Finans Nyhet

Gillberg ska krossa oljebolag

Publicerad

Miljöaktivisten Björn Gillberg planerar att inom 20 år ersätta bensinförbrukningen i Sverige med metanol som görs av skog.

– Det här kommer att bli det största industriprojektet i Sverige sedan kärnkraften, och kommer att innebära ett enormt uppsving för hela Sverige. Det är den vitamininjektion som den svenska ekonomin behöver, säger Björn Gillberg.

Planen innebär investeringar på 100 miljarder kronor i ett trettiotal större metanolfabriker runt om i Sverige under de närmaste 20 åren.

– Investeringarna motsvarar bara ett och ett halvt års julhandel. Med den kapaciteten vi då får för metanolproduktion, kommer vi att kunna ersätta hela Sveriges bensinförbrukning med metanol, säger Björn Gillberg.

Annons

Värmen som alstras i metanolfabrikerna blir också till nytta för samhällen med fjärrvärmenät i närheten. Tiotusentals svenskar kommer att få nya jobb i projektet, dels direkt och dels för olika jobb som behövs runt omkring som att skörda, hantera och mala ner skogen, eller som lastbilschaufförer. Det kommer att behövas stora mängder stål och andra material. Verkstadsföretag och byggföretag kommer att behöva anlitas, enligt Björn Gillberg.

Björn Gillberg räknar med att hans metanol kommer att kosta 5 kronor att tillverka, för den mängd metanol som ger samma energi som en liter bensin. I dag efter oljeprisuppgången, kostar en liter bensin 5 kronor för slutkonsumenten före alla skatter. Den etanol som finns i Sverige i dag för motorbränsle och görs av spannmål, kostar dock 8-9 kronor att producera för samma energimängd som en liter bensin.

– Det innebär att etanolen bara klarar sig tack vare skattesubventioner. Om staten bestämmer sig för att belasta vår metanol med bränsleskatt, måste de även beskatta etanolen och då är den borta, säger Björn Gillberg.

Annons

Med skattetillägg ligger bensinpriset på 13 kronor litern för slutkonsumenten.

Till produktionskostnaden 5 kronor per motsvarande liter bensin, avser Värmlandsmetanol att lägga till 1 krona i vinst. Bensinmackarna får ytterligare 1 krona.

– Därutöver är vi öppna för att staten beskattar vår metanol, men det ska vara på samma villkor som etanolen i så fall, säger Björn Gillberg.

Annons

Strategin är att sälja metanolen via de befintliga bensinstationerna i Sverige, till att börja med som ”låginblandning” med metanol i vanlig 95-oktanig bensin.

Vanliga bilmotorer kan köras på bensin med upp till 35 procents metanol. I ett andra steg kan man sälja ”M85-bränsle” med 85 procent metanol och 15 procent bensin, jämförbart med dagens E85-bränsle som består av 85 procents etanol och 15 procent bensin. Med justerade motorer går det även på sikt att köra motorerna på ren metanol.

För att kunna köra med M85/E85-bränsle krävs också specialanpassade bilmotorer, men det finns redan såsom Saabs ”Biopower”-modell. E85-bilar som körs på etanol skattesubventioneras idag med 10.000 kronor per bil vid nyköp, och en ny lag har krävt att bensinmackarna har bensinpumpar med E85-bensin, vilket kostat 1 miljard kronor i investeringar.

– Politikerna börjar dock inse att satsningen på etanol är felaktig. Sverige har inte tillräcklig jordbruksmark för att odla tillräckligt med spannmål för att göra etanolen, säger Björn Gillberg och pekar på att Sverige har 23 miljoner hektar skog men bara 2 miljoner hektar jordbruksmark.

– Mätt över de senaste 60 åren har skogen vuxit med 30 procent mer än vad skogsägarna har huggit ner och använt. Det finns ingen brist på skog i Sverige.

Den nuvarande miljösatsningen på etanol bygger på att EU främjat det, men i en dialog har nu Gillberg fått med EU på att även uppmuntra metanol som motorbränsle ur miljösynpunkt. Därför kan även metanolen framöver komma att få skattesubventioner precis som etanolen i dag.

– Inför det direktiv EU offentliggjorde för någon månad sedan, hojtade vi till. Och nu finns det med en tabell som klart visar att metanol är det motorbränsle som bidrar klart mest till att minska koldioxid-utsläppen, säger han och beskriver även metanolen som ett bättre bränsle än etanolen.

– Med skogsbaserad metanol får man ut 60 procent av skogens energivärde, medan man bara får ut 25 procent av energivärdet i skogsbaserad etanol, säger Björn Gillberg.

Både växtbaserad metanol och etanol miljövänliga på det sättet att de är koldioxidneutrala och alltså inte orsakar ökad koldioxid-halt i atmosfären. All koldioxid i avgaserna tas upp igen av växter i ett kretslopp. Med förbrukning av bensin från oljekällor tillförs dock ny koldioxid, vilket i debatten anses skadligt och bidrar till ”västhuseffekten”. Metanol och etanol ger även som utgångspunkt renare avgaser än bensin, i form av exempelvis mindre mängd cancerframkallande kolväten.

Det märkliga är att en bil som körs på metanol (eller etanol) får bättre prestanda i form av starkare motor. Det beror på att oktantalet ligger på 105 för metanol och etanol jämfört med 95 för vanlig bensin, och att metanol och etanol förbränns effektivare i motorn.

