Annons

Annons

Sitewide generic

16-18 december 2016

NiklasKarlsson_534.jpg

Niklas Karlsson
Niklas Karlsson jobbar på Danske Bank i Köpenhamn.

"Dansken tittar mer söderut än svensken"

Niklas Karlsson har bott många år i Köpenhamn och är numera globalt ansvarig för valuta och råvaror på Danske Bank. Stugan som han har i Sverige räcker gott och väl så några planer på att flytta hem igen finns inte.

Karlskronabördige Niklas Karlsson närde tidigt en dröm om att bli valutamäklare, eller penningmäklare som det hette på den tiden. Efter militärtjänst på HMS Carlskrona och avslutade ekonomistudier i Lund fick han jobb som kundhandlare på arbitrageavdelningen vid Handelsbanken i Malmö.

– Något år senare blev jag valutahandlare och kom då i kontakt med andra handlare vid internationella banker. Det gav mig ett sug att arbeta utomlands och på den vägen blev det cirka tre år i Hong Kong och New York som chefshandlare på Handelsbanken.

När han återvände hem fick han arbete som valutachef på banken, men den här gången i Stockholm.

Annons

Annons

– Jag veckopendlade från Malmö, men efter drygt två år saknade jag familjen väldigt mycket och tog därför ett arbete som chefshandlare för den finansiella elhandeln på Sydkraft Energy Trading. Sedan fick jag ganska omgånde ett erbjudande från Danske Bank om att bli ansvarig för valutahandeln i Köpenhamn. Först pendlade jag från Malmö och sedan flyttade jag över, berättar han.

Berätta vad din nuvarande tjänst innebär.

– Jag är globalt ansvarig för valuta och råvaror vad gäller risk /sales och analys. Det innebär att jag har huvudansvar för FX i banken och personalansvar för dem som jobbar med detta.

– Jag har vidare ansvar för att processen fungerar och är effektiv från front till end samt se till att vår strategi är hundra procent kundfokuserad. Mitt jobb är också att fokusera på samarbetet internt i banken så att det fungerar optimalt och se till att vi alla är förändringsbenägna.

– Med allt detta följer givetsvis även det ekonomiska ansvaret.

Vad krävs för att göra karriär i Danmark?

– Jag arbetar internationellt och vi pratar mycket engelska, men man har stor fördel av att kunna danska. Dels för att vi är i Danmark, och man blir också snabbare en del av teamet. Jag förstår språket bra, men är inte så bra på att prata.

– De flesta danskar har en ganska omfattande utbildning och därför är det även viktigt att man är fokuserad och målinriktad.

Vad är ditt bästa tips till svenskar som skulle vilja bo och arbeta i Danmark?

– Att man ska intressera sig för de lokala spelreglerna och lära sig språket.

Vilka är de största skillnaderna mellan arbetslivet i Sverige och Danmark?

– Det är mer möten och koncensus i Sverige och man vill gärna testa saker många gånger innan man genomför dem. Språkligt kan tonen uppfattas som lite hårdare och direkt i Danmark, men det ska man inte ta allvarligt.

– Dansken tittar mer söderut i Europa och samtidigt lite på Norden, medan svensken tänker Norden först. Min erfarhenhet är också att danskarna är "köpmän" och fokuserar mycket på pris och kostnader.

– I Sverige är man mer långsiktig medan här är det lite mer kortsiktigt och det är okej att göra fel. Har du begått ett fel eller inte kommit överens med din tidigare chef, så får du oftast en andra chans då det kan ses som positivt.

– En annan skillnad är att det är olika pensionssystem i Sverige och Danmark. Sedan finns det en massa andra saker som skiljer sig åt. Här går man till exempel inte mot röd gubbe och man fäller inte ett gammalt träd på sin tomt utan vidare...

Vad är det bästa du har gjort hittills karriärmässigt?

– Att jag tog steget som ung och jobbade i Hong Kong och New York. Det gav mig en massa perspektiv i livet.

Tror du att du kommer flytta tillbaka till Sverige?

– Nej, jag har en sommarstuga i Sverige som jag är glad för, så jag har inget direkt behov av att flytta tillbaka, säger Niklas Karlsson.

