I våras skrev Realtid.se om att Biörn Riese lämnade advokatbyrån Mannheimer Swartling för att starta advokatbyrån Jurie, som inriktar sig mot bolagsstyrning, hållbarhet och riskhantering.

"Från nordens största advokatbyrå till en av nordens minsta", säger Biörn Riese om bytet från Mannheimer Swartling.

Anledningen till bytet var de pensionsregler som storbyrån tillämpar.

– Pensionsreglerna bygger på att man ska lämna som partner och trappa ner sin verksamhet från det att man fyllt 60 år. Jag tycker att mitt arbete är så pass roligt att jag ville fortsätta ett tag till. 

En annan anledning till bytet är att de ärenden som Biörn Riese är involverad i ofta förutsätter en oberoende plattform.

– Jag har i allt högre grad blivit involverad i ärenden där det är bra att vara oberoende, till exempel olika utredningar, styrelseuppdrag och rådgivning i kriser. 

Du har varit involverad i många intressanta utredningar, till exempel utredningarna om TeliaSoneras investering i Uzbekistan och Nordeas inblandning i Panama Papers. Vad är det som lockar med kriser?

– Jag gillar kriser, andras, inte egna! Det som utmanar i kriser är att hitta orsaker och varaktiga lösningar. Det är problemlösningen som gör arbetet så intressant. Jag är mer stimulerad av att arbeta med det än när allt bara snurrar på och alla är belåtna. 

Vad står namnet Jurie för och vad är visionen med byrån?

– Det är en kombination av "juris" och "Riese" och det är ju vad det är. Visionen är att tillhandahålla en oberoende senior juridisk och strategisk rådgivning och att fortsätta att ha roligt. Ambitionen är inte att bygga upp en byrå, så jag kommer sannolikt inte att anställa några medarbetare. 

Vad saknar du mest från tiden på den stora byrån?

– Kollegorna, jag tycker om att vara omringad av kollegor och att arbeta i team. Jag gillar att bolla idéer och lösningar, så att sitta ensam på mitt rum hade inte varit så kul. Som tur är får jag möjlighet att arbeta tillsammans med andra genom mina ärenden. Det kan vara andra advokater och jurister, men även styrelser, kommunikatörer, revisorer och andra.  Det är spännande och berikande att få jobba ihop med människor som har andra infallsvinklar än vad jag själv har.

Vad har varit roligast under din tid som advokat? 

– Mina drygt 30 år på byrån har präglats av ständig förändring, vilket har varit väldigt roligt. Jag har haft olika typer av roller och uppdrag. Till exempel var jag med och startade IT-gruppen på Mannheimer Swartling, jag har processat, arbetat med transaktioner och insolvens samt med byråns utveckling som styrelseordförande. Mitt liv har präglats av kontraster och nya utmaningar – det är det som har gjort det så spännande. 

Du var likvidator i HQ Bank. Domen meddelas den 19 oktober. Följer du rättegången?

– Jag följde rättegången genom Realtids bevakning, som har varit bra och kontinuerlig. Jag vittnade i början i en del av rättegången, men eftersom jag var likvidator ville jag i övrigt hålla mig utanför. Det blir intressant att ta del av domslutet, som jag hoppas kan fungera som prejudikat i liknande fall. Domen kommer med all sannolikhet inte att bli så kort. 

Advokatsamfundets förra ordförande, Bengt Ivarsson, anser att jurister borde ta en större plats i samhällsdebatten. Håller du med om det?

– Den klassiska advokatrollen innebär att man företräder sin klients intressen. Kanske är det därför som det inte är så vanligt att torgföra sina egna åsikter och värderingar. Men det håller på att luckras upp nu i och med sociala medier som gör det enklare att komma till tals. Bengt Ivarsson är ju väldigt flitig i sociala medier liksom till exempel advokat Elisabeth Massi Fritz och då ofta i frågor som har koppling till hennes klienter. Det är bra. 

Vad tror du att du hade arbetat med om du inte blivit advokat?

– Från början funderade jag ett tag på arkitekt. Sedan trodde jag faktiskt inte att jag skulle vara på en advokatbyrå så länge som jag har varit. Planen var att först arbeta på byrå för att därefter bli bolagsjurist och så småningom arbeta uteslutande med affärer. Men, det var så kul på byrån och att vara advokat att jag blev fast. Det har jag aldrig ångrat!