är ett ingenjörsland som är väldigt teknikintresserat och som ligger långt fram i den digitala världen. Då är det också lättare för bankerna att ta fram den här typen av tjänster. Dessutom har vi en väldigt stor smartphone-användning.

Vad finns det för risker med ett kontantlöst samhälle?

– Det kan leda till att människor som inte kan ta till sig nya teknologier hamnar utanför. Jag tänker på exempelvis äldre människor som saknar bankkonton eller mobiltelefon.

Han framhåller att länsstyrelser och Post- och telestyrelsen är medveten om och försöker hantera den här problematiken. Men det kan krävas större insatser än så, enligt Arvidsson.

– Staten kanske behöver ta ett ännu större ansvar och säkerställa att alla kan göra transaktioner. För utan den möjligheten kan man praktiskt taget inte leva idag. Man kan också tänka sig att staten stimulerar innovationer som ersätter kontanter, men som samtidigt är lättillgängliga.

Vissa tror att virtuella valutan bitcoin kan komma att revolutionera världens betalsystem. Niklas Arvidsson är dock inte lika positiv.

– Bitcoin är inte snabbare än till exempel Swish. En bitcoinöverföring kan ta allt från ett par minuter till upp till en timme, medan det med Swish tar ungefär två sekunder innan pengarna är på bankkontot. Bitcoin har även figurerat i organiserad brottslighet, försvunnit och stulits.

Han pekar också på att bitcoin i dag främst används av riktigt teknik- och dataintresserade personer, men inte av gemene man som även ofta efterfrågar insättningsgaranti. För bitcoin finns ingen sådan garanti.

Däremot tror Arvidsson mer på den så kallade blockchain-teknologin som ligger bakom den virtuella valutan bitcoin.

– Bankerna tittar nu på möjgligeterna att göra finansiella transaktioner på börser med hjälp av blockchain. Tekniken kan också komma att ersätta dagens globala betalsystem som främst är kopplat till Visa och Mastercard. Vill man bygga upp ett globalt alternativ skulle man mycket väl kunna använda sig av blockcahin-tekniken istället.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons