Annons

Annons

19-21 februari 2016

Lack är manligt – och elegant

Stiljournalens Fredrik af Klercker reder ut vad som är korrekt när det gäller skor till högtidskläder

Annons

Annons

Bildspel Helikopterskidåkning i Kanada

John Bark, creative director på RQ Partner, har testat helikopterskidåkning i Kanada. Det finns totalt elva lodger som drivs av CMH i bergen i British Columbia. Alla präglas av en praktisk lyxkänsla och ombonad trivsamhet. Bra det för det finns inga ”ställen runt hörnet” häruppe i vildmarken. Foto: John Bark, CMH –Tammy Hanratty, Brad White, Alex Obrien.
Helikopterskidåkning kräver förstås helikoptrar. Området du åker skidor i är lika stort som hela Schweiz så ibland blir turen lite längre till nästa orörda topp.
Krävande skidåkning gynnar aptiten. Måltiderna och maten är på topp på samtliga lodger. Alla äter tillsammans, CMH:s guider och piloter samt gäster från hela världen. Det är inte svårt att hitta samtalsämnen.
Det är ingen konst att le mot fotografen. Viktigt att hålla i pinalerna dock, rotorbladens vindstötar när helikoptern lyfter är orkanstarka.
Full fart i fluffet! Det finns många sätt att skaffa sig ett vitt helskägg á la tomte på. Det här är ett av de roligare.
Piloten Rocky är en av CMH:s skickliga helikopterpiloter med många flygtimmar bakom sig. Att landa på en knivskarp bergstopp i hoverläge och släppa ut tolv skidåkare för att sedan snabbt lyfta ingår i grundutbildningen.
Maximal ansträngning, total avkoppling. Man har inte så mycket annat i huvudet än nästa sväng. Mindfullness i praktiken.
”Storslaget” må vara en klyscha. Men när man befinner sig i ett drömlandskap som för tankarna till en fondtapet så faller alla klichéer naturligt på plats.
Sådärja. Ibland stämmer allt; ljussättning, miljö, snökondition … Får man sen till balansen är det plötsligt inte så jobbigt heller. Och därnere någonstans är det inte en liftkö som väntar utan en helikopter.
Och där kommer choppern. Mot nästa topp!
Belöning! För att du är värd det. Du orkar sällan vara uppe efter tio på kvällen så det hinner inte bli så många.
Har du tur tillåter väder och förhållanden alpine skiing på hög höjd. Då gäller det att ”kamma” bergssidan snyggt. Helst ska man inte korsa andra spår. Men det händer av bara farten.
Mysiga miljöer. Det är inte bara bergen som bjuder på upplevelser. Här en interiör från Deer Lodge Inn i Lake Louise. I orter som Lake Louise, Revelstoke och Crazy Horse kan du föråka några dagar innan det är dags för tuffare utmaningar och riktigt puder.
Janne Hinds, grundare och vd på CMH Nordic. Skidentusiast förstås.
Viktig vätskekontroll på helikopterturen mot toppen. Du svettas ymnigt och det gäller att fylla på.
Tystnaden breder ut sig när ljudet från rotorbladens smattrande tonat bort i dalen nedan. Nu väntar en halvtimmes åkning i flera meter djup pudersnö.
Ibland måste man bara betrakta omgivningarna. Kontemplativt är ordet. Men några minuter senare har du annat att tänka på; lägga snygga spår mellan granarna i fyrtiofem graders lutning.

Annons

Annons

Bildspel Höstweekend i Barcelona

Till Barcelona reser du av alla skäl i världen. För maten, konsten och kulturen, shoppingen, barerna, stränderna, naturen. Journalisten och Spanien-kännaren Anna Lindvall tipsar dig om vad du inte får missa på weekendresan. Foto: Anna Lindvall/Pixabay
Barcelona har mycket att bjuda på för matälskaren. Tapas är givet och du får inte missa tapasen på Bitacora! Här är det också precis lagom mycket folk och lugnet lägger sig efter trängseln i gränderna.
Låt dig inte avskräckas av bläckfiskarna som ligger uppradade på disken på Bar Celta Pulperia. Just denna tapasbar ska du inte passera. För det är inte bara deras bläckfisk med chili som väcker ens lystnad, även mer traditionella tapas som patatas bravas, ensalladio russia och piementos padrones, får snålvattnet att rinna.
Choklad, churros och einsemada på Chocolateria Granja Dulcinea.
Om du uppskattar konst och kultur är Barcelona helt rätt. Staden bjuder både på storslagen arkitektur, som Gaudis verk, och konst. Missa till exempel inte Picassomuseet med en diger samling av giganten från Malaga, drygt 3 500 verk.
Casa Milà, mer känd som La Pedrera, är ritad av Antoni Gaudí och färdigställdes 1912. Det var den andra byggnaden i Barcelona att konstrueras med ett stålskelett och utan bärande ytterväggar.
På taket till La Pedrera.
Interiör från La Pedrera.
Den katolska basilikan Sagrada de Familia är ett stycke byggnadskonst som tycks ha himlen som bortre gräns innan det anses vara färdigställt.
Ett besök vid Sagrada de Familia är givetvis ett måste, även om du varit där förr.
Efter konst, kultur och shopping är det dags att ta en paus. Valet faller på Cerveceria Catalana som serverar fintapas till vettiga priser.
Gillar du cava är ett glas av denna bubblande dryck aldrig långt borta. Men passa gärna på att besöka någon av de ”riktiga” cavasbarerna, till exempel Café Vienés. Kanske känner du igen dig när du kliver in i hotellbaren från paradgatan Passeig de Gràcia? Inte så konstigt, den här byggnaden förekommer nämligen i Woody Allens film, Vicky Cristina Barcelona. Har du tur kan ackompanjeras ditt glas cava av ett jazzband.
Om du inte är mätt på Gaudi är Parc Güell parken som är rejält kul både för stora och små. Sätter fart på fantasin, om inte annat. Ett av Unescos världsarv.
Vill man uppleva natur kan man besöka berget Montserrat och naturskyddsområdet som inte ligger långt från Barcelona (5 mil).Här finns också benediktinerklostret Santa Maria de Montserrat och grottan Santa Cova. Till klostret tar man sig med bil, buss, kuggstångbana eller bergbana.
Camp Nou är inte vilken fotbollsarena som helst, utan Europas största och kanske mest svårspelade. Häng med en guidad rundtur från omklädningsrum till trofésamling.
Det finns en rad intressant museer att besöka i Barcelona, bland andra Museu Nacional d'Art de Catalunya och Museu d’historia de la ciutat. Det sistnämnda är kanske Barcelonas häftigaste och mest udda. Valven gömmer romerska gator, husgrunder och kapell från 300-talet. Missa inte multimediaturen på engelska.
Barcelona kan stoltsera med sju stränder. Barceloneta är den största och kanske den mest populära bland turister. Linbanan från St Sebastian-tornet i Barceloneta till berget Montjüic är ett måste, fantastiskt utsikt över stan och en stor upplevelse i sig.

Annons

Annons

Bildspel På skidor i Andorra

John Bark reste till Andorra med arrangören Quality Travel för att åka skidor. Hans omdöme: exklusivt, billigt, lyxigt, prisvärt. Foto: John Bark
Bättre snö och mer sol åt det hållet, säger Mats.
Mangojuice är ju nyttigt, eller hur? Starkt också.
Klassisk skidkyrkogård i taket. Gick det verkligen att åka på sådana här färgglada brädor?
Ibland är det skönt med snöfall och dålig sikt. Inne är ju också trevligt att vara. Särskilt när det serveras varm choklad med rom.

Tur att man rör på sig hela dagen.
Offpist. Men vi hittade tillbaka till liften till slut.
Vi lämnar pisten på jakt efter djupare snö.

Lite sent på året för puder, men det går fint att åka ändå.

Jag gav upp min vita skidjacka. Den här syns bättre, helt klart.
Över 2000 butiker med låga priser på den här gatan. Taxfree i Andorra la Vella. 

Gästarna skäms visserligen bort på hotel Sport Hermitage, men att parkera sin Land Rover Discovery i lobbyn är inte tillåtet.
Efter fransk flygledarstrejk och en sömnlös natt på nerresan längtar jag hit! Trots fantastisk skidåkning.
Inbjudande ankomst. Hotel Sport Hermitage i Soldeu är betydligt större än vad entrén visar.
En paus i åkningen. Det spricker upp, dags att få på sig laggen igen.

Det finns även en riktig igloo här uppe på 2 350 meters höjd som man kan bo över i.

Hotell Sport Hermitage kan nog kallas lyxlodge men de stora ytorna till trots har man lyckats skapa trivsel och en ombonad känsla.
Den här pistkartan var svår att få mig sig upp i backen.

Trots att sikten tillfälligt försämras hittar vi fram till Refugi Les Portelles. Det firar vi med vin chaud.
Ulf Östmark kollar så att mangodrinkarna hamnar på rätt platser.

Dags att ge sig av igen. Det är som de säger ”gillar du alperna älskar du Pyrenéerna”.
Allt är inte ett par skidor. Man kan ha kul på en bräda också.

Annons

Annons

Bildspel Vin- och matafton i Palma

@eatoutstockholm goes Palma när creative director John Bark besöker restaurang La Despensa del Barón (Calle Pes de Sa Farina 8, Palma de Mallorca) för en vin- och matafton. Foto: John Bark
Gästparkering? Just den här trehjuliga skönheten, en Morgan 3 Wheeler, tillhör hotell Posada Terra Santa.
Posada Terra Santa är ett relativt nytt boutiquehotell i Palmas gamla kvarter. Byggnaden härstammar från 1576 och har bland annat varit privat residens åt Baron Boixador med släkt. Restaurang La Despensa del Barón ligger strax innanför hotellets reception.
La Despensas chefskock och köksmästare Matías N. Provvidenti presenterar kvällens meny tillsammans med Valentín Pérez Duhaldes som berättar om de lokala mallorcavinerna.
Kvällens intressantaste etikett sitter på en flaska av märket Super Nova 2014. Designen kan se kaosartad ut vid en första anblick men tittar man noga är etiketten precist och exklusivt formgiven. Som en extra bonus för en formnörd så smakar vinet utmärkt.
Chef Provvidenti väljer salladsblad till kvällens förrätt. Bara de bästa och spädaste bladen får möjligheten att umgås med en sjöborre.
Nåt’annat än Nounat blir det inte till förrätten. Men det duger utmärkt bra. Vinet är en Chardonnay från Biniali. Producent Binigrau. Smaken är frisk och nästan pärlande. Torkad frukt, nöt och mandel anas med inslag av tropiska fruktsmaker. Fin struktur, välbalanserad.
Snart blir det sjöborrssallad. I väntan på den smakar vi av Nounat grundligt. Varför inte ett glas till? Valentín, var är du?
Efter sallad med sjöborre blir det mildrökt laxravioli fylld med vildsvamp och karamelliserad smålök. Vad får vi dricka till den månne?
Nu är det dags för en Supernova av 2014 års modell. Färgen är rubinröd med dragning åt violett. Anslaget är kryddigt med inslag av fikon och kakao. Slutsmaken överraskar med en snärt av mineral och syra.
Kocken är inte riktigt klar med laxen än. Nu vet Valentín vad som gäller och fyller på mitt tomma glas med Supernova.
Mellan serveringar och vinhällande hinner även Valentín smaka av rätterna. Han ser riktigt nöjd ut.
Huvudrätten: Pork bondiola serverat med Pedro Ximénez-sås.
Inte vilken fläskkotlett som helst. Pork bondiola höjer grisköttet till en helt annan nivå.
Det ska inte bara smaka bra, mat äts ju med ögonen också. Matías Provvidenti tångar upp med precision.
Äntligen: Finca Biniagual Verán från 2011. Vinet består av druvorna Mantonegro 55%, Syrah 25% och Cabernet Sauvignon 20%. Druvorna handplockas i lådor som rymmer ca 10 kilo. Vinet åldras i ekfat. Också detta ett alkoholstarkt vin, 15,5 %. Utsökt!
Vackert är det också: Pork bondiola på en spegel av Pedro Ximénez-sås.
Avslutande bubbel: en JFL Brut från Bodegas José Luis Ferrer i Binissalem. Torr, komplex, fruktig. Följt av en utsökt, något bitter slutkläm. Vad mer kan önskas? En citronsorbet kanske?
Chefskock Provvidenti och vinmästare Duhalde skålar och tackar för kvällen. Vi tackar nöjda tillbaka. Många av gästerna är nog här nästa månad också.