Ålandsbanken siktar på att bli en ledande kapitalförvaltare i Norden och har sjösatt en ny filosofi och investeringsprocess som ska hjälpa bolaget att nå målet. När Realtid träffar förvaltningsorganisationen berättar de om arbetet som ledde hit och hur det nu är dags att komma ut på marknaden med det nya sättet kapitalförvaltningen ska bedrivas på.

För lite över ett och ett halvt år sedan plockades ett team från Alfred Berg med ett uppdrag att göra om förvaltningen: nuvarande cio:n Stefan Gothenby,  aktiechefen Albert Haeggström och försäljningschefen Fredric Andersén.  I höstas anslöt också räntechefen Mikael Rosell, som har ett förflutet på Barclays och ABN Amro i London.

– Vi fick ett bra mandat av styrelsen att ta ett omtag kring förvaltningen. Tidigare hade man två olika förvaltningsorganisationer – en i Stockholm och en i Helsingfors. Målet var att göra en organisation att supportera hela banken. Nu har vi en organisation på plats, en helt ny investeringsfilosofi- och process. Hur vi tycker man bör bedriva kapitalförvaltning ligger till grund för detta, säger Gothenby.

Filosofin beskrivs som "sunt bondförnuft", eller som värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång.  Samtidigt vill banken vara tydlig mot kunderna om exakt vilken typ av förvaltning som ska förväntas. Det ska inte tas för stora risker och om investerare vill ha en förvaltare som är bättre än marknaden i slutskedet av en bull market så söker man sig inte hit, menar Albert Haeggström.

– För att förenkla det ska vi köpa när det är billigt, när andra inte känner sig beredda att ta risk och så ska vi sälja och stiga åt sidan när vi upplever att det är dyrt. Vi ska absolut inte vara de som säger att det är lite dyrt men att det kan gå lite mer. Det är inte vi. I fjol var vi fruktansvärt försiktiga, säger han.

Alla aktiefonder kan ha upp till 50 procent av kapitalet i kontanter så att banken kan ta ett steg tillbaka när bedömningen är att aktierna är övervärderade. Vilket majoriteten var förra våren, enligt Haeggström.

– Enligt vår modell så fanns det förra våren mellan 5 och 10 procent  av svenska aktier som inte var övervärderade. Därför hade vi då mer kassa våra aktiefonder. Men vi gjorde även detsamma i high yield-fonderna. Alla ställen där det fanns risk så ökade vi på kassorna, säger han.

Gothenby och Fredric Andersén uppger också att Ålandsbanken befinner sig i ett kapitalbevarande stadium för närvarande och har varit där sedan början på året.

– I vår övergripande allokering har vi gått ner till 30 från 55 procents aktievikt, och det på relativt kort tid.  Vissa förvaltare har flera olika filosofier men vi har en filosofi som är gemensam för hela förvaltningen, säger Andersén.

Förvaltningsstilen beskrivs vidare som en blandning mellan absolutavkastande och relativavkastande. Sett till olika faser i börsen så presterar Ålandsbanken som sämst så som läget var i början av förra året, när alla ville ta risk.

Haeggström menar också att risktagandet förra året saknar förankring i verkligheten och att det inte finns någon förklaring till varför börsen gick upp med 20 procent innan fallet drog igång..

– Januari till maj i fjol var vår värsta period. Det var då alla ville ta risk. Det var bara galen risk. Då sa alla "don't fight the Fed" och att man inte får någon avkastning på räntor. Vi undrade vad alla höll på med egentligen. Då var vi som sämst, men vi är som bäst nu. När alla plötsligt inser att aktierna är dyra. Men nu har vi börjat hitta vissa möjligheter. Nu finns det kanske 20 procent av aktierna som är ganska undervärderade. Volvo är ett sådant exempel, och Ericsson. Nu börjar vi köpa dem, men vi köper inte Assa Abloy eller SCA, som alla älskar just nu och säger att det är ett helt nytt bolag.

– Det är detta som skiljer oss och det ska kunderna veta. Det viktigaste är att den som vill vinna i långa loppet är den som låter bli att falla mycket när börsen faller. I Tour-de-France är det den som vinner i bergsetapperna som vinner och samma sak är det på börsen. Den som faller 35 procent när börsen faller med 50 procent – då räcker det med att man följer börsen upp när den stiger, man behöver inte slå börsen, så kommer man vara hästlängder före, säger Haeggström.

Hetsen kring techsektorn är inget som lockar just nu heller då värderingarna på senaste tiden varit skyhöga. Haeggström, som var techanalytiker 1999 till 2000 tycker att det på vissa håll i segmentet ser ännu galnare ut nu än då och att sannolikheten att tjäna pengar med de här värderingarna är väldigt liten.

– Men det är normalt att folk dras med. Sverige har varit bra på att elda på det här så jag är lite rädd att det kommer finnas en hel del människor som förlorar massor.

Med räntorna så låga som de är nu är det även viktigt att ha en dynamisk approach i ränteförvaltningen. Att vara aktiv och söka mervärde globalt är nyckeln till att vara "den stabila klossen i förvaltningen", menar räntechefen Mikael Rosell. Han är även kritisk till räntepolitiken i Sverige idag och menar att det finns en risk för bubblor.

– För mig har något gått fel, när räntan är nere på -0.5 men vi är ett land som i nominella termer växer med nästan 6 procent. Det hänger samman med en ovilja att på allvar ifrågasätta och förändra den i långa stycken mycket framgångsrika regelbaserade struktur vi haft sedan 90-talskrisen med inflationsmål, överskottsmål och utgiftstak. Men utmaningarna för den ekonomiska politiken är annorlunda nu. Risken för att vi bygger upp bubblor, inte minst på bostadsmarknaden, är uppenbar. Det är ju inte heller så att vi styr importpriserna från Kina eller oljepriset. Det finns en massa i det där som jag tycker är intressant, säger han.

Nu när strategin är klar siktar Ålandsbanken på att ta en marknadsandel på två procent i Sverige framöver. Det siktas mot plattformar och på klassiska Tier2 och Tier3-kunder på den institutionella sidan.