Idag överlämnade utredningen sitt betänkande "Skatt på finansiell verksamhet" (SOU 2016:76) till regeringen. Uppdraget har varit att ta fram ett förslag till en skatt på den finansiella sektorn, som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster (inklusive försäkringstjänster) av skattetekniska skäl har undantagits från mervärdesskatteplikt.

Utredningen har uppskattat skattefördelen av mervärdesskatteundantaget för den finansiella sektorn till drygt 19 miljarder kronor för 2018.

Därför föreslår utredningen en finansiell verksamhetsskatt, som bland annat liknar den danska lønsumsafgiften på finansiella aktiviteter. En sådan finansiell aktivitetsskatt tas ut på lönekostnader, som motsvarar en del av det mervärde som inte mervärdesbeskattas.

– Den föreslagna skatten har en olycklig konstruktion, eftersom den i praktiken innebär en straffskatt på anställda inom banksektorn. Om finansskatten införs riskerar nämligen 16.000 jobb att försvinna från finanssektorn. Banksektorn riskerar att förlora 7.200 jobb. Dessutom finns det risk för att banktjänster som inte innebär kundkontakt kommer att outsourcas till låglöneländer. Utredningen har inte tagit hänsyn till detta. Min förhoppning är att remisskritiken kommer att beaktas, säger Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg till Realtid.se.

Även Stockholms Handelskammare och Finansförbundet är starkt kristiska till förslaget.

  – Förslaget om en finansskatt är ett allvarligt hot mot Sveriges och Stockholms konkurrenskraft. Det riskerar även att sätta käppar i hjulet för det viktiga arbetet med att göra Stockholm till ett finanscentrum i Europa. Tajmingen är dessutom sällsynt dålig eftersom brexit har gjort att vi nu har en unik möjlighet att locka till oss brittiska finansinstitut, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Skatten föreslås tas ut av den som inte är mervärdesskattskyldig för omsättning av finansiella tjänster av den anledningen att omsättningen har undantagits från mervärdesskatteplikt och som har verksamhet som medför avgiftsskyldighet till socialavgifter, det vill säga arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Sveriges riksbank undantas från skattskyldighet.

Skatten baseras på lönekostnader i form av avgiftsunderlag för socialavgifter. Beskattningsunderlaget utgör endera samtliga lönekostnader eller den del av lönekostnaderna som genom uppdelning efter skälig grund ska anses hänförlig till den mervärdesskatteundantagna omsättningen.

Beroende på i vilken utsträckning skatten övervältras på priserna på finansiella tjänster respektive på lönerna i den finansiella sektorn uppskattas skatteintäkterna till 3,7-7 miljarder kronor i 2018 års prisnivå, sannolikt i den övre delen av det intervallet.