Fakta

Namn: Niklas Karlsson
Titel: Global Head of FX and Commodities på Danske Bank
Ålder: 52
Bor: I Köpenhamn sedan 2005
Familj: Fru och son på tio år. Två barn från tidigare äktenskap, son på 25 år och dotter på 23 år.
Intressen: Segla, åka motorbåt, mat och vin, umgås med familj och vänner.
Senast lästa bok: Jag läser mest facklitteratur, mycket ekonomi och analyser samt en massa båt- och matlagningslitteratur.

Annons

Annons

Annons

Annons

Bildspel Lyx på torra land – nedslag på världens största båtmässa

Realtid Helg tog ett tidigt morgonflyg till Düsseldorf för att under en helg trampa däck, sukta lyx och drömma sig bort till öppna hav och trygga hamnar. Båtmässan är världens största med över 1800 utställare i 17 hallar. Här är ett litet axplock av sådant vi gillade.
Handgjorda båtar och hemsnickrade loggor hänger inte sällan ihop. Trots märkliga bokstavsformer blir det stiligt. Mycket beroende på högklassiga material och extrem finish.
Definitiv sisu. Finska XO 360 sägs vara född i den stränga finska skärgården. Förmodligen vintertid under bistra förhållanden. Tuff, snygg och stark.
Hermes Speedster by Seven Seas. Marknadsförs av yacht-tillverkaren Seven Seas som en sexig, lyxig och ekonomisk daycruiser. Toppar 45 knop.
Hermes Speedster. Hur mycket mer klassisk Porschekänsla kan det bli på sjön?
D-Boat. En nätt, ultramodern speedster. Bara 5,5 meter lång men det går att sova två här då bredden är 2,3 m; nästan halva längden. Besökaren bakom ratten verkar inte ha några problem att se sig som ägare till den här lilla dyrgripen.
Bronson 34 är nominerad i klassen Power Boot 2017. Bara kromglittret i ankare och för förför.
Här Bronson 34 från sidan. Snygg och proper. Och snabb.
Dags för objekt för lite rymligare plånböcker. Princess 35 m, byggd på varvet i Plymouth. Staden har ca 250 000 invånare och Princess är den största arbetsgivaren. Många av hantverkarna kommer från släkter som byggt båtar i många generationer.
Gin & Princess. Plymouth Gin var Royal Navy’s officiella Gin i över 150 år. Nu har stadens ginproducent och största båtbyggare gjort gemensam sak. Hantverkarna på varvet har sett till att ginflaskor med glas och tillhörande attiraljer fått en lika lyxig inramning som yachternas ägare och gäster. Bara denna lilla smäckra låda går säkert loss på priset för en normal daycruiser. Skål!
De stora yachternas inredningar drar åt det glansiga, polerade, hårdlackade hållet. Kostar det ska det synas i glas, krom och genomlyst marmor. Smakfullt? Beror på vem du frågar.
Snyggast på super-yachterna är oftast de praktiska detaljerna. Här glittrar ankarspelet på en Princess 35. Personal som håller det här blankt och skinande ingår i konceptet.
Ännu en typografiskt egensinnig logga. Här applicerad på sidan av Schweiz motsvarighet till klassikern Riva; mahognycruisern Boesch. Båtbyggandet började på 1920-talet i Kilchberg vid Lake Zurich. Hantverket är enastående och priset därefter. Mycket vackrare blir det inte.
Snygg så snålvattnet rinner till. Boesch, invented for life – at sea!
När man ser hantverket i en Boesch inser man varför prislappen är hög. Det här är trots allt detaljer som inte syns när båten är klar.
Schweiz flagga gör sig bra mot mahogny och krom.
Fransk provokatör. Men ska du hävda dig i Troppan måste du sticka ut om du inte är längst och störst. Tricoloren funkar också fint som båtflagga.
Man får anta att den här franska värstingen har en stark pipa så mullret hörs i hela Saint Tropez.
Det är alltid en god idé att beställa en modell innan man bestämmer sig.
Drömmer du om en Riva? I väntan på bonus, lönehöjning eller arv kan du börja båtresan på mindre fot. Bokstavligen. Mini-Rivor byggda av Kiade, märkets officiella modellbyggare hamnar på mellan 5-15 000 kr.
Alla detaljer i autentiska material. Ibland vill man bara bli liten som en tesked.
Italienska charmhålan Porto Fino i fonden för fina modeller från Kiade.
En flytande holländare. Märket startades av yacht-lackeraren och båtentusiasten Derk Bonsink som skapade det han själv inte kunde hitta på marknaden. Modern och välbyggd med inslag av nostalgi och klassiska linjer. A good paint job, får man förmoda.
Svenska klassikern, nylanserade Hallberg-Rassy 44, hade inga problem att locka besökare. En riktig havsmaskin med sköna linjer som blandar traditionellt och ultramodernt. Så här ska en segelbåt se ut! För tankarna, åtminstone mina, till tidigare Swan-båtar.
Nyast först! Hallberg-Rassy 44 leder med en noslängd.
En annan favorit, holländaren Sturier Dutchman 52. En motorjakt med vackra linjer och en sparsmakad men påkostad interiör. Motsatsen till megajakternas lite kitschiga superlyx.
Sturier Dutchman 52. Hemtrevligt i salong och styrhytt. Gott om plats för baksätesförare. Fotograf Buster Bark tar en paus från plåtandet.
I masterhytten sover man säkert gott. Sturier Dutchman 52 är rymlig och väldisponerad med gott om plats för gäster och deck hand. Påkostat utan att vara pråligt.
Michael Gregoric förklarar konceptet Seafaring 44. Ari Jukkola från AriBoats, märkets svenske återförsäljare, berättade att han drog öronen åt sig när han först hörde talas om båtmodellen; ett okänt slovenskt båtmärke. Men han lät sig snabbt övertygas av både konstruktion och grundare.
Tysk premiär för slovenska Seafaring 44. Intresset var stort och besökarna många.
Öppna ytor. Seafaring 44 bjuder på 360 graders utsikt.
Seafaring 44, Flybridge. Motortrålaren kommer även i modellerna Coupe och Trawler.

Annons

Annons

Annons

Annons

Bildspel Utgivningen av boken Fingerprint - the story

Utgivningen firades på Tändstickspalatset den 26 januari. Författarna Per Agerman och Karolina Palutko Macéus presenterade boken för gästerna.
Cecilia Wennerholm, advokat Apriori Law, med affärsmannen Per Taube.
Ida Karlbom, Unikon Rainware, Per Danielson, CCO IDG, och Marianne Olsson, konsultexpert.
Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv.
Peter Benson, ekonomijournalist.
Ekonomijournalisten Jenny Hedelin och Pia Grahn, vd Regi.
Lisa von Garrelts, Life Science Sweden, och Niklas Svensson, Expressen.
Henrik von Sydow, Carnegie.
Författaren och journalisten Bernt Hermele.
Erik Zsiga, JKL.
Cecilia Ljung, skådespelare, och Lena Ahlström, vd Ledarstudion.
Thomas Vinell, ordförande Realtid Media.
Therese Stenlund, produktspecialist Johnsson & Johnsson, och Helena Gustafsson, marknadschef Damernas Värld.
Sanna Gernandt, first impression manager Lundqvist och Lindqvist, berättade om den nya klubbsatsningen på Tändstickspalatset.
Johan Macéus, TV4 Nyheterna, Jessica Sandberg, advokat, och Jonas Nyström, Intrum Justitia.
Jon Åsberg, ekonomijournalist.
John Bark, RQ Partner, med systern Molly Bark.
Ida Hansson Brusewitz, redaktör Dagens Industri, Maria Ottoson, redaktör Stockholms Stadsmission, och Andreas Henriksson, redaktör Realtid.se.
Peter Svensson, grundare Baltic Spot.
Stina Liljekvist och Pelle Lundh, Skandia.
Sven-Otto Littorin, Serio Group.
Affärsvärldens Helene Rothstein och Calle Froste.
Per Henricsson, chefredaktör Elektroniktidningen, och Birgitta Forsberg, Dagens Nyheter.
Intellectas ordförande Richard Ohlson och Claes Dinkelspiel, ordförande Nordnet.
Uppmärksamma åhörare, bland annat John Bark och pr-konsulten Boo Ehlin.
Karolina med legendariske börskommentatorn Sven-Ivan Sundqvist.
Radioprofilen Titti Schultz gratulerade.

Annons

Annons