Beskriv din marknadssyn för närvarande. Hur ser du på den globala marknaden?

– Tillväxten är väldigt patchy, det finns saker som växer väldigt mycket, till exempel växte Sverige med fyra procent i BNP förra året medan det samtidigt finns länder som inte växer alls. Det finns massor av tillväxt bara man vet var man ska titta.

Beskriv din förvaltningsstil och din urvalstaktik lite grann. Du jobbar bland annat mycket med teman som global champions och special situations, alltså långsiktigare innehav blandat med lite kortsiktiga sådana.

– Jag tar in bolag som jag tycker är världens finaste bolag, de som är av exceptionell kvalitet och vinsttillväxt. De vill jag äga en lång tid. Men det finns inte så många sådana företag numera, vi vet vilka alla de är – Atlas Copco, Nike, Home Depot osv. Sedan har vi special situations som en krydda på det. Men fonden kan inte bara ha sådana special situations i portföljen för de kan varafruktansvärt volatila, men det är för tråkigt att bara sitta på champions aktier hela tiden, man vill ha någonting att göra som förvaltare och det är där som special situations kommer in. Så jobbar jag. Det funkar för mig.

– Men det är ganska roligt nu, eftersom jag märker att det är så få förvaltare och analytiker på konferenssamtalen och som träffar bolag ofta. Jag hittade till exempel en aktie som kan bli en mycket spännande special situation och där bara en analytiker följer bolaget och det är jättebra för mig. När marknaden är mindre genomlyst så ökar möjligheterna.

Du kör både bottom up och top down?

– Precis. Man kan inte bara stirra sig på bottom up för då missar man viktiga makrohändelser.

Var det så du hittade ett bolag som nigerianska Guaranty Trust, där du såg möjligheter på grund av valutaoro?

– Det stämmer, och så har jag känt till bolaget i sex år och träffat dem. Möjligheten dök upp och när kan man tjäna nästan 50 procent på sex veckor är det mitt jobb som förvaltare att göra det. Och det var en top down-analys. Det är en exceptionellt välskött bank, en av utvecklingsvärldens mest välskötta, men den nigerianska makroekonomin är inte alltid stabil. Ibland måste man titta på top down och ibland måste man vara extremt bottom up. Är man bara bottom up till exempel så går man helt blind in i finansiella kriser och då får du förr eller senare en smäll. Men har man koll på makrohändelser så går det bättre att förutspå var en ekonomi är på väg.

Vilka sektorer gillar du mest?

– Jag gillar ganska många men tycker det finns mycket att hämta i den europeiska verkstadsindustrin. Till exempel hade jag tyska Kuka i portföljen och det var en fantastisk investering. Det finns fortfarande möjligheter där och vi har även den amerikanska byggnadsindustrin så möjligheter finns på många områden, områden som har en enorm tillväxt.

– Sedan får man om man vill vara dumdristig äga de kontinentala europeiska banker, men det är inte där framtiden är.

Du slog börsen i maj bland annat – åtta procent jämfört med indexets fyra procent. Vad gjorde att det gick så bra för dina innehav just nu?

– Det var rapporterna. Starka rapporter visade att bolagen hade exceptionellt stark vinsttillväxt. Men jag har förvaltat pengar i sex år så det är inte bara nu det har gått bra. Under fondens första år så blev den 1 av totalt 120 fonder i sin kategori enligt Morningstar (Global, mix bolag), och avkastade närmare tio procentenheter bättre än sitt index.

Är det fortfarande så att du inte äger några bolag i Ryssland?

– Så är det, jag äger inget i Ryssland och inget i Japan.

Varför inget i Japan?

– Jag tycker det är väldigt svårt att komma de företagen nära inpå livet. Jag tycker det är svårt att framför allt få en uppfattning om att aktieägarna är viktiga för företagen. Japan verkar vara väldigt mycket viktigare än aktieägare. Men det kanske ändras och det är möjligt att jag hittar något. Så jag stänger inga dörrar. I Ryssland investerar jag inte då många av de företagen har problem med corporate governance. Sedan har jag inget i Turkiet heller men det är på grund av att det är för stor politisk risk där just nu. Det är inga andra länder jag undviker men jag investerar inte i företag som är i ryska oljesektorn till exempel.

Hur ser du på situationen i Kina?

– Det har varit en enorm likviditetsinjektion i Kina och jag är rädd för vad som händer när den slutar. Jag tycker att jag kan se på de konjukturkänsliga aktierna att de lokala investerarna köper inte den här uppgången som varit. Det kanske är jag tänker för mycket men jag blir nervös när de lokala investerarna inte verkar bry sig. Och jag ser att mer och mer kinesiska bolag som flyttar ut ur landet och investerar utanför Kina. Därför frågar jag mig varför jag ska gå in i pengar när de lokala tar ut sina pengar?

– Sedan finns det undantag. Jag äger ett bolag, Netease, vars  vinst ökade med 100 procent första kvartalet i år. Så undantag finns men det är svårt att hitta rätt allmänt. Problemet är också att de bolagen ofta är väldigt unga och det är svårt att veta hur de ska reagera i en affärscykel. Då är det bättre att investerar i bolag som 3M som höjt utdelningen 58 år i rad. Då känner jag en viss trygghet att de kan hantera kriser. Jag är alltså skeptisk mot Kina trots undantagen. Att jag bott i Kina i två år kanske gör att jag blir lite mer skeptisk. Jag har sett hur det fungerar där. Det är mycket politik inblandat och när det är så är det ganska svårt att förutse händelser. Jag är aktieanalytiker, inte politisk analytiker och när det blir för osäkert politiskt, då är det inget för mig.

