Annons

Annons

Sitewide generic

Roland Poirier Martinsson:

barn_534.jpg

De små kan ge oss viktiga lärdomar skriver krönikören Joanna Redebrandt Törngren, tidigare vd på Unga Aktiesparare. Foto: Privat

Ta rygg på dagiskidsen

Är du glad, inbjudande och nyfiken eller misstänksam och blängande? Delar du med dig eller håller du på ditt? Den attityd vi har får konsekvenser och här har vi mycket att lära från barnen menar Joanna Redebrandt Törngren. 

Joanna Redebrandt Törngren
Joanna Redebrandt Törngren

Joanna Redebrandt Törngren

Egenföretagare, investerare och småbarnsmamma.

Min man, vår snart två och ett halvt årige son Hector och jag var nyligen i Dubai. Hector träffade en brittisk flicka i samma ålder vid poolen, och kärlek uppstod. Det var så gulligt när de höll varandra i handen, jagade varandra, red kamel och åkte gummibåt tillsammans.

Det intressanta är att kärleken uppstod genom att vi föräldrar tvingade våra barn att vara generösa och dela med sig av sina leksaker vid poolkanten. Hade vi inte hjälpt dem på traven så hade de bråkat om grejerna. Det dröjde inte särskilt länge innan de upptäckte glädjen i att dela med sig och på så sätt glädja en annan liten person.

En tanke som slog mig där och då var att det nog inte bara är våra och andras småbarn som ogärna delar med sig – utan det nog är ganska naturligt att hålla på sitt om man inte fostrats till annat. Nästa tanke: Tänk hur mycket roligt Hector och den andra lilla flickan gått miste om ifall de hade bråkat om leksakerna istället för att dela med sig och leka tillsammans.

Annons

Annons

Den oundvikliga dagen för avsked kom alldeles för snabbt. Hector fick en puss av den lilla flickan. Han sa till sin pappa att han älskar henne. Jag tror att Hector hade hjärtesorg efter de skiljdes åt. Han var inte riktigt sig själv på några dagar. Själv var jag lite nedstämd på flyget hem. Jag kände verkligen med min lille son som skildes från sin första förälskelse. Min man däremot tyckte det var lika bra att Hector vänjer sig. Livet är hårt betonade han - i sann militäranda.

Och visst är livet hårt för många. Just därför tänker jag att man kan göra det man kan för att det ska bli lite mindre hårt. Som vuxen och professionell kan jag tyvärr inte bjuda med dig på en tur i min gummibåt eller ge dig en puss, men jag kan ge dig mitt allra bästa nätverkstips:

Ta rygg på de små och barnuppfostran, tänk på förälskelsen vid poolen i Dubai. Gå in i ett möte, eller ett samtal med inställningen ”vad kan jag bidra med?” snarare än ”vad kan jag få ut?” Försök att vara än mer generös och öppen i din vardag - dela med dig av exempelvis dina erfarenheter och dina kontakter. Jag lovar att du snabbt kommer att märka att du får mycket tillbaka och att tillvaron blir både roligare och lättare.

Jag tycker om alla barn, de är unika och fantastiska små skapelser – var och en på sitt vis. Men jag har funderat mycket på vad det är som får mig att tycka extra mycket om vissa barn? På Hectors förskola går världens goaste lilla tjej, de skolades in samtidigt. När jag hämtar Hector kommer hon springandes och ropar ”Hectors mammaaaa” samtidigt som hon ler världens största leende, kastar sig om min hals och ger mig en björnkram. Jag kan ju inte göra annat än att älska den lilla ungen, hon är ljuvlig!

Nu är jag ju en gift och gravid småbarnsmamma som varit i en relation de senaste nio åren så jag går ju inte ut, drinkar och träffar nya trevliga människor varje helg direkt. Men för tio år sedan gjorde jag det. Då tyckte jag att det var trevligt att möta personer som log mot mig, visade intresse för vem jag var och själva var öppna med vilka de var.

Vid närmare eftertanke resonerar jag på samma sätt när det gäller barn. Ett barn som är glatt, öppet och bjuder in mig i sin sfär får mig att direkt känna mig omtyckt och eftersom jag inte är mer än människa så tycker jag om att bli sedd och bekräftad - och tycker om den här lilla individen tillbaka.

Jämför denna glada och öppna lilla personlighet med någon som blänger lite misstänksamt och inte svarar på tilltal. Den sistnämnda få en kanske inte att känna sig särskilt uppskattad och därför naturligt inte heller framkallar några extraordinära eller översvallande positiva känslor.

Så fundera på hur du uppfattas. Är du den glada, inbjudande och nyfikna lilla ungen som alla älskar? Eller den misstänksamma som blänger och inte ställer några frågor? Och vad tror du det får för konsekvenser?

Joanna Redebrandt Törngren har tidigare varit vd för Unga Aktiesparare, chefredaktör för Stock Magazine och frilansat som ekonomijournalist för tidningen ”Passion for Business”. Hon är medgrundare till nätverken "Finanskvinnor Sthlm” och ”Det Goda Nätverket” (Hungerprojektet). Idag är hon egenföretagare, småskalig investerare och småbarnsmamma.

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna