Annons

Annons

Uvell.jpg

Markus Uvell är opinionsanalytiker och rådgivare.

Låt företagen vara företag

Markus Uvell om den nya trenden att låta företag genomföra politik som inte riksdagen mäktar med.

Markus Uvell

Markus Uvell

Opinionsanalytiker och rådgivare

Förra veckan stod det klart att regeringens prestigefyllda proposition om nya regler för offentlig upphandling – som bland annat inkluderar krav på kollektivavtal – saknar stöd i riksdagen. Detta då även Sverigedemokraterna avvisat förslaget, vilket Allianspartierna redan tidigare gjort.

Själva sakfrågan har diskuterats ingående, ofta i mycket högt tonläge. Men det allra mest illavarslande med förslaget är inte egentligen att det vore ett dråpslag mot framförallt mängder av småföretag och att det underminerar den svenska modellen. Nej, det största problemet är att förslaget är del i en ny trend: att låta företag genomföra politik som riksdagen inte mäktar med.

Förslaget att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar är en milstolpe så till vida att det inte har något att göra med kvaliteten på det som upphandlas. På samma sätt är det med idén att ställa krav på att upphandlade företag har en viss andel utlandsfödda eller funktionsnedsatta anställda. Koppling saknas till den vara eller tjänst som upphandlas, istället handlar det om allmänna politiska krav.

Annons

Annons

Det är en mycket oroväckande trend att företagen allt oftare används som verktyg för att förverkliga politiska ideal, även sådana som inte har något alls att göra med företagens situation. Offentlig upphandling är särskilt effektivt i detta avseende.

Den offentliga marknaden är stor, varje år köper det offentliga Sverige varor och tjänster för runt 600 miljarder kronor. Företag som vill få en chans att sälja till stat, kommun och landsting har bara att rätta sig i de krav som ställs. Om inte ansvariga politiker begränsar kraven kan en utpressningsliknande situation skapas.

Den store sociologen och politiske tänkaren Hans L Zetterberg, som sorgligt nog gick bort häromåret, beskrev hur samhället består av sex olika sfärer: politik, ekonomi, vetenskap, konst, religion och moral. Zetterbergs budskap var inte enbart att alla sfärerna är viktiga, utan också att varje sfär har sin egen logik som behöver respekteras och hållas isär från de övriga.

Dagens Sverige ligger tyvärr långt ifrån Zetterbergs ideal. Politiken flyter in i varje annat område och ökar sin kontroll, många samhällsfrågor diskuteras som om politik och ekonomi vore de enda perspektiv som existerar. Idén att bedriva politik via upphandlingsregler är ett övertydligt exempel på just det Zetterberg varnade för.

Det finns många problem med denna trend.

För det första: När företagen blir politikens verktyg skadas de. Istället för att konsekvent sträva efter att göra kunder och aktieägare nöjda ökar företagen då sitt fokus på att tillfredsställa nyckfulla politiker. Att ligga rätt i relation till det senaste politiska modebegreppet blir viktigare, att skapa värde för kunder och aktieägare blir mindre viktigt.

För det andra: En sådan sammanblandning av politikens och ekonomins logik skadar också politiken. Beslut som fattas i politiska församlingar har den fördelen att ansvaret är tydligt och det är uppenbart vem som bär skulden om besluten visar sig vara skadliga. När politik förverkligas av företag som vill tillfredsställa offentliga upphandlingsbyråkrater blir ansvaret otydligt, och skulden svår att fördela.

Förtroendet för vårt politiska system behöver tydligare ansvar för fattade beslut och dess konsekvenser, inte politiker som lägger ut politiken på entreprenad och själva smiter från ansvaret.

För det tredje: Politiska förändringar som åstadkoms genom att upphandlingsregler tvingat fram dem är inte särskilt robusta. Det finns många goda argument för företag att teckna kollektivavtal, men det måste ske av genuin vilja istället för att tvingas fram. På samma sätt är det förstås utmärkt om företag anställer utlandsfödda eller personer med funktionshinder, men om det ska bli långsiktigt måste skälet vara ett genuint behov.

För det fjärde: att göra företagen till politiska verktyg är även demokratiskt tveksamt. Ett avgörande inslag i varje fungerande demokrati är minoritetsskydd, att inte vilka beslut som helst kan fattas mot minoritetens vilja och att även den som företräder en minoritetsuppfattning får sina rättigheter respekterade.

Om upphandlingsreglementet används för att ställa ovidkommande politiska krav betyder det att företagare som inte kan acceptera den politiska prioriteringen inte får delta i upphandling. Det är orimligt. Tvärtom borde det vara en självklarhet att alla företagare som uppfyller kraven på det som upphandlas ska kunna komma i fråga, oavsett deras politiska uppfattning.

Så det är sammanfattningsvis mycket välkommet att regeringens försök att omvandla Sveriges offentliga upphandlingar till politiska verktyg ser ut att skrotas. Men det har inte skett för att regeringen och dess meningsfränder har ändrat uppfattning, utan för att de saknar stöd i riksdagen.

Så vi kan räkna med nya förslag i samma riktning, så håll ögonen öppna. Då är det viktigt att näringslivet står emot, även om de morötter som dinglas framför näsan kan vara lockande och den piska det hotas med är skräckinjagande. Låt företagen vara företag.

Markus Uvell är fristående opinionsanalytiker och rådgivare, tidigare bland annat vd för Demoskop, United Minds och Timbro samt Sverigechef för Kreab.

 

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna