Under 2016 genomfördes 16 offentliga bud i Norden till en median budpremie om 14,4-18,1 procent över aktiekursen under tre tidsperioder innan budets offentliggörande. Perioderna som analyserats är aktiepriset en dag, en vecka eller en månad före budet. Det ska jämföras med toppnivåer runt 2012 då motsvarande siffra varierade mellan 33,3-40,4 procent.

Budpremierna är nu på rekordlåga nivåer och motsvarar dem före finanskrisen 2008/2009. Det är också ett flertal transaktioner där budnivån ligger under aktiekursen en månad innan bud; fem av 16 transaktioner 2016 att jämföra med en transaktion under 2015 respektive 2014.

Hur kommer det sig att budpremierna var så mycket högre 2012 än vad de är nu?

– 2012 var ett exceptionellt år vad gäller budpremier, då fler än hälften av buden indikerade en budpremie över 40 procent av börskursen 30 dagar innan budet. Jag tror att en del av anledningen till denna höga nivå var att börsen hade en stark utveckling under 2012 efter ett svagt 2011. Detta bidrog säkert till att prisnivåerna behövde höjas rejält över rådande kursnivåer för att göra buden attraktiva i relation till bolagens kursnivåer innan nedgången året innan samtidigt som kurserna steg under transaktionsprocessen. Tittar vi på värderingsnivåerna under 2016 så är de historiskt höga, det tillsammans med en något osäkrare omvärldsbild gör att det inte är helt oväntat att budpremierna är ner 2016. Även om en nedgång med närmare 50 procent inte var helt väntat, säger Martin Ericsson, ansvarig för Corporate Finance på KPMG, till Realtid.se.

Martin Ericsson säger till Realtid.se att snittpremien för svenska bolag är högre än snittet för bolagen i de övriga nordiska länderna, vilket är en trend som KPMG även noterat i tidigare studier.

–  Det är svårt att dra några slutsatser om varför de svenska bolagen har en högre budpremier än i de andra nordiska länderna då det är ett relativt begränsat antal datapunkter. En faktor som jag tror spelar in är vilka sektorer som representeras i Sverige, flera läkemedelsbolag med Meda i spetsen, jämfört med till exempel Norge som har ett par transaktioner inom olja och gas industrin och fiskindustrin som är två segment med hög osäkerhet för tillfället, säger Martin Ericsson.

Stockholm är den marknad som toppar listan över flest publika bud, med nio stycken under 2016 jämfört med exempelvis tvåan Oslo med fyra stycken. Värderingsmässigt har buden under 2015-2016 gjorts till en medianmultipel på 12,5x EV/EBITDA, och 15,7x ifall vi tittar på genomsnittet. Även om det är ett begränsat urval så är det en tydlig minskning av medianmultipeln från 2015, som var 16,3x, till 2016 då den var 11,1x. Att transaktionsmultiplarna har minskat är en stor förklaring till att budpremierna är lägre.

KPMGs budpremiestudie analyserar de bud som offentliggjorts över marknadsplatsen Nasdaq OMX under 2016 och jämför dessa med de senaste 16 åren. I studien analyseras publika bud som överstiger 50 procent av aktiekapitalet.