– Det är helt enkelt många bolag i Kina som inte är börsfähiga.

Gillar du Indien?

– Det gör jag. Det tittar jag mycket på, det är en demokrati och går åt rätt håll politiskt och ekonomiskt, har en ung befolkning och bankerna tar itu med sina kredit problem.

Vad utmärker ett bolag som kvalitativt enligt ditt sätt att analysera?

– Att de har en affärsmodell som är hållbar på lång sikt, inkluderar miljöaspekten och ett management som är duktigt. Det är saker som inte är så enkla att hitta men då är det bra att ha ett globalt mandat.

Svenska börsen har gått ganska svagt i år. Vad tror du det beror på?

– Många företag har ganska stora problem, som SKF och Sandvik och det går inte så lysande för Ericsson och Telia heller. De är stora delar av den svenska börsen. Men det är intressant att i en ekonomi som växer med 4 procent så går börsen ner. Det kanske ska väcka vissa frågeställningar – hur är det möjligt? När det är företag som är så stora i index så skapar det problem. Men mycket av det kommer att lösa sig. Bolagen kommer över tid att ta itu med sina problem.

Vilka sektorer undviker du helst?

– Energi och telekom och så undviker jag råvaror. Sedan kan det finnas special situations i alla de här så jag utesluter inga investeringar här men det är inga områden vi ligger i långsiktigt. Banker är i regel inget jag gillar för mycket men det finns lite mindre nischade banker och fintech-bolag som är bra att äga. Svenska banker är i regel lite annorlunda och välskötta men det räcker med att flyga ett par timmar ner mot Europa så finns det banker som är katastrofala. Därför tror jag amerikanska investerare blivit lite trötta på Europa, för de kommer hit och tittar på europeiska banker och fattar ingenting. Åtta år efter finanskrisen har vi fortfarande banker som är vid ruinens brant medan de i USA löste sina problem och gick vidare.

Du är en aktiv förvaltare, samtidigt som den passiva industrin växer rekordartat. Enligt en rapport så har den vuxit fyra gånger snabbare än den aktiva sidan. Hur ser du på den miljön?

– Det är jättebra. Ju fler passiva konkurrenter desto bättre är det för mig. Men det är helt naturligt. Så många aktiva förvaltare har misslyckats och då tar investerarna ut sina pengar.

– Men den här diskussionen har gjort att det aldrig varit en bättre period att vara en aktiv förvaltare, för det gör det enklare att välja ut tillväxtbolagen och äga dem över lång tid. Backa bandet tio år när allt gick bra och det fanns betydligt fler tillväxtbolag och jag kan säga att det var mycket svårare då att vara aktiv förvaltare än vad det är idag. Sedan gäller det att ha mandatet från sin arbetsgivare att investera i det man verkligen tror på, så man inte behöver ligga i hundratals innehav. Jag kör ungefär 30 innehav och på Coeli så investerar vi på detta sätt.

Ser du risker för övervärderingar när alla flockas till passiva fonder?

– Ja. Index är nästan alltid fel jämfört med hur indexet ser ut idag och hur det kommer se ut om tre till fyra år. Genom indexförvaltning så kommer det som redan vuxit mycket att få mest pengar och det gör att indexförvaltning blir helt fel när man placerar för framtiden. 2001 var IT jättestort, 2007 var banker jättestort och hade du en passiv fond då så fick du mest i IT och banker, vid det tillfälle då du absolut inte ska äga dem.

Pratar du mycket med dina investerare, stora såväl som små?

– Det gör jag ofta. Jag måste kunna förklara för en investerare varför jag köpt ett bolag vid en viss period till exempel.

Tycker du att mindre investerare ofta är snabba med att ta ut pengar när en tung period kommer på marknaden? Anser du att de agerar för kortsiktigt ibland?

– Jag märker inte det. För mig brukar det vara inflöden när det går dåligt, så det är tvärtom tycker jag. Ibland så är det faktiskt så att ju mindre finanskunniga investerare är desto bättre är dem. De som inte läst mängder av böcker om beta/alpha-investering utan bara köper bra bolag billigt, för dem går det ofta väldigt bra. Se på Aktiestinsen. Annars hamnar man ofta i diskussioner om Sharpe ratios till exempel, och då har man lämnat stock-pickingens värld. Jag tycker det är något roligare att prata om vilka bolag som är bra än att diskutera Sharpe ratios.

Uppdatering: Sedan vi träffades har mycket hänt och det största är väl att Storbritannien röstade för att lämna EU, vilket ledde till kraftiga rörelser på börserna globalt. Förändrar utfallet i omröstningen din syn på marknaden eller vissa av bolagen i din portfölj? Planerar du att börja vikta om eller har du hittat nya köpmöjligheter i efterdyningarna? Eller är det business as usual för dig?

– Som vi pratade om tidigare så är det lite bräckligt i Europa och som du såg när Brexit väl hände så var det just de europeiska kontinentala bankerna som gick ohyggligt dåligt. De är och fortsätter att vara den svaga länken i den europeiska ekonomin och trots detta ras så lockas jag ej än att köpa dem.

– Som jag ser på det så är Brexit allvarligt för den brittiska ekonomin, en oro för den europeiska och ganska irrelevant händelse för den amerikanska ekonomin. Mina portföljförändringar under de senaste dagarna återspeglar denna syn, och jag har således minskat kraftigt på allt som har med UK att göra och köpt på mig av mer amerikanskt cykliskt. Brunswick, en ledande båttillverkare är ett sådant amerikanskt cykliskt bolag som jag köpt mer av.