Norska oljebolaget Statoil skulle drabbas värst om Gillbergs satsning lyckas. Statoil är Sveriges näst största bensinmacksföretag med cirka 550 mackar runt om i Sverige, men äger även stora oljetillgångar i Norge som inte längre skulle behövas med Gillberg-projektet. Sveriges största bensinmacks-kedja OKQ8 ägs till hälften av Kuwait Petroleum som ägs av kuwaitiska staten som äger stora oljetillgångar i sitt land. Även de skulle bli onödiga med Gillbergs metanol.

– Vi för diskussioner med bensinbolagen om att sälja vår metanol till dem. De flesta bensinmacksföretag bryr sig inte om vilket bränsle de säljer, bara de tjänar pengar på det, säger Björn Gillberg.

Statoil ser inget stort hot från Björn Gillbergs projekt.

– Det är bra att det kommer fram olika alternativ som kan bidra till att minska koldioxidutsläppen, och den största skillnaden kan göras genom att blanda in biobaserade drivmedel i våra befintliga drivmedelskvaliteter på det sättet som vi i dag gör i både bensin och diesel. Samtidigt ser vi att bensin och diesel kommer att användas under lång tid framöver, säger Helena Fornstedt som är informationschef för Statoil i Sverige.

Hon öppnar för en diskussion mellan Statoil och Gillberg, och anger priset som kärnfrågan.

– Kunden vill ha ett konkurrenskraftigt drivmedelspris, så om metanol ska ersätta etanol framöver så beror det på vilka förutsättningar metanol blir tillgänglig till marknaden, säger Fornstedt.

Metanol har enligt Statoil en begränsning i dagsläget genom att drivmedlet endast kan blandas i bensinen med upp till tre procent. Den metanol som finns tillgänglig i dagsläget är dessutom inte växtbaserad utan fossil baserad på naturgas vilket inte minskar koldioxid-utsläppen som växtbaserad metanol.

– Metanol kan vara intressant i framtiden som inblandningskomponent, men en helt ny marknadskvalitet kan vara svårare att introducera då utrymmet på våra stationer är begränsat, säger hon och pekar även på att det diskuteras inom EU om en ökad etanolinblandning upp till tio procent.

– I det sammanhanget har man inte diskuterat metanol.

Hon pekar även på att metanol som motorbränsle inte är helt färdigbeprövat.

– Metanol är ju vanlig träsprit, och det är giftigt, säger Fornstedt som exempel men är ändå öppen för en diskussion med Gillberg.

– Statoil säljer redan metanol, och dessutom är bensin, diesel och E85 är betydligt mer hälso- och miljövådligt än metanol. Det framgår av Statoils eget säkerhetsdatablad som finns på bolagets hemsida, säger Björn Gillberg.

– Oljebaserade drivmedel kommer att behövas under överskådlig framtid, innan de kan ersättas fullt ut med alternativa drivmedel, säger OKQ8:s informationschef Mikael Björnér.

Första steget i projektet är en metanolfabrik i Hagfors i Värmland. Den kostar 1,5 miljarder kronor och bedöms stå klar inom tre år. Kapaciteten kommer att ligga på 300.000 liter metanol per dygn. Samarbete har inletts med Hagfors kommun om leverans av fjärrvärme från fabriken. Mark har köpts för anläggningen och stålbolaget Uddeholms gamla brukskontor har köpts där Värmlandsmetanol redan flyttat in.

Det hela började för sju år sedan då Gillberg först skissade på en pilotanläggning för 600 miljoner kronor tänkt att finansieras med 200 miljoner i bidrag från EU och svenska staten. Det föll dock på att bidragsreglerna främjade produktion av etanol och ej metanol. Gillberg trodde ändå så mycket på projektet att han därför bestämde sig för att söka kapital från privata investerare.

Bolaget Värmlandsmetanol startades för ändamålet, där Björn Gillbergs forskningsstiftelse Miljöcentrum från början var en av de största ägarna med 20 procents ägarandel. Hagfors kommun hade 20 procent, böndernas intresseorganisation LRF:s investmentbolag 20 procent, och privatpersonerna Sture Sonebrink och Jan Bernander som ägde 20 procent var. Därefter har Värmlandsmetanol fått in mer pengar genom att ge ut nya aktier till nya investerare, så nu har bolaget cirka 140 aktieägare.

– Vi har en stor lokal förankring med många aktieägare kring Hagfors. Det är en hel del privata skogsägare som applåderar oss, för tidigare har de sålt till de stora skogsbolagen som haft monopol, säger Björn Gillberg.

Planen var att börsintroducera Värmlandsmetanol i fjol, men den dåliga utvecklingen på börsen generellt har gjort att den dörren för tillfället är stängd. Hagforsfabriken beräknades då kosta 2 miljarder kronor, men en fördjupad analys har enligt Björn Gillberg visat att den går att bygga för 1,5 miljarder vilket är den investeringsbudget fabriken har i dagsläget.

Enligt fullmakt från fjolårets bolagsstämma ska före börsintroduktionen en riktad emission göras till ett fåtal större investerare. På så sätt ska en rejäl slant med friskt kapital tas in före börsnoteringen.

– Just nu pågår förhandlingar med ett par tunga investerare, säger Björn Gillberg.

Det är inte säkert att det bara blir Värmlandsmetanol som kommer att bygga ut de 30 metanolfabrikerna i Gillbergs vision.

– Faller det väl ut kommer säkert andra företag också att nappa på detta, och inte oss emot. Det är bara bra ju fler som hjälps åt, säger han.

Ian Hammar

redaktionen@realtid.se

Annons