Sannolikheten att Nordea flyttar utomlands om regeringen höjer bankernas årliga resolutionsavgifter är “mycket, mycket stor”, konstaterade vd Casper von Koskull i en intervju med Dagens industri igår.

Nu får han mothugg av finansminister Magdalena Andersson (S), som understryker att en eventuell flytt skulle innebära minskade risker för svensk ekonomi.

Finansministern framhåller också att Nordeas ökade avgifter, i det fall förslaget blir verklighet, är en kosekvens av bankens omorganisation vid årsskiftet, där nordiska dotterbolag gjorts om till filialer.

“Det innebär ju också att riskerna för Sverige ökar, svenska skattebetalare står ju då för risken för Nordeas danska och norska kunder,” säger hon till TT.

Även statsminister Stefan Löfven (S) ger en släng av sleven.

“Vi håller på med viktiga investeringar i ett samhällsbygge, där vi alla får hjälpas åt och bidra. Finanssektorn är inte den som är den mest plågade", säger statsministern enligt TT.

Regeringen föreslog i februari en höjning av avgifterna som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven, efter att planerna på en särskild bankskatt skrotats efter kritik från flera remissinstanser.

En högre resolutionsavgift skulle slå särskilt hårt mot Nordea, Sveriges enda systemviktiga bank.

Enligt bankens egna beräkningar väntas avgiften öka från omkring en halv miljard kronor förra året, till mellan 5,5 och 6 miljarder 2019. En kostnadssmäll som von Koskull beskriver som “ohållbar”, trots en vinst på över 40 miljarder kronor förra året och en avkastning på det egna kapitalet på över 10 procent.

Enligt von Koskull har Nordea “absolut gjort klart” för regeringen att man nu överväger en omlokalisering av huvudkontoret, men en talesperson för banken vill inte kommentera vart flyttlasset kan tänkas gå.

Men förutsättningarna för ett uppbrott finns där, säger Per Strömberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

“Nordea är ju en internationell bank med mer flexibilitet än andra svenska banker att välja hemvist och vem man vill bli reglerad av”, säger han, och nämner Finland, där huvudägaren Sampo är baserad, som tänkbar hemvist.

“Men finländarna ska ju tycka det är ok också”, tillägger Strömberg.

Andra ställer sig mer frågande till Nordea-chefens utspel.

“Sådana uttalanden förekommer då och då och har gjort genom åren”, säger Lars Calmfors, professor vid Stockholms Universitet.

Även inom Socialdemokraterna har man svårt att bedöma allvarsgraden i Casper von Koskulls utspel.

“Min spontana reaktion är nog vänta och se, men om det ska föreställa ett försök att påverka politiken känns det ganska klumpigt”, säger en S-källa.

Jakob König, bankexpert på Sveriges Konsumenter, är inne på samma linje.

“Jag tror de biter sig i foten”, säger han. “Många kunder blir upprörda när de upplever att banken inte vill vara med och betala”.