Annons

Annons

Per_Clareus_534.png

Per Claréus, foto: Karl-Fredrik Olander

"Juridiken har blivit en viktig begränsningsfaktor i politiken"

"Juridiken och politiken hänger samman. Under de senaste åren har juridiken kommit att bli en viktig maktfaktor med större betydelse för politiken, inte minst på grund av vårt medlemskap i EU. Och ibland blir frågor, som till sin natur egentligen är politiska, juridiska". Det säger Per Claréus, Moderaternas nya chefsjurist, och efterfrågar fler kontaktytor där politiker och jurister kan mötas. 

Per Claréus har arbetat som Moderaternas chefsjurist i drygt en månad. Han var tidigare hovrättsråd vid Svea hovrätt, men saknar inte politisk erfarenhet efter att ha arbetat som pressekreterare åt dåvarande justitieminister Beatrice Ask. 

Vilka reaktioner möttes du av när det blev känt att du skulle lämna domaryrket för politiken?

– Av många betraktades jag som lite annorlunda. Det finns en grundhållning bland många jurister att man inte ska blanda juridik och politik, trots att områdena flyter in i varandra. Jag tror inte att min grundinställning som domare ändras för att jag arbetar politiskt. Jag tror däremot att politiken gynnas av att få in fler krafter med andra perspektiv. 

Varför blev det just Moderaterna?

– Jag har alltid sympatiserat med Moderaterna. I grunden handlar det om synen på individens frihet. Men jag lockas också av Moderaternas rättspolitik, som både står för en tydlig maktdelning och ökade insatser inom kriminalrättens område. Jag gillar  kombinationen av skarpare lagstiftning och straff men också brottsförebyggande åtgärder. Och så gillar jag att man inte är rädd för att tänka nytt och pragmatiskt. I det nya kriminalpolitiska programmet är det till exempel tydligt att de enskilda individerna sätts i fokus på ett tydligare sätt. Vid sidan av mer generella straffskärpningar för vissa brottstyper så ska återfall straffas hårdare. Där är ju individens skuld tydligare.

Hur skulle du vilja beskriva första tiden som chefsjurist hos Moderaterna?

– Tiden har varit spännande, eftersom den har varit så händelserik. Samma dag som jag tillträdde tjänsten började även Moderaternas nya partiledare, Ulf Kristersson, så det händer väldigt mycket i partiet just nu. 

Inget annat politiskt parti har en chefsjurist. Kan du berätta om din roll? 

– Tanken med min roll är att jag framförallt ska vara delaktig i att ta fram genomtänka och bra förslag inom rättspolitikens område. Jag kommer därför att vara involverad i policyutvecklingen och utforma förslag som är i samklang med Moderaternas värderingar. 

Vilka är de viktigaste rättsfrågorna för Moderaterna?

– Idag ser vi stora samhällsproblem som rör framförallt brottslighet och vi ser även att allmänheten prioriterar detta område ovanligt högt, så det är naturligt att trygghetsfrågor står högt på Moderaternas agenda. Det involverar kriminalrätt i bred bemärkelse, men också, polisiära frågor. Jag kommer även att arbeta med konstitutionella frågor, som bland annat rör maktdelning och domstolarnas makt. Utöver det hoppas jag också på att hinna med med civilrätten och affärsjuridiken. Det finns anledning att tänka brett och se över hur regelverken kan förändras i syfte att förenkla för företag och jobbskapande. Det finns en del spännande ”access to justice” frågor att ta tag i – till exempel kan man fråga sig hur gammal lagstiftning, till exempel avtalslagen, som är över 100 år gammal, kan reformeras så att den till språk och innehåll passar dagens samhälle.

Under senare år har förhållandet mellan juridik och politik aktualiserats allt mer. Hur ser du på det förhållandet?

– Juridiken och politiken hänger samman. Under de senaste åren har juridiken kommit att bli en viktig maktfaktor med större betydelse för politiken, inte minst på grund av vårt medlemskap i EU. Och ibland blir frågor, som till sin natur egentligen är politiska, juridiska. Huruvida man ska bejaka det är en avvägningsfråga. En diskussion som har blossat upp under senare tid är huruvida Barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag. Om det skulle bli så flyttas en hel del makt över från politiken till domstolarna som får ett nytt verktyg som kan trumfa annan lagstiftning som rör barn. Det här oroar domare och borde lyftas mer även i den politiska diskussionen.

Tror du att det kommer att innebära att fler politiska partier tillsätter chefsjurister?

– Jag kan tänka mig att det mycket väl blir så. Juridiken har ju bland annat kommit att bli en viktig begränsningsfaktor i politiken, vilket innebär att politiska partier behöver tänka mer kring gränsdragningar och då behövs jurister. 

Upplever du att politiker respekterar juristernas roll?

– Grundinställningen är definitivt att det finns en ömsesidig respekt. Det är politiken som styr och så ska det naturligtvis vara, men juridiken kan bidra till att det styrs på ett rättssäkert och korrekt sätt. Ibland uppstår diskussioner som belyser att det faktiskt finns en konflikt. Det är ofta intressanta och välbehövliga diskussioner, eftersom gränsdragningen mellan juridik och politik behöver problematiseras. Lika nödvändigt som det är för politiker att förstå när man inte ska lägga sig i juridiken, lika nödvändigt är det för jurister att förstå att politik ofta kan ändra på juridik. Jag skulle vilja se fler kontaktytor där jurister och politiker kan mötas. 

Har det blivit vanligare att jurister måste ta politiska ställningstaganden och förstå det politiska sammanhanget?

– Ja, det tror jag på ett mer allmänt och övergripande plan. Den rättspolitiska debatten som pågår i juristkretsar är ibland mycket livlig. Som exempel kan diskussionen om maktdelning nämnas. Det är i grunden en politisk diskussion där många jurister har starka åsikter. Och det är bra.

Bör domstolarnas ställning stärkas?

– Ja, det vore bra om domstolarnas ställning stärktes. Men, utvecklingen i Polen och i Ungern visar att det inte bara räcker med bra lagar. Därför behöver man kontinuerligt arbeta med juristernas grundinställning till integritet och oberoende. Detta bör ske på universitetsnivå såväl som i arbetslivet –  inte minst på domarbanan.

Hur hoppas du att din roll kommer att utvecklas?

– Jag hoppas att  jag får möjlighet att jobba med policyutvecklingen inom rättsområdet på ett så brett plan som möjligt. Det finns hur mycket som helst att göra, det är bara tiden som sätter sina  begränsningar. 

Om du var justitieminister, vad skulle du vilja förändra då?

– Då skulle jag vilja ta ett brett grepp kring kriminalrätten i kombination med socialrätten. För det första tror jag vi måste ha ett system som gör tydligare skillnad på personer som lever ett kriminellt liv och de som begår brott någon enstaka gång. En framtidsfråga är vidare hur vi kan förbättra situationen i utsatta områden och tidigt fånga upp unga människor som begår brott. Jag tror att man måste arbeta med unga som begår brott på ett tydligare och smartare sätt än vad man gör idag och att man behöver öka samverkan mellan olika institutioner. Det är extremt viktigt, för att vi ska kunna komma tillrätta med brottsligheten på längre sikt.

 


 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons