Samtidigt som de svenska bankerna ligger i framkant när det gäller transparens avseende hållbarhetsaspekter i bankens formella riskhantering visar KPMG:s rapport ”Ready Or Not” att majoriteten av de svenska bankerna och finansiella instituten saknar utvecklade strategier inom hållbarhetsområdet för sin kreditgivning. Det saknas också mätbara mål liksom mer avancerade verktyg för att kunna analysera och kontrollera hållbarhetsrisker.

KPMG har i rapporten kartlagt kreditprocessen ur ett hållbarhetsperspektiv hos nio svenska banker och finansiella institut.

Några key findings från rapporten är:

 89 % av de nordiska bankerna och finansiella institutionerna har hållbarhetsstrategier som fokuserar både på risker- och möjligheter, med varierande grad av systematisering. Endast 22 % av bankerna och institutionerna har mätbara mål för ”commercial & investment banking”/företagsaffären.

89 % av de nordiska bankerna och finansiella instituten använder någon form av verktyg för att utvärdera miljömässiga och sociala risker i sin kreditgivning, oftast checklistor. 11 % använder sig av avancerade verktyg, exempelvis digitala hållbarhetsdatabaser.

22 % av de nordiska bankerna och finansiella instituten utvärderar hållbarhetsrisker i sin kreditportfölj kopplade till globala trender så som klimat, energi, vatten etc. och 11 % publicerar sin riskprofil med hållbarhetsrisker som en separat riskkategori i sin Pelare 3-rapport.

–  Nu är det dags att öka fokus på en annan del av bankers kärnaffär nämligen kreditgivning till företag. Det handlar om att gå från ord till handling och att integrera hållbarhet djupare i den operativa modellen, det är här vi ser den största förbättringspotentialen i den kartläggning vi gjort” säger Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på KPMG, i ett pressmeddelande.

En integration av hållbarhetsperspektivet djupare i verksamhetsstyrningen och riskutvärderingsmodellen  skulle, enligt Helena Mueller, innebära att bankerna skulle kunna analysera miljö och sociala risker ur ett kund- och portföljperspektiv. Därmed skulle bankerna kunna bygga starkare relationer med kunder och hitta sätt att särskilja sig genom att exempelvis stimulera framväxten av ny miljövänlig teknik och nya hållbara affärsmodeller.

En rad omvärldsfaktorer driver på den utveckling som just nu ökar trycket på svenska banker och finansiella institut att sätta tydligare och mätbara hållbarhetsmål. Som exempel kan nämnas ny lagstiftning och politiskt tryck såsom det globala klimatavtalet från Paris, FNs nya Globala mål och Agenda 2030, EU-direktivet för icke-finansiell redovisning och mångfaldspolicy och regeringens samt Finansinspektionens uppmaning till branschsamverkan att tydligare beskriva hur hållbarhetsfrågorna hanteras i företagsutlåningen så att konsumenter/privatkunden enklare kan se vad bankerna gör med deras sparmedel.

Det finns också ett ökat kundfokus på hållbarhetsfrågor; många kunder vill veta att deras bank tar hållbarhet på allvar.