En aktivt förvaltad Sverigefond är i genomsnitt 1 procent dyrare än en passivt förvaltad, enligt FI. Men på lång sikt medför den ynka procenten ändå att spararen går miste om stora belopp.

Det framgår av FI:s konsumentskyddsrapport som presenterades på "Konsumentskyddsdagen 2016" i Stockholm på tisdagen.

Malin Omberg på FI.

Trots det har en majoritet av svenskarnas sina pengar i dyra aktivt förvaltade fonder. Detta trots att mycket forskning tyder på att det är oerhört svårt att lyckas med aktivförvaltning, samtidigt som de högre avgifterna i regel äter den eventuella avkastningen.

– Om man som fondbolag tror att man kommer att leverera ändå så har man ett stort ansvar för att vara tydlig med hur förvaltningen ser ut. Man måste vara transparent, säger Malin Omberg, områdeschef för konsumentskydd på FI och fortsätter:

"Bara 10-20 personer klarar aktiv fondförvaltning"

Men i en FI-undersökning från 2015 visar att förvaltare skönmålar sin aktiva fondförvaltning utåt. I bolagens egna riktlinjer framgår det dock tydligt att de inte räknar med att de aktivt förvaltade fonderna kommer att avvika särskilt mycket från index.

– Och jag kan förstå varför man hamnar där, för det är väldigt knepigt att leverera en aktiv förvaltning, säger Malin Omberg. 

FI:s generaldirektör Erik Thedéen delar den bilden.

– Aktiv förvaltning är extremt svårt. Det kanske bara är 10-20 personer som klarar det i Sverige. Samtidigt säger många forskare att det är omöjligt. Men jag tror ändå att några få lyckas bra med det, säger han.

För att öka transparensen har FI efterlyst tydligare fondfaktablad så att konsumenterna kan utvärdera produkterna de köper. Myndigheten vill också se mer relevanta jämförelseindex och att den aktivt förvaltade delen redovisas i årsberättelsen. 

Höga provisioner till rådgivareFI efterlyser också striktare reglering av provisioner till finansiella rådgivare. Och på sikt hoppas myndigheten att provisionerna försvinner helt. 

–  Vår kartläggning visar att får du rådgivning väljer du dyrare fonder. Det är ett faktum, säger Malin Omberg och fortsätter:

– Rådgivaren ska se till konsumentens bästa och för att klara det måste man få oberoende rådgivning, alltså en rådgivning där man inte har särskilda incitament att rådgiva kring särskilda produkter, leverantörer eller priser som genererar större intjäning till en själv. Men i dag bygger rådgivningsmarknaden på provisioner, vilket innebär väldigt stora intressekonflikter. 

FI:s kartläggning av värdepappersbolag och försäkringsförmedlare visar att att det inte är ovanligt att den som rådger kring en fondförsäkring får en 5-procenting up front-ersättning eller direktbetalning efter att produkten tecknats. 

– Om du till exempel har en årspremie på 40.000 kronor och du ska spara i tio år så innebär det att 20.000 kronor går rakt ner i rådgivarens ficka vid rådgivningstillfället och därutöver tillkommer en rörlig ersättning.

– Det krävs därför en uppstramning och stora förbättringar för konsumenten framöver. Annars är det ingen rådgivning värd namnet, då är det försäljning.