Annons

Annons

Sitewide generic

FI kräver försiktigare riskbedömningar av bankerna

Finansinspektionen föreslår nya beräkningsmetoder som höjer riskvikterna och kapitalkraven. Bankföreningen är kritisk.

Den så kallade internmetoden för fastställande av riskvikter har hamnat i Finansinspektionens (FI) skottlinje.

 

Metoden, som bygger på att bankerna måste hålla mer pengar vid utlåning till mer riskabla kunder, leder förvisso till god riskhantering, men FI anser ändå att tumskruvarna behövs dras åt. Därför föreslås två nya metoder.

Annons

Annons

 

Den ena metoden bygger i stora drag på att bankerna tar fler nedgångsperioder med i beräkningarna av risken för betalningsinställning (fallissemang) – vad FI beskriver som en mer försiktig metod än den nuvarande. Utgångspunkten för bankerna blir, enligt metoden, att ett av fem år ska utgöras av nedgångsperioder.

 

Den andra metoden bygger på införandet av ett löptidsgolv på 2,5 år. Åtgärden föreslås omfatta de banker som i dag har tillstånd av FI att använda den avancerade internmetoden, det vill säga Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

 

Förslagen väntas av FI leda till höjda riskvikter och kapitalkrav. Riskvikterna för företagsexponeringar väntas överstiga 30 procent för bankerna som tillämpar internetoden efter införandet av reglerna och för storbankerna väntas kapitalkraven gå upp med drygt en halv procentenhet.

 

Bankföreningen är dock inte nöjd med FI:s förslag. Enligt vd:n Hans Lindberg.

 

"Svenska banker ska kunna beräkna riskvikter enligt samma grunder som andra banker i EU. Att svenska banker har låga riskvikter beror på att kreditportföljerna är välskötta och att bankerna historiskt sett uppvisat lägre kreditförluster än genomsnittet för banker i EU. Ett viktigt syfte med det riskbaserade regelverket är att dokumenterat trygga och stabila system för kreditgivning ska premieras", skriver han i ett pressmeddelande.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons