Annons: Innehåll från ODIN FONDER

Fästningar och vallgravar

Överraskande många investerare köper billiga bolag som är och förblir svaga. På ODIN försöker vi hitta solida bolag som omger sig med djupa ”vallgravar”.

Världens främsta investerare, Warren Buffet, har sagt:”The most important thing to me is figuring out how big a moat there is around the business. What I love, of course, is a big castle and a big moat with piranhas and crocodiles”.

Vad har Gillette, Pepsi, 3M och Oracle gemensamt? Det är bolag som har märken och marknadspositioner som skapar ekonomiska ”vallgravar” som är svåra att forcera för andra bolag. Sådana ”vallgravar” skyddar bolagens konkurrensposition, och gör att bolagen kan växa år efter år med god kapitalavkastning. Ju längre ett bolag kan behålla sina konkurrensfördelar och vallgravar, desto mer värdefullt är bolaget.

Varför investera i vallgravar

Orsaken till att vi investerar i bolag med djupa ”vallgravar” är att de aktierna ger en bra riskjusterad avkastning över tid. Sådana bolag är värdefulla då de har förmåga att reinvestera internt genererat kassaflöde till hög kapitalavkastning. Aktiemarknaden, med sin kortsiktiga kvartalshysteri, har inte alltid förmåga att värdera bra bolag korrekt. På ODIN har vi en långsiktig horisont på våra investeringar och som delägare i bolag med djupa ”vallgravar” får vi betalt för vårt tålamod. Den största nackdelen med att investera i bolag utan ”vallgravar” är att de flesta svaga bolag förblir svaga. Då hjälper det inte att du köpt dem billigt. Bolag med svaga affärsmodeller och låg kapitalavkastning presterar sämre än den marknaden generellt över tid. Ett bolag kan bygga ”vallgravar” och skydda sig mot konkurrensen på två sätt: Genom starka marknadspositioner och genom kostnads- och stordriftsfördelar.

Starka marknadspositioner

När Harley Davidssons kunder är villiga att tatuera in bolagets logotyp på armen då har bolaget uppenbarligen lyckats med något. Coca colas verkliga värde hittar du inte på balansens vänstersida tillsammans med bolagets andra tillgångar, utan i lojaliteten hos kunderna i över 200 länder där Coca cola säljs. Bolag med starka varumärken har första klassig kundinsikt, och har investerat i varumärket under många år. Bandet mellan varumärket och kunden har blivit så starkt att priset på produkten inte är det viktigaste för kundens val. På ODIN har vi investerat i en rad bolag med starka varumärken. Några exempel är Henkels hårvårdsprodukter Schwarzkopf och de kända produkterna Post-It och Scotch från 3M.

Byteskostnader

Vem har inte köpt sin första rakhyvel med tillhörande rakblad i tonåren, för att sedan fortsätta att köpa samma märke resten av livet? De här återkommande köpen år ut och år in är ovärderliga för Gillette. Softwarebolaget Oracle och SAP är bra exempel på bolag där kunder har höga byteskostnader, 98 procent av Oracles kunder kommer att fortsätta att vara kunder nästa år. Som kund i dessa bolag är det svårt att ändra leverantör på produkten eller tjänsten man köpt. Ett byte är ofta associerat med risk, antingen det gäller okända rakblad eller affärskritiska IT-system. Priset på produkten blir därför inte den avgörande faktorn för kundens beslut.

Nätverkseffekter

Starka marknadspositioner uppstår även i situationer där värdet på tjänsten eller produkten för varje enskild kund blir större ju fler kunder som använder tjänsten eller köper produkten. Några exempel på detta är betalningsförmedlare som VISA och Mastercard. Ju fler kunder som använder VISA-kort, desto mer makt har VISA i förhandlingar med butiker, restauranger och hotell. Ju fler kunder som använder eBay eller Google desto mer värde har tjänsten för användarna. Starka nätverkseffekter leder ofta till marknadsdominans hos ett fåtal bolag och ger en exponentiell tillväxt. Det ger bolagen en stark förhandlingsmakt gentemot kunder och leverantörer.

Kostnadsfördelar och stordriftsfördelar

Djupa och långvariga ”vallgravar” baserade på ledarskap på kostnadssidan är vanligtvis volymdrivet. Ju större volym som belastar de fasta kostnaderna, desto bättre. Exempel på bolag som har ledarskap på kostnadssidan är insulinproducenten Novo Nordisk och amerikanska Walmart. Ryanair är ett annat exempel från flygbranschen som har etablerat sig med kostnader långt under konkurrenterna. Värderingen man som investerare måste göra är om bolaget kommer att behålla ledarskapet under många år framöver. Affärsmodeller med stordriftsfördelar gör det svårt för nykomlingar då etablerade aktörer har ett ”first-mover advantage”. Det skapar ofta naturliga monopol eller duopol-situationer. Till exempel så dominerar logistikföretagen UPS och FedEx sin marknad i USA. I ODIN Global är ett innehav som Ball ett bra exempel på ett bolag med stordriftsfördelar som utgör grunden för deras djupa ”vallgrav” och begränsar antalet konkurrenter. Ball är ett av världens största producent av aluminiumförpackningar till dryckesindustrin.

Vad är risken?

Den största risken med att investera i bolag med djupa ”vallgravar” är att ”vallgravarna” försvinner och att bolagen inte förmår att skydda sin konkurrenssituation. De flesta exemplen på vallgravar som snabbt försvinner hittar vi i sektorer där det sker snabba förändringar. De mest närliggande exemplen är från teknologisektorn. Kodak förlorade sitt ”Kodak moment” då de digitala kamerorna kom. Ett mer närliggande exempel är Nokia som blev akterseglat vid övergången till smarta telefoner. Konkurrensfördelar är inte statiska och bolag som förmår att ständigt utveckla sig ökar sina möjligheter att skydda vallgraven över tid. De bolagen vill vi investera i om priset är rätt.

Sover gott om natten

Investerar vi i solida bolag med djupa ”vallgravar”, och där ”vallgravarna” kan finnas kvar under många år framöver, då sover vi gott om natten. Lyfter vi blicken utöver aktiemarknadens horisont med fokus på kvartalsperioder kommer vi att få bra avkastning i bolag med varaktiga konkurrensfördelar. Dag efter dag gräver dessa bolag ”vallgraven” djupare och djupare, och det skapar värdeökning för oss som ägare.

>> Prenumerera på Odin Fonders nyhetsbrev

 

